Kemikalier i hemmet

– Det går att minska hur mycket man blir exponerad för, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen. Snälla, inte där. Ser du inte dammråttorna? Jag vill inte att de virvlar iväg innan jag städar. Jag ropar från köket till fyraåringen
som är på väg att dra i gång en innebandymatch i hallen. Hon tvärstannar, tittar på mig med uppspärrade ögon.

– Bits de? säger hon och drar in tårna.

Det är tyst en sekund, sen börjar vi skratta. För innan jag hunnit svara förstår hon vilka råttor det är jag pratar om.

– Näe, de är inte farliga, bara smutsiga, säger jag och fortsätter med middagen.

Fast det är inte sant. Dammråttor kan visst vara farliga, speciellt för barn. I dammråttor samlas rester av rengöringsmedel och kemikaliepartiklar som släpper från kläder, möbler, plastleksaker, hygienartiklar och vardagens alla nödvändiga och onödiga prylar.

På senare år har kunskapen vuxit om de problem kemikalier kan orsaka, bland annat har flera tidigare flitigt använda kemikalier visat sig vara cancerframkallande. Många
forskare tror att ökad användning av farliga kemikalier i vardags- produkter ligger bakom att fler blir allergiska. Barn är extra känsliga, eftersom de farliga kemikalierna tros påverka bland annat hjärnans och hormonsystemets utveckling.

Men är kemikalierna verkligen så farliga som forskarna tror? På grund av att vi hela tiden utsätts för så många olika kemikalier är det svårt att studera effekten av enskilda substanser. Därför har relativt få ämnen än så länge förbjudits.

Säkert är dock att principen ”lite skit rensar magen” inte verkar fungera, eftersom kemikalier ofta bryts ner långsamt och kroppen har en tendens att lagra dem, snarare än att göra sig av med dem. Sedan länge förbjudna ämnen har till exempel hittats i navelsträngsblodet hos nyfödda spädbarn.
Bland de ämnen svenska Kemikalieinspektionen varnar för finns mjukgörande ftalater, vissa flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Kemikalier tar lite olika vägar in i våra hem. En del kommer som föroreningar i luften, det är svårt att undvika. Men det mesta köper vi helt frivilligt. Ibland är kemikalierna produkten vi är ute
efter, som i många rengöringsmedel. I andra fall är debiprodukter som till exempel rester av bekämpningsmedel i icke ekologiskt producerad mat.

Den sista gruppen är lite lurigare, det handlar om kemikalier vi ofta inte ens tänker på att de finns, men som hela tiden utsöndras från bland annat plastgolv, datorer och tyger.

– Plast finns till exempel överallt i
hemmen i dag. Vi har ofta plast nära
kroppen. Vi lagar mat med plaststek-
spadar och sover i pyjamaser med tjocka plast- tryck, säger Johanna Sandahl, ordförande för Natur- skyddsföreningen.

I våras släppte Naturskyddsföreningen i samarbete med flera internationella organisationer rapporten Allt du (inte) vill veta om plast. Det är en samling analyser av hur plast både direkt och indirekt skadar människor och djur.

– Det som slog mig är hur svårt det är att veta vilka plaster som är farliga och vilka som inte är det. Plast är ett fantastiskt material, det moderna samhället fungerar inte utan plast. Men det är samtidigt ett område som är så komplext och kunskapskrävande att vi inte kan begära att konsumenten ska hålla reda på allt själv. Det behövs tydlig lagstiftning, med förbud, noggranna kontroller och märkning av produkter, säger Johanna Sandahl.

Tillsatskemikalierna läcker långsamt

Det är för att ge plast alla dess olika egenskaper som kemikalierna tillsätts – seg, mjuk, reptålig, hård och så vidare. Problemet är att en hel del av tillsatskemikalierna sedan långsamt läcker ur plasten, speciellt när den blir varm. Elektriska apparater, som till exempel din dator, padda och telefon, släpper ifrån sig kemikalier varje gång du använder dem.


– Du andas in farliga kemikalier och får dem på fingrarna du sen äter mat med. Små, små partiklar dalar ner till golvet där barnen leker.

Vad kan jag göra för att skydda mig?

– Att fundera över om du verkligen behöver fler saker är kan- ske det bästa sättet. Men när du handlar ska du tänka på att Euro- pa har den bästa kemikalielagstiftningen i världen, även om den är långt ifrån tillräcklig. Därför rekommenderar Naturskydds- föreningen att man köper saker som är tillverkade inom EU. Det infördes nya regler för kemikalier i leksaker 2013, så just leksaker ska man undvika att handla begagnat, säger Johanna Sandahl.

Missa inte våra 10 tips om hur du undviker gifter i hemmet!

Länkar

Naturskyddsföreningen berättar mer om gifter i vardagen.