Utemiljö - Historik

Man vill med boken ge exempel på många goda exempel på utemiljöer som t ex Trummans, och hur
de bäst underhålls och bevaras för framtiden. I boken finns bilder på en hel del Malmöfastigheter och gårdar, även med några bilder från Trumman.

Författarna skriver ”Vi är övertygade om att det i de flesta fall är förödande – att stora miljövärden
förstörs – när gårdar från 1930-50 talen görs om från grunden. ”

Man menar att det är tre aspekter som har störst betydelse för den positiva upplevelsen av gårdarna från 1930-50 talen:

•  Gårdarna har oftast en tilltalande rumslighet. Behagligt stora med bra avstånd mellan husenoch ytorna är inte splittrade utan sammanhållna. Stora träd bestämmer det mesta avrumsligheten, de bidrar också till att husen inte känns så dominerande. Gårdarnas olika rumär mjukt avgränsade. Vi får förmoda att vi inte har kvar de ursprungligen planterade storaträden i Trumman idag, men en hel del praktfulla träd av intressanta sorter finns.
• Funktionsuppdelningen. Ytor för lek, piskplatser, uppehållsytor och cykelparkeringar blev på1950-60 talen lite mer avgränsade, ofta inramade med både buskar och staket, vilket vi kanser en hel del av i Trumman.
• Växtligheten. Man arbetade efter ett grundkoncept som många anläggare tycks haanammat. Ett mindre och beprövat busksortiment användes, man laborerade inte mycketmed artblandningar och olika sätt att plantera. Författarna menar att grundkonceptet kansammanfattas i orden omsorg och enkelhet. Det var funktionellt, efter de boendes behov.

Efter en tid med slutna innergårdar och fasader ända ut i tomtgränsen blev det nu en mer öppen
stadsbild där gatumiljön blev en del av gårdsmiljön och vice versa. Det beskrivs bl a av en bild från
Trumman (sid 37) som är tagen från Köpenhamnsvägen och in mot 41:ans entréstråk, 1990.

I dagsläget sköter vi vår utemiljö genom egen regi.