Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Guide: Renovera gård och utemiljö

Föreningen vill rusta upp utemiljön, men hur bör man egentligen gå till väga? Ta del av HSBs guide för hur ni som styrelse kan planera projektet.
Två fastighetskötare planerar träd på innergård

Att drömma om en vacker gård är härligt, men det som är en bra utemiljö för en barnfamilj behöver inte nödvändigtvis vara det som ett par i 50-årsåldern uppskattar.

– Det första man måste göra är en behovsanalys. Då undersöker man dels vad fastigheten har för lokala förutsättningar i form av till exempel väderstreck, men man tittar också på vad de boende har för önskemål och behov, säger Nicolai Ussing, utemiljöspecialist och projektledare på HSB Södertörn.

För precis som vid alla andra renoveringar handlar det om att lyssna på medlemmarnas önskemål. Där någon ser en jobbig sluttning ser någon annan en perfekt pulkabacke, och ju tidigare styrelsen får reda på allas åsikter desto bättre.

"Det är bra om föreningen är klar med andra större renoveringar innan man gör om gården."

Utebord utanför port

Nästa steg är att stämma av mot budget och underhållsplan

– Det är bra om föreningen är klar med andra större renoveringar innan man gör om gården, för det är ganska onödigt att först göra fint utomhus, och sedan förstöra allt för att man behöver renovera fastigheten och köra med stora maskiner över nyanlagda planteringar. Därefter ska beslutet om renovering tas, antingen av stämman eller av styrelsen.

– Om arbetet innebär väsentliga kostnader eller förändringar, till exempel att man tar bort funktioner som lekplatser, då ska det vara stämmobeslut. Är det mindre åtgärder har styrelsen rätt att fatta beslutet själv, men det kan ändå vara bra med ett boendemöte först.

Därefter är det dags att skicka ut förfrågningsunderlag och ta in anbud, och här rekommenderar Nicolai Ussing att man tar hjälp.

– En professionell projektledare, till exempel vi på HSB, gör att det flyter på smidigare, och brukar i slutändan betala sina egna kostnader i form av lägre priser och färre juridiska problem.

Men även om man har en extern projektledare är det bra om någon i styrelsen kan vara nära involverad i hela processen.

– Det underlättar kommunikationen med medlemmarna jättemycket, något som är viktigt både för slutresultatet och för att alla ska trivas under renoveringens gång.

Utemiljön ska passa många och önskemålen om hur den ska nyttjas och se ut kan skifta stort mellan de boende.

Så ser processen ut

En eftersatt utemiljö kostar pengar, samtidigt som en upprustad gård kan ge både ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster för föreningen. Nicolai Ussing, utemiljöspecialist på HSB Södertörn, förklarar varför det är så bra att se över hur vi har det utomhus.

– Närmiljön, det vill säga hur det ser ut cirka 50 meter runt bostaden, är jätteviktigt för hur vi mår, framför allt för äldre och barn som inte kan ta sig så långt, förklarar Nicolai Ussing.

Dessutom höjer en fin utemiljö både fastighetens och lägenheternas värde.

– Mäklarna brukar säga att inne och ute hänger ihop, och utemiljön är det första en spekulant ser. Är den välskött ger den en direkt känsla av att ”här vill jag bo”, medan en eftersatt gård snarare ger motsatt effekt och kan dra ner priserna.

"En fin utemiljö höjer både fastighetens och lägenheternas värde."

Flicka sitter vid staty

Men, med det sagt finns det inget standardrecept för vad som är en god utemiljö.

– Man måste titta på de lokala förutsättningarna. Alla fastigheter är unika, till exempel när det gäller väderstreck, vattentillgång, vilka åldrar som bor där och så vidare. Alla de sakerna måste man fundera igenom innan man börjar planera för en renovering.

Dessutom bör man i god tid passa på att se efter om föreningen behöver göra andra renoveringar som till exempel dränering eller dra om belysningen när man ändå planerar att göra om utemiljön. Och, inte minst, bör man redan från början tänka på hur mycket tid och pengar föreningen vill lägga på underhåll. Trädgårdar kräver skötsel, och beroende på utemiljöns planering kan det krävas mycket eller lite arbete för att hålla den fin.

– Sätter man en hög buske framför ett fönster, ja då krävs det mycket tid och jobb att klippa den, jämfört med om du tänker efter från början och planterar en lågväxande buske i stället. Inget är så dyrt som felplanerad utemiljö.

Två personer håller i ritningar på innergård

Så tar ni hänsyn till klimatet

Sommaren 2021 visade återigen att vi står inför drastiska förändringar i klimatet. De goda nyheterna är dock att en välplanerad utemiljö kan bidra till bättre hållbarhet, inte bara miljömässigt utan även socialt och ekonomiskt. En win-win för alla med andra ord.

De senaste åren har vi fått se tydliga exempel på att vi står inför ett mer extremt klimat. Ena sommaren är så torr att alla växter dör, nästa sommar står vi i stället inför så häftiga skyfall att källare översvämmas och allt flyter bort.

– Allt det här är sådant man måste ta hänsyn till när man planerar sin utemiljö, konstaterar Nicolai Ussing, utemiljöspecialist och projektledare på HSB Södertörn. Till viss del handlar det om åtgärder för att klara av att hantera de prövningar extremvädret ställer till med, men det handlar också om att det finns mycket man som förening kan göra för att dra sitt strå till stacken för ett bättre klimat.

– När det gäller problem som kan uppstå handlar det mycket om att rusta sig för skyfall. Då är det viktigt att se över dräneringen och säkerställa att man har bakvattenspärr i golvbrunnarna i källaren. Men det handlar också om att skapa ytor som kan hantera stora mängder vatten.

Om man ökar mängden grönyta och minskar mängden hårdgjorda ytor, det vill säga ytor som inte släpper igenom vatten som till exempel asfalt, så klarar marken att absorbera större mängder vatten. Det i kombination med till exempel en reservoar gör att förmågan att stå emot skyfall ökar.

Läs mer i HSBs klimatanpassningsguide för bostadsrättsföreningar.

Ta hjälp av HSB

Vill du veta mer om hur er brf kan få en vacker, trivsam och trygg utemiljö? Läs mer om HSBs tjänster för innergård och utemiljö över hela Sverige.