Hem ljuva hem

För stora buskar intill gångstigen, trasig belysning, gäng som hänger på innergården eller klotter på dörren till soprummet. Det är mycket som kan få oss att känna oss otrygga. Som gör att vi kanske undviker vissa platser på vissa tider. Stannar inomhus fast vi vill gå ut. Endast förvarar prylar av ringa värde i förrådet eller går omvägar för att slippa stöta ihop med en specifik granne i trappuppgången.

Exemplen är många. Trygghetsfrågan påverkar trivsel och välmående. När HSB Göteborg kartlägger vilka boendefrågor medlemmarna tycker är viktigast hamnar trygghet alltid högt upp på listan.

- Vi vet att trygghet är en av de saker som betyder mest när människor väljer bostad. Dessutom har vi nyss lämnat ett valår bakom oss där trygghetsfrågan också tog stor plats, säger Freja Bramsen, hållbarhets- och utvecklingschef på HSB Göteborg.

HSB Göteborg har redan en del trygghetstjänster att erbjuda. Freja Bramsen säger att kompetensen finns i organisationen, men är utspridd på allt från fastighetsförvaltare och fastighetsskötare till trädgårdsanläggare. Det som saknas är ett samlat grepp.

- Åtgärder som bidrar till trygghet görs ofta i farten och först efter att något redan har hänt. Vi vill ge bostadsrättsföreningarna möjlighet att arbeta mer förebyggande och är därför i färd med att utveckla en ny tjänst, säger hon.

Tjänsten går ut på att man gör en analys av bostadsrättsföreningen som resulterar i en åtgärdslista. Idén är testad på ett antal förtroendevalda som var positiva och en första version av tjänsten testas i september.

- Den tjänst som är under utveckling nu är mer tänkt som en engångsinsats, för att först få en bild av nuläget och sedan förslag på åtgärder framöver, säger Freja Bramsen.

David Albinsson är förvaltare på HSB Göteborg med ansvar för områden på Hisingen och i Kungälv. Han bekräftar Freja Bramsens uppfattning att de åtgärder som görs i dag främst är punktinsatser och ser behovet av ett helhetsgrepp.

- Vi behöver bli bättre på att fråga de boende vad de tycker. De grupper som upplever sig mest utsatta är inte alltid de som gör sina röster hörda. Många känner sig ensamma med sina rädslor, säger David Albinsson.

Han påpekar att det handlar om grupper som ofta påverkas mer av trygghetsfrågor än andra. Äldre, kvinnor och barnfamiljer. Men också människor med erfarenhet av krig eller andra trauman har en större tendens att känna sig otrygga i hem- och närmiljö.

- Dessutom tar de här grupperna sällan plats i bostadsrättsföreningens styrelse och då är risken stor att man missar deras åsikter, säger han.

Vad är det då som får oss att känna oss trygga? Vad behöver inventeras och vilka åtgärder kan det leda till? Mycket handlar förstås om den fysiska miljön, där helt och rent inte ska underskattas. Skadegörelse, klotter, nedskräpning och trasiga grejer bidrar till en känsla av otrygghet. Belysning och växtlighet är annat som påverkar. Samtidigt påpekar David Albinsson att vår upplevelse av trygghet inte kan betraktas som ett mått på den faktiska risken att råka ut för något.

- Nej det är inte alls säkert att det hänger ihop. I vissa områden känner folk sig otrygga fast det är låg kriminalitet. I andra områden är det tvärtom, säger han.

Vill du veta mer om våra trygghetstjänster?

Vill du ha råd om hur HSB Göteborg kan stötta er i trygghetsarbetet? Kontakta oss så återkommer vi till dig eller läs mer om våra tjänster inom fastighetsförvaltning.