Ny handbok för arbete med biologisk mångfald

Kapitel fem i handboken ger praktiskt stöd för hur fastighetsförvaltning kan bidra till ökad biologisk mångfald i bostadsområden. Det bygger på FN:s globala mål och svenska miljömål och visar att åtgärder för biologisk mångfald ofta går hand i hand med attraktiva utemiljöer: 

• Urban markanvändning påverkar ekosystemen direkt.
• Små insatser som dammar, ängsytor, holkar och bevarande av gamla träd gör stor skillnad.
• Boende accepterar generellt åtgärder som gynnar biologisk mångfald – särskilt om syftet kommuniceras.

Upprätta en handlingsplan för biologisk mångfald i er förening

Biologisk mångfald är en viktig del av hållbar stadsutveckling och bidrar till attraktiva, hälsosamma och klimatanpassade bostadsmiljöer. Genom små förändringar i utemiljön kan vi skapa stora värden för såväl natur som boende och samtidigt öka trivseln och engagemanget bland de boende. Dessutom kan åtgärder som ängsytor, holkar och minskad användning av kemiska bekämpningsmedel leda till lägre skötselkostnader, exempelvis genom mindre behov av gräsklippning. Insatserna bidrar även till att uppfylla globala och nationella miljömål, samtidigt som de kan höja fastighetsvärdet och öka boendenöjdheten.

Det är också viktigt att arbeta aktivt med riskhantering, till exempel genom att bekämpa invasiva arter – vilket både är en lagstadgad skyldighet och kan minska framtida kostnader för föreningen.

Så kommer ni igång:

1. Inventering: Genomför en kartläggning av grönytor för att identifiera befintliga naturvärden och utvecklingsmöjligheter.
2. Exempel på mål:
• Skapa minst tre nya livsmiljöer (t.ex. fågelholkar, insektshotell, blomsterplanteringar) under nästa år.
• Konvertera delar av gräsmattor till ängsytor för att gynna pollinatörer.
• Undvika kemiska bekämpningsmedel och anpassa skötselplanen för ökad biologisk mångfald.
3. Förslag på åtgärdsplan:
• Kort sikt: Holkar, insektshotell, informationsskyltar.
• Lång sikt: Ängsytor, damm, trädplantering enligt 10-20-30-regeln (variation av arter).
4. Kommunikation: Informera boende om syftet och involvera dem i planering och utförande.
5. Uppföljning: Utvärdera åtgärder vart tredje år och dokumentera både ekologiska och ekonomiska effekter.

Checklista

• Finns det en plan för kartläggning?
• Är bärande livsmiljöer identifierade och skyddade?
• Är risker och invasiva arter bedömda?
• Finns det en åtgärdsplan och uppdaterad skötselplan?
• Är kommunikation till boende planerad?
• Principer:
  • Utgå från platsens naturliga förutsättningar vid planering av åtgärder.
  • Prioritera inhemska arter och säkerställ genetisk variation.
  • Förebygg risker genom skyddsplaner för värdefulla livsmiljöer och hantering av invasiva arter.
  • Involvera boende i planering och genomförande för ökat engagemang och förståelse.