Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

HSB Södertörn och Solfolket kommenterar Tidöpartiernas energiöverenskommelse

12 september 2025 Regeringen, bestående av Tidöpartierna i samarbete med Sverigedemokraterna, har presenterat ett ekonomiskt skyddspaket i höstens budget. Ett lovvärt initiativ men som riskerar att vara kontraproduktivt sett till behovet av ökad omställningstakt mot en hållbar energianvändning. Martin Malmveld vd på Solfolket och Sebastian Zetterberg, chef för fastighetsutveckling på HSB Södertörn delar med sig av sina tankar.

HSB Södertörn har tillsammans med HSB Södertälje och HSB Södermanland genomfört en elavtalsupphandling. Syftet med den upphandlingen var att bidra till att underlätta för bostadsrättsföreningarna att bidra till den nödvändiga omställningen mot en hållbar energianvändning. Under 2025 tecknades ett samarbetsavtal med Solfolket.  

Både vi och Solfolket uppskattar regeringens initiativ att se över kostnaderna för energianvändningen i Sverige. Många hushåll har en pressad ekonomi efter en flera år lång lågkonjunktur med höga räntor, stigande matpriser och hög inflation. Energikostnaden är tung utgift för många hushåll oavsett boendeform.  

Att sänka kostnaderna för hushållen kan vara en uppskattad reform. Trots det behöver vi höja ett varningens finger för den inslagna vägen. För det första är paketet tidsbegränsat. Det innebär att effekten av skyddspaketet i första hand ligger över det valår som vi nu går in i. Paketets konstruktion är också sådant att det inte belönar eller uppmuntrar konsumenterna att minska sin energianvändning.  

- Paketet innebär, liksom förra gången, att den som konsumerar mest energi också erhåller högst skattelättnad, säger Sebastian Zetterberg. Vi hade hellre sett en lösning där skattelättnader kopplades till investeringar i energieffektiviseringsåtgärder. Oavsett om åtgärderna handlar om något så pass enkelt som att ställa om till vilken slags energi man köper in.  

- Vi hade gärna sett åtgärder som stimulerar elanvändare att flytta sin förbrukning till de timmar när elen är billigare och systemet är mindre ansträngt, säger Martin Malmveld. När priserna är höga beror det på att vi har för lite produktion i förhållande till förbrukningen, vilket gör att dyrare och mer klimatbelastande kraftslag måste startas. Om vi inte skapar incitament för hushåll och företag att minska eller flytta sin användning när det är som dyrast riskerar vi att cementera en högre kostnadsnivå för alla. Att dessutom bara rikta stödet till hushåll, och inte till bostadsrättsföreningar eller företag, riskerar att snedvrida marknaden. 

Förslaget är nytt och det återstår många frågor att besvara. Vi ser fram emot att fortsätta att följa den här utvecklingen.