Styrelsearvode – vad gäller?

Vem ska avgöra arvodesnivån?

Reglerna ska fastslås av stämman. Majoriteten av medlemmarna, bör på stämman besluta om ett totalbelopp för styrelsen. Fördelning av totalt styrelsearvode beslutas normalt av styrelsen själv. För att undvika jävsituationer kan även valberedningen ges i uppdrag att föreslå fördelning av arvoden. För att undvika att styrelsen ska tala i egen sak kan en summa fastslås och kopplas till ett index, exempelvis inkomstbasbeloppet. Styrelsen kan därefter på egen hand fördela summan bland ledamöterna.

– Genom indexregleringen justeras summan automatiskt i en takt som följer samhällsutvecklingen i stort. Punkten måste dock upp på dagordningen varje år och beslut ska fattas, men arvodets storlek behöver inte bli föremål för ny diskussion varje gång, säger Bengt Skånhamre på HSB Malmö.

Påverkar arvodet graden av engagemang?

Absolut. Ett rimligt och bra arvode påverkar motivationen att lägga ner tid och kraft i sin bostadsrättsstyrelse.

– Det är viktigt att det inte är ett ideellt uppdrag eftersom graden av engagemang påverkas av arvodet. Men det får inte heller bli en lön som gör att man blir beroende av uppdraget. Man ska stå fri i den här typen av uppdrag, säger Stefan Falkenstad på HSB Stockholm. 

Vilka parametrar bör avgöra arvodesnivån?

Framförallt är det två parametrar som påverkar: ansvar och engagemang. En del av arvodet är för ett specifikt ansvar (till exempel ordförande, ekonomiansvarig, sekreterare) och den andra delen hur mycket engagemang (tid) ledamoten lägger ned på uppdraget. Ordförande har större ansvar och bör därför ha ett högre arvode. Beloppet för sammanträdena bör däremot vara detsamma för alla.

Frågan om arvodesnivå kan bli känslig då styrelsen själv ska sätta arvoden för den egna och styrelsekamraternas respektive insatser. Det är svårt att värdera sitt eget arbete i förhållande till andras.

- Det är dina grannar som betalar arvodet du får som styrelseledamot. Precis som inom övrig föreningsverksamhet kommer arvodesfrågan väldigt nära. Föreningslivet är uppbyggt på ideell verksamhet och att ta betalt är historiskt lite fult. Trots att arvodesbelopp sällan motsvarar någon högre timpeng, blir frågan därför känslig, säger Henrik Wolfbrandt på HSB Göteborg.

Vad är ett rimligt arvode?

Medlemmarna ska besluta om ett totalbelopp på stämman. Ett basbelopp per 100 lägenheter är vanligt förekommande. Arvodena för ett sammanträde skiljer sig mellan 500 och 1 000 kronor.

En del föreningar tar en stor del av det totala arvodet och fördelar ut som mötesarvode. I de fallen kan man säga att det i mötesarvodet även ingår det arbete man lägger ner i föreningen mellan styrelsemötena. I andra föreningar gör man tvärt om och har inga eller mycket låga mötesarvoden.

För att förtydliga arvodets koppling till graden av ansvar och engagemang kan det vara bra att dela upp arvodena i tre delar: fasta arvoden för möten och för uppdragets ansvarsområde samt timersättningar för extra uppgifter, till exempel ansvar för ett stambyte.

Många av HSB-föreningarna kan hjälpa till med statistik och referensföreningar gällande arvodets storlek.

Varför varierar arvodet mellan olika föreningar?

Storlekarna på bostadsrättsföreningar skiljer sig åt från en handfull lägenheter till uppåt 1 000 lägenheter. Det innebär helt skilda förutsättningar i styrelsearbetet mellan föreningar runt om i landet. Föreningens storlek, verksamhetens omfattning, vad som är på gång (till exempel stambyte) påverkar styrelsens utmaningar, arbetsbelastning, ansvar och engagemang.