Vad är en resultatbudget och resultatprognos?
Den årliga resultatbudgeten ligger till grund för en långtidsprognos på fem år, inklusive inflation. Idag beräknas inflationen till mellan cirka två och tre procent årligen.
– I både resultatbudget och resultatprognos tar vi hänsyn till kända förutsättningar vid budget- och prognostillfället. Vi tar även hänsyn till andra indikationer, till exempel prognoser för beräknade räntenivåer, säger Lena Hemby, brf-ekonom på HSB Malmö.
Hur hanteras underhåll och andra löpande utgifter?
Kassaflödet i föreningen är en mycket viktig del i ekonomin. Årsavgiften ska täcka de löpande utgifterna och kostnaderna enligt den 5 års prognos som vi upprättar, annars är föreningens avgift för låg. Avgiften bör även på sikt kunna täcka de långsiktiga utgifterna.
– Med långsiktiga utgifter menas här kommande års utgifter för underhållsåtgärder. Det kan innebära att en resultatbudget visar på underskott, medan kassaflödesprognosen visar på likviditetsöverskott, vilket bland annat kan bero på att föreningen amorterar ett lägre belopp än vad avskrivningarna uppgår till, säger Lena Hemby.
Kommande års underhållsåtgärder är bland annat det som behöver tas hänsyn till när man tittar på avgiftsnivån inklusive komponentbyte, till exempel tak, fönster eller avloppsstammar.
Täcker avgiftsnivån föreningens utgifter?
– För att på ett relativt enkelt sätt få fram om föreningens årsavgift täcker utgifterna kan vi göra denna förenklade beräkning enligt nedan, antingen med föreningens årsredovisning eller budget som utgångspunkt, säger Lena Hemby.
*samtliga underhållsutgifter de kommande åren enligt underhållsplanen, exempelvis de kommande 20 årens utgifter divideras med 20 år och då får man fram den årliga genomsnittliga underhålllsutgiften. Nybildade föreningar har krav på sig om att underhållsplanen ska vara på 50 år, och då delas summan av underhållsutgifterna med 50 för att få fram den årliga genomsnittliga underhållsutgiften.
Denna beräkning är ett långsiktigt mål för föreningens framtida avgiftsnivå. Genom att avgifterna täcker utgifterna finansieras framtida underhåll och reinvestering med egna medel.
– I de fall avgiften är för låg bör avgiften höjas succesivt, så att avgiften täcker föreningens utgifter på sikt. Då får vi en sund ekonomi i föreningen, säger Lena Hemby.
Har du frågor kring avgiftsnivån i din förening? Då är du alltid välkommen att kontakta föreningens ekonom.
Lena Hemby, ekonom med 20 års erfarenhet av föreningsekonomi.