På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng

Rena rama reningsverket

30 november 2018 Vattnet från en dusch tar visserligen en tur till reningsverket men hamnar så småningom i hav, sjöar och vattendrag. Tänk om man istället kunde återanvända det? HSB Living Lab samarbetar nu med Graytec i ett unikt projekt för återvinning av gråvatten.

När vi duschar, borstar tänderna och går på toaletten spolas allt vatten ut i samma avlopp. Till skillnad från toalettvattnet har det så kallade gråvattnet från dusch, bad och handfat dock stor potential att återanvändas. Något som Per Ericson tog fasta på när han grundade företaget Graytec och designade ett system för att separera gråvatten från toalettvatten.

– Vad jag vet, har det aldrig gjorts tester där gråvatten samlas in från olika användare och återanvänds i större fastigheter,därför vet man inte riktigt vad som händer när man gör det, säger han.

Men det ska HSB och Graytec alltså ta reda på. I praktiken går det till så att man installerar ett separat avloppssystem för vattnet från duschar och handfat och leder det till ett reningssystem som avlägsnar föroreningar, bakterier och virus.

Projektet i HSB Living Lab delas in i två faser och under första fasen utför man tester på vattnet och tar fram nivåer för hur rent det behöver vara. Under den andra fasen återför man det renade vattnet i systemet – till de handfat och duschar det kommer från.

– I dag är varmvattnet i våra kranar uppvärmt dricksvatten, men det faller inte under Livsmedelverkets regler som kallvattnet gör. En stor del av projektet är därför att ta fram klara riktlinjer och minimikrav för hur rent ett varmvatten som kommer från andra källor, exempelvis ett lokalt reningsverk, måste vara, säger Per.

Ett lokalt reningsverk kommer med många fördelar. Den mest uppenbara är kanske att man kan spara stora mängder vatten, men det har också stor potential att kunna avlasta kommunala energi- och vattensystem menar Per Ericson.

– Våra badrum genererar i regel väldigt mycket rent vatten som dessutom innehåller mycket energi. Kan man rena och återanvända detta kan man spara upp till 60 procent av vattenåtgången och 80 procent av energiförbrukningen i en fastighet. Dessutom finns det ekonomiska fördelar, målsättningen är att återbäringen på en sån här investering ska betala sig på två år i sparade pengar på energi och vatten, säger han.

Även trycket på kommunala reningsverk skulle lätta. Ett litet lokalt reningsverk med bättre filter har också möjlighet att fånga upp de mikroplaster som de större reningsverken inte klarar av, och på så sätt hindra dessa från att gå ut i hav och vattendrag.

– Det är svårt att ändra avloppssystem i existerande fastigheter men det går att införa i nya. Teknologin finns egentligen redan där, det är i princip samma som man använder på badhus. När vi väl fått fram riktlinjer för godkända vattennivåer är det som saknas en system- och samhällsförändring, säger Per.

Från HSB ser man det som en stor möjlighet att utforska tekniken kring att rena gråvatten. Emma Sarin är projektchef på HSB Living Lab och menar att det här är en fråga som man tror kommer bli allt mer aktuell.

– De rekordlåga grundvattennivåerna de två senaste somrarna aktualiserat frågan. Dessutom finns det ju fler möjligheter med lokal gråvattenåtervinning som till exempel att ta till vara på värmen vi annars spolar ut i avloppen och även att minska trycket på vattenreningsverken genom att inte leda allt avloppsvatten dit. Så det här är ett spännande och viktigt område för oss att följa.

Fakta

  • Gråvatten är det spillvatten som kommer från dusch, bad och handfat. Även vatten från kök och tvätt kallas gråvatten men ingår inte i projektet.
  • I dag används stor del av dricksvattnet som dusch-, tvätt- och toalettvatten. Av de 140 liter vatten vi använder per person på ett dygn går bara 10 liter åt till mat och dryck.
  • Projektets syfte är att säkerställa att man kan returnera rent och hälsosamt vatten till de duschar och handfat det kommer från.
  • I HSB Living Lab hittas reningsutrustningen i teknikutrymmet på bottenplan bakom en glasruta.
  • Två boendekluster på bottenplan och ytterligare två på våning 1 kommer att ingå i testerna och de boendes upplevelser kommer att vägas in som en viktig aspekt i projektet. 
  • Läs mer om Graytec här.