Mona förklarade bakgrunden till FNI.
”Regeringen har beslutat att vi från och med 1 januari 2027 ska ha fastighetsnära insamling i Sverige. Det här kommer ur att EU skärpt kraven på avfallshantering för att vi ska spara resurser och klara våra miljömål. FNI är en del av vägen mot ett mer cirkulärt samhälle”, sa hon.
Hon betonade också att ansvaret i praktiken landar hos styrelsen.
”Det är ni i styrelsen som ska se till att lösningen finns på plats. Det är därför vi står här i dag – för att ni ska få både kunskap och stöd i hur ni kan planera”, sa Mona.
Joacim gick igenom vad lagkravet innebär konkret för föreningen.
”Styrelsen behöver säkerställa att det finns möjlighet att sortera minst följande fraktioner”, sa han, och listade:
Pappersförpackningar
Plastförpackningar
Metallförpackningar
Färgat glas
Ofärgat glas
Matavfall
Restavfall
”Många av er har redan det här på plats, men även ni kan använda lagkravet för att skapa en beteendeförändring hos medlemmarna. Det räcker inte att kärlen finns, det måste faktiskt sorteras rätt också”, sa Joacim.
Han påminde också om att matavfall i praktiken redan är ett krav.
”Om ni inte har matavfall i dag så är det verkligen hög tid att se över det”, sa han.
Mona beskrev hur brf:er kan börja arbetet rent praktiskt.
”Ett bra första steg är att inventera nuläget. Vad har ni för utrymmen? Var står kärlen i dag? Kan ni samla allt på ett ställe, eller behöver ni dela upp insamlingen på flera platser?”, sa hon.
Det vanligaste är ett miljörum i eller nära byggnaden, men det kan även vara fristående hus.
”Vi rekommenderar att så mycket som möjligt samlas på samma ställe för att göra det enkelt att göra rätt. Om det inte går tycker vi att matavfall och restavfall i alla fall ska finnas i samma utrymme”, sa Joacim.
De lyfte också att förändringar kan kräva bygglov.
”Om ni behöver bygga om, bygga ut eller skapa ett nytt miljörum kan bygglov ta tid. Därför är det klokt att börja planera redan nu, även om kravet formellt gäller från 2027”, sa Mona.
Joacim beskrev vilka vinster de ser framåt.
”Det största resultatet av bra sortering är att restavfallet minskar kraftigt. När papper, plast, metall, glas och matavfall sorteras ut blir det faktiskt inte så mycket kvar till restavfall”, sa han.
Det påverkar både ekonomi och vardag.
”På sikt kommer det sannolikt bli dyrare att bli av med restavfall, eftersom det är blandat avfall som inte går att återvinna. Om ni minskar restavfallet kan ni ofta sänka antalet hämtningar och därmed kostnaderna. Samtidigt får ni renare soprum och en tydligare miljöprofil”, sa Joacim.
Mona lyfte vikten av kommunikation.
”Det här handlar inte bara om kärl och utrymmen, utan om beteende. Fortsätt informera i nyhetsbrev, på anslag och gärna på flera språk om det behövs. Bilder på vad som ska ligga i vilket kärl hjälper många mer än bara text”, sa hon.
Hon uppmuntrade styrelserna att ge beröm när det fungerar.
”När ni ser att soprummet fungerar bättre, passa på att säga det till medlemmarna. Visa gärna hur mycket restavfallet minskat eller hur mycket ni sparat. Det blir en morot som stärker det nya beteendet”, sa Mona.
Avslutningsvis vände Joacim på perspektivet.
”För den enskilda medlemmen är det här också en service. Att kunna sortera fastighetsnära i stället för att fylla bilen med kartonger och åka till återvinningscentralen varje helg är faktiskt en stor vinst”, sa han.
Han betonade att HSB Södertörn gärna hjälper till.
”Om ni ska börja bygga upp er insamling eller redan har allt på plats men vill få bättre ordning och beteende, kontakta oss. Vi kan hjälpa till med inventering, dimensionering och planering för just er fastighet. Kanske kan ni både få en bättre lösning för soporna och frigöra utrymme för till exempel cykelrum eller hobbyrum”, sa Joacim.
”Det här är faktiskt ett lagkrav som vi tycker är bra. Det blir bättre för miljön, bättre för föreningens ekonomi och enklare för de boende att göra rätt”, sammanfattade Mona.