Regeringen pausar införandet av effektavgifter

Införandet av effektavgifter är Sveriges modell för att uppfylla kraven i EU:s elmarknadsdirektiv. Direktivet kräver förvisso inte uttryckligen effektavgifter, men det kräver kostnadseffektiva, objektiva och icke-diskriminerande tariffer.

Tarifferna ska dessutom främja flexibilitet på elhandelsmarknaden och på elnätsmarknaden genom prissignaler som styr bort från topplaster. Direktivet kräver också smarta mätare och dynamiska prisavtal. Effektavgifter kan därmed, rätt utformade, vara ett sätt att uppfylla dessa krav.

Kraftig kritik mot införandet

Men direktivet uttrycker också tydligt att elpriser och prissignaler på elnätet ska motsvara faktisk efterfrågan och utbud, och att nätavgifter inte får hindra flexibilitet eller effektiv användning. Införandet av effektavgifter har varit kritiserat då modellerna som införts varit svåra för elkunderna att förstå och i många fall inte styrt på ett sådant sätt som är intentionen med regelverket, och i många fall dessutom hindrat just flexibilitet och effektiv elanvändning.

– Ellevios modell för effekttaxa är ett bra exempel. Företaget anser att elnätet har hög belastning från klockan 06.00 till 22.00 alla dagar i veckan, året runt. Så är givetvis inte fallet, säger Mikael Rosén, energiexpert på HSB Riksförbund.

Att ladda elbilar mitt på dagen till en lägre kostnad har inte varit möjligt, trots att nätet inte har hög belastning.

Olika modeller

Andra modeller, framför allt i södra Sverige, baserar delvis tariffen på elpriset.

– Det blir inte heller rätt då höga elpriser inte nödvändigtvis innebär en hög nätbelastning, fortsätter Mikael Rosén.

En annan kritik mot flera införda modeller är att effektavgiften baseras på det högsta värdet eller medelvärdet av de tre högsta timeffektuttagen varje enskild månad.

– Sådana modeller riskerar snarare att ta bort incitament för flexibilitet. Om man exempelvis får en hög effekttopp i början av månaden kommer incitamenten för att ta ner effekttoppar under resten av månaden att minska kraftigt, säger Mikael Rosén.

HSB välkomnar ny översyn

Att regeringen nu reagerar och ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att se över utformningen av regelverket är välkommet. Elnätsföretagen behöver fundera över hur tariffera ska utformas så att de faktiskt uppfyller kraven i direktivet.

Men det här innebär ändå inte att elnätsavgifterna totalt sett kommer att påverkas. Införandet av effektavgifter sker inom ramen för elnätsföretagens intäktsramar och ska vara kostnadsneutralt för kundkollektivet. Intäktsramarna ligger fast till och med 2027 och först 2028 kan vi komma att se en eventuell förändring av dessa, avslutar Mikael Rosén.

HSB anser att tarifferna bör vara utformade så att:

• De styr bort förbrukning från verkliga höglasttimmar (eller höglastkvartar), inte bara jämnar ut användningen generellt. Vi låg belastning ska ingen effektavgift tas ut. Avgifterna behöver därmed vara variabla.
  
  
• Det måste bli tydligare föreskrifter som leder till ett fåtal standardiserade modeller som också kunderna kan förstå.
  
  
• Prissignalerna bör också kunna tillhandahållas digitalt så att kunderna har en möjlighet att automatisera sina reaktioner på sådana signaler och därmed kunna skapa systemnytta på riktigt. Så fungerar det till stor del redan idag med elhandelspriser.