När priserna på bostadsmarknaden är högre än vad många har råd med och kötiden är lång för att få en hyresrätt är det naturligt att suget ökar efter mindre lägenheter.
– Ungdomar, singlar och nyanlända invandrare har inte råd att köpa stora lägenheter. Att det byggs fler mindre lägenheter är en stark trend i hela Sverige, inte bara i storstäderna, säger Peter Lundmark, ansvarig för försäljning av HSBs lägenheter i Stockholmsregionen.
Svensken bor i snitt tio kvadratmeter mindre än för 25 år sedan. Det reflekteras också i HSBs nyproduktion – nybyggda lägenheter har blivit mindre. Det är både så att det byggs fler ettor och tvåor, samt att storleken på lägenheterna minskar. Kristoffer Roxbergh som jobbar på arkitektkontoret White håller med om att det just nu är små lyor som gäller.
– Under en ganska lång period har det byggts större lägenheter. Genomsnittslägenheten har varit en trea på 75 kvadrat. Det är dags att bygga för de grupper som vill ha mindre lägenheter. Många ungdomar vill inte bo jättestort utan prioriterar att hålla boendekostnaden nere för att exempelvis kunna resa mycket, säger han.
För arkitekter är det en större utmaning att rita små lägenheter än stora. Alla funktioner från den stora lägenheten måste in i den lilla: kök, badrum och bra förvaringsmöjligheter. Och även om mindre lägenheter brukar säljas dyrare per kvadratmeter än större är det inte uppenbart att byggbolagen tjänar mer på att bygga mindre. Att bygga kök och badrum är dyrt men måste in även i den lilla lägenheten.
– Det går inte att slösa med kvadratmetrarna – jag får försöka komma på smarta sätt att skapa rymdkänsla. Det är svårare att rita mindre lägenheter men det är också roligare, säger Kristoffer Roxbergh på White, som själv bor med sin familj, fyra personer, på 43 kvadratmeter.
Takhöjden är viktig för känslan av rymd, och där har det faktiskt svängt från 1980-talet då nybyggen kunde ha en takhöjd på 240 centimeter. I dag är det ofta ett par decimeter till. Skjutdörrar är en smart lösning som sparar plats. Loftgångarna är tillbaka, fast de kallas entrébalkonger nuförtiden, också för att spara plats då byggherren kan skippa trapphuset och maxa beboelig yta i huset.
– Förutom att tajta till ytorna tittar vi alltmer på hur lägenheter kan anpassas till personliga behov. Det kan handla om hur jag kan ha en stor fest trots att jag bor på liten yta och hur jag sätter min egen prägel på bostaden, säger Kristoffer Roxbergh.
Peter Lundmark på HSB berättar om HSB och Chalmers projekt i Göteborg – HSB Living Lab – där de experimenterar kring framtidens boende. Många idéer har en anda av gamla tidens kollektivhus: gemensamma tvättstugor, kaféer och loungeytor där de boende kan sitta och plugga eller jobba.
Idéerna är ännu på ritbordet – men vem vet, kanske drar vi åter mot ett mer kollektivt boende?