Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

”Energieffektivisering är inte ett projekt”

12 november 2025 Nu är han på plats, Carl-Henric Nordh, ansvarig för energifrågor på HSB Stockholm. Hans uppdrag är tydligt – att med en väl beprövad metodik vägleda bostadsrättsföreningar i deras energiomställning.
Carl-Henric Nordh HSB Stockholm Möt Carl-Henric Nordh

– Vi får inte fastna i solceller eller inte, bergvärme eller luftvärme. I stället måste alla bostadsrättsföreningar börja tänka tanken om nollutsläpp senast år 2050. Det är den krassa verkligheten. För att nå dit krävs ett systematiskt och grundligt arbete.

Det säger Carl-Henric Nordh, ansvarig för det nya verksamhetsområdet Energi på HSB Stockholm. Frågan om energiprestanda i flerbostadshus är högaktuell, inte minst med anledning av det nya EU-direktivet EPBD, men också på grund av en osäker energimarknad med volatila elpriser, chockhöjda fjärrvärmepriser och en snabb teknikutveckling med AI, IoT och smart styrning.  

– Det handlar självklart om att sänka föreningens kostnader, bibehålla komfort och möta nya lagkrav inom energi. Men också om att framtidssäkra sina fastigheter, minska klimatpåverkan och bidra till ett mer hållbart boende, säger Carl-Henric Nordh.

Systematiskt och långsiktigt arbete

Enligt Boverket måste över hälften av det svenska bostadsbeståndet energieffektiviseras redan till år 2030, med det långsiktiga målet om ett koldioxidneutralt fastighetsbestånd år 2050. Så hur ska man resonera och prioritera som brf-styrelse, och var ska man börja? Enligt Carl-Henric Nordh krävs en långsiktig strategi.

– Jag har sett otaliga energiprojekt genom åren, men få långsiktiga strategier. Projekt har en start och ett slut, till skillnad mot energieffektivisering som kräver ett systematiskt arbete.

Och det är precis vad HSB Stockholm nu avser att erbjuda bostadsrättsföreningar. Med en tydlig metodik har HSB Stockholm sänkt energianvändningen i sitt hyresbestånd med 17 procent på sex år. Samma beprövade metodik – reducera, optimera, utveckla – ska nu tillämpas i bostadsrättsföreningar.  

– Till en början handlar det om att identifiera och eliminera energitjuvar, utan dyra åtgärder. Att säkerställa att fastigheten fungerar som den ska genom kontinuerlig uppföljning, proaktiv felsökning och optimerad drift. Först därefter blir frågan om större energirenoveringar aktuell.

En förutsättning för att lyckas med energieffektivisering och över tid uppnå EPBD-klassning är ett fungerande driftavtal. För att stötta föreningar i arbetet lanserar HSB nu två nya energitjänster, HSB Fastighetsdrift och HSB Energi.

– Det känns otroligt roligt att få vara en del av denna satsning, och att få erbjuda våra kunder och medlemmar vägledning. Vi kommer kunna hjälpa många föreningar att förbättra energiprestandan, avslutar Carl-Henric Nordh.

imageschj.png

Läs även: Energirenovering olönsam i nästan hela landet

 

Vad innebär EPBD för bostadsrättsföreningar?

  • Svensk lag i maj: EU-direktivet EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive och väntas bli svensk lagstiftning i maj 2026. Målet är att Europas bostadsbestånd ska vara koldioxidneutralt år 2050.
  • Minimikrav på energiprestanda: Byggnader med låg energiklass måste förbättras successivt. Föreningar med äldre fastigheter riskerar sanktioner eller begränsningar om åtgärder uteblir.
  • Energiklass vid försäljning och uthyrning: Energideklarationer blir mer detaljerade och obligatoriska vid överlåtelser. Energiklass kommer att påverka värdet och attraktiviteten på bostäder.
  • Krav på renoveringsstrategi: Föreningar förväntas ha en plan för hur byggnaden ska nå en bättre energiklass – ofta genom åtgärder som isolering, fönsterbyte, värmesystem och ventilation.
  • Digital rapportering och uppföljning: Energiprestanda ska kunna följas upp och rapporteras digitalt till myndigheter. Det kräver rätt systemstöd och kompetens.