Förtroendevald – en utsatt position

Kantar, som genomförde undersökningen på uppdrag av SBAB, menar att förklaringarna till det relativt höga misstroendet mot styrelser grundar sig främst i kraftiga avgiftshöjningar, låg insyn i föreningens ekonomi och ett föreningsansvar som många boende varken orkar eller vill ta.

Det är stor skillnad på att sitta i en brf-styrelse idag jämfört med hur det var för bara några år sedan. Kunskapskraven ökar ständigt, samtidigt som förändringar i omvärlden kan få stor påverkan på en brf:s ekonomi, säger Anna Söderlind, kommunikations- och medlemschef på HSB Södertörn. Jag tycker att SBAB:s undersökning är intressant av flera skäl, men inte minst för att den visar hur utsatt man kan vara i rollen som styrelseledamot i en bostadsrättsförening.

Det finns inga formella kunskapskrav på den som väljs till förtroendeuppdrag, även om vissa förkunskaper underlättar arbetet i brf-styrelsen. I de områden där våra brf:er finns är det inte ovanligt att brf:er har balansomslutningar som motsvarar ett svenskt medelstort företag. Trots detta kan en styrelse sakna erfarenhet eller kompetens inom företagsekonomi och vad det innebär att sitta i en styrelse.

SBAB:s undersökning visar hur svårt det kan vara att på ett enkelt och lättillgängligt sätt kommunicera bakgrunden till de beslut som styrelsen fattar. De senaste årens oroliga ekonomi har inneburit att många brf:er behövt höja sina avgifter – tuffa beslut som ibland leder till att styrelsen ifrågasätts av de boende.

Jag skulle vilja slå ett slag för utbildning, säger Anna Söderlind. Avsätt tid och pengar för att utbilda styrelsens ledamöter. Ingen sparar pengar på att styrelsen undviker att utveckla sin kompetens och sina förmågor. Dessutom är det viktigt att kommunicera med sina medlemmar. Alla boende kommer inte att hålla med styrelsen i alla beslut som behöver fattas, men som styrelsemedlem behöver man vara trygg i de tagna besluten och vara beredd att förklara dem för sina medlemmar.