Klimatanpassad utemiljö – därför behöver din brf agera i tid

”Bygg- och fastighetssektorn är en del av problemet – och lösningen”

Emma inledde med att sätta in frågan i ett större sammanhang.
”Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär 22 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och använder cirka 40 procent av landets energi. Det är ett väldigt väsentligt bidrag till klimatförändringarna”, sa hon.

Hon beskrev hur extremväder redan i dag påverkar fastigheter.
”Vi ser återkommande rubriker om stormar, översvämningar och stora klimatskador på hus. Fler översvämningar, men få fastighetsägare vet att de bär ansvaret. Forskningen säger att det här kommer att öka, inte minska”, sa Emma.

Konsekvenserna handlar inte bara om skadade byggnader.
”Mycket regn på kort tid kan ge vattenskador. Torka påverkar gräsmattor, bevattningsförbud och i förlängningen tryggheten i boendet. Stormar kan orsaka personskador och skador på egendom. Jordskred och erosion kan ge allvarliga mark- och fastighetsskador”, fortsatte hon.

Hon lyfte också den ekonomiska sidan.
”I både Danmark och England finns det redan fastighetsägare som inte längre kan försäkra sig mot översvämning. I Sverige ser vi områden med återkommande översvämningsproblem där risken är att samma utveckling sker. Mäklarsamfundet varnar för att fastighetsvärden kan sjunka i utsatta områden, vilket i sin tur gör det svårare att få lån för underhåll och investeringar”, sa Emma.

Fastighetsägarens ansvar – mer än bara den egna tomten

Jonas betonade att fastighetsägare har ett långtgående ansvar.
”Fastighetsägaren har skyldighet att vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom mot klimatrelaterade skador som översvämningar, extremvärme, stormar, ras och jordskred. Vid nybyggnation ska fastigheten anpassas till dagens och framtidens klimat redan från början”, sa han.

För befintliga hus handlar det om att tänka in klimatanpassning i det löpande arbetet.
”Vid renoveringar, ombyggnationer och energiåtgärder bör man alltid fundera på vilka klimatanpassade åtgärder man kan lägga till. Fastighetsägaren ansvarar också för att fastigheten inte orsakar problem för grannar. Ofta ligger vi granne med andra föreningar och kommunal mark. Då behöver man ta dialogen om hur man kan samarbeta för att motverka skador”, sa Jonas.

Han underströk också kravet på att hålla sig uppdaterad.
”Styrelsen har ansvar för att hålla sig informerad om risker som följer av ett förändrat klimat. Mycket av det som berör de här frågorna knyts till plan- och bygglagen och miljöbalken, men också till försäkringsvillkor och bankernas bedömningar”, sa han.

Försäkring, ersättning och klimatrisker

Jonas kopplade klimatfrågan till försäkringarna.
”Om styrelsen inte arbetar med de här frågorna kan det påverka försäkringsersättningen vid skador. Principen om ’plötslig och oförutsedd skada’ gäller inte på samma sätt om skador upprepas utan att man försöker förebygga”, sa han.

Han beskrev hur försäkringsbolag redan agerar.
”Vi ser exempel där försäkringsbolag höjer premier eller nekar försäkring i riskområden. Klimatrisker kan också påverka bankernas utlåning och göra att fastigheter tappar i säkerhetsvärde”, sa Jonas.

Emma fyllde på med ett exempel på hur frågan utvecklas.
”Det statliga forskningsinstitutet RISE tittar på möjligheten att införa klimatresiliensdeklarationer. Resiliens handlar om hur snabbt en fastighet kan återhämta sig efter till exempel extremväder. En sådan deklaration skulle kunna bli ett verktyg både för fastighetsägare och för banker och försäkringsbolag när de bedömer risk”, sa hon.

Konkreta skadeexempel – och vad styrelsen kan göra

Emma tog upp de stora skyfallen i bland annat Enskede och Huddinge.
”Vid kraftiga regn kan sammankopplade dag- och avloppsledningar göra att avloppsvatten trycks tillbaka upp i fastigheterna. Det har lett till omfattande diskussioner om ansvar mellan kommun, fastighetsägare och försäkringsbolag”, sa hon.

Hon uppmanade styrelser att börja med kunskap.
”Ring kommunen och fråga hur ledningssystemet ser ut just för er fastighet. Ibland ser det olika ut i olika delar av samma kommun. Den informationen avgör till exempel om ni behöver backventiler i källaren”, sa Emma.

Hon rekommenderade också en bredare analys.
”Ni behöver göra en analys av er fastighet. Vilka risker finns vid skyfall, värme, stormar och erosion? Och vad kan ni påverka? De åtgärder ni identifierar bör in i den långsiktiga underhålls- och investeringsplanen”, sa hon.

Utemiljö, dagvatten och träd – en del av klimatarbetet

Jonas lyfte hur utemiljön är en central del av klimatanpassningen.
”Vi jobbar med något vi kallar grön utvecklingsplan, där vi lägger en femårsplan för utemiljön. Traditionellt handlar det mycket om trygghet, trivsel, lekplatser och nya planteringar, men planen bör också innehålla klimatanpassade åtgärder”, sa han.

Planen blir ett viktigt beslutsunderlag.
”Vi bryter ner åtgärder år för år, med uppskattad budget. Då får styrelsen en tydlig bild av vad som behöver göras och när, både för att lyfta utemiljön och för att minska riskerna vid extremväder”, sa Jonas.

Han betonade också vikten av att ha koll på träden.
”Den senaste sommaren hade vi en storm där träd blåste omkull mitt i Stockholm. Det är jätteviktigt att ha koll på skicket på träden på området. En trädinventering några års mellanrum är ett bra stöd – vilken art, vilket skick, finns det risk, finns det sjukdomar, vilka åtgärder behövs nu och vad kan vänta?”, sa Jonas.

Han påminde att även friska träd kan falla.
”Man kan aldrig eliminera all risk, men man kan minimera den genom att göra det man kan”, sa han.

Checklistor, stödmaterial och guider

Emma gick vidare till hur styrelsen kan komma igång på ett enkelt sätt.
”Ett bra sätt att börja är att använda HSBs klimatanpassningsguide för bostadsrättsföreningar. Där finns en tydlig checklista med saker ni kan göra, som att rensa dagvattenbrunnar och se över lutningar så att vattnet inte rinner mot fastigheten”, sa hon.

Hon lyfte också vikten av att koppla åtgärderna till underhållsplanen.
”Om ni ser att ni behöver backventiler, förändrade marklutningar eller åtgärder i källartrappor är det viktigt att det syns i underhållsplanen och i styrelseprotokollen. Det blir en signal både internt och externt om att ni tar ert ansvar”, sa Emma.

Båda betonade att styrelsen inte står ensam.
”Länsstyrelsen har kartor där ni kan söka på er fastighet och se risker för skyfall, höga vattennivåer och ras. Kommunerna jobbar också med frågan, även om de kommit olika långt. Ni kan alltid börja med att ringa kommunens växel så lotsar de er rätt”, sa Emma.

”Se till att din brf är förberedd – inte överraskad”

Avslutningsvis summerade Emma vad de vill skicka med.
”Se till att ni har en väl underhållen fastighet. Gör kontroller och analyser kring de typer av extremväder som kan drabba er. Gå igenom försäkringsvillkoren så att ni vet vad som gäller och överväg tilläggsförsäkringar där det behövs”, sa hon.

Hon underströk dokumentationens betydelse.
”Se över om underhållsplanen behöver kompletteras med klimatanpassningsåtgärder, dokumentera besluten i protokoll och informera medlemmarna om varför ni gör investeringar i de här frågorna. Det visar att ni tar ert fastighetsägaransvar på allvar”, sa Emma.

Jonas avslutade med att peka på var styrelser kan hitta mer kunskap.
”Det finns mycket bra information på klimatanpassning.se, boverket.se, länsstyrelsens webb och hos MSB. Och på vår egen hemsida finns både klimatanpassningsguide och kontaktuppgifter om ni vill ha hjälp med grön utvecklingsplan, trädinventering eller andra åtgärder. Tack för att ni lyssnade”, sa Jonas.