Trygghet i bostadsområden kräver gemensamma insatser

Hur kan tryggheten stärkas och vilken roll spelar politiken? Så inledde moderator Ellinor Persson panelsamtalet med Johan Nyhus, förbundsordförande HSB, Lawen Redar (S), integrationspolitisk talesperson, David Josefsson (M), bostadspolitisk talesperson samt Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna.

> Se seminariet i efterhand

Enklare att vräka kriminella

– Regeringen har infört en rad åtgärder för att öka tryggheten. Fler poliser, skärpta straff, vistelseförbud, samt gjort det enklare att vräka kriminella från hyresrätter. Nu inför vi samma sak för bostadsrätter, inledde David Josefsson med att säga.

Lawen Redar menade att politiken i dag har svaren på vad som behöver göras för att öka tryggheten i våra utsatta områden.

– Så länge vi har kapitalsvaga områden med hög arbetslöshet kommer tryggheten aldrig att öka. Vi vill gärna teckna ett gemensamt Sverigeprogram med Moderaterna för att avskaffa alla utsatta områden.

Tre politiska åtgärder väntas snart bli verklighet

En av regeringens mest prioriterade frågor under mandatperioden har varit att sätta stopp för den organiserade brottsligheten och därmed öka tryggheten. Som en del i arbetet har tre förslag som alla påverkar bostadsrättsföreningar lagts fram: Det ska bli enklare att vräka kriminella, platssamverkan ska bli obligatorisk, och andrahandsuthyrning av bostadsrätter ska kunna ske under längre perioder än i dag.

Trygghet ingen isolerad fråga

Regeringens förslag möttes av både ris och ros. Alla var överens om att trygghet ytterst är en politisk, polisiär och kommunal fråga. Men den är inte isolerad, utan kräver gemensamma insatser från såväl stat, polis, kommun och skola till näringsidkare, fastighetsägare, föreningsliv och den enskilda samhällsmedborgaren. Mest debatt vållade dock frågan om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning.

– Det handlar till stor del om att öka trygghet för andrahandshyresgästen. Med längre uthyrningsperioder, från två år till fem år, skapas större förutsägbarhet i boendet. Förslaget handlar inte om att släppa kontrollen för andrahandsupplåtelser, sa David Josefsson.

"Jag förstår inte att Strömmer går med på det här"

– Det här är den fråga som engagerar våra bostadsrättsföreningar mest. När det inträffar tråkigheter i föreningar kan det så gott som alltid härröras till andrahandsuthyrningar. De kämpar redan i dag, med dagens regelverk. Jag förstår inte att Gunnar Strömmer går med på det här, i den tid vi lever, sa Johan Nyhus.

Ulrika Blomkvist fyllde på:

– En förening kan redan idag själva besluta om friare andrahandsuthyrning. Men nu när tidigare uthyrningar inte längre blir ett skäl att säga nej kan man stapla skäl på varandra, år efter år. Dessutom undrar jag om regeringen tror att det finns massa tomma bostadsrätter som väntar på att någon ska flytta in? Den bilden har inte jag.

Lawen Redar: "Andra glasögon än regeringen"

– Vad kan dessa regler leda till i negativt hänseende? Att göra regelverket mer liberalt kan öppna upp för aktiv kriminalitet. Min bild är att regeringen gör något som inte är genomtänkt, inte minst sett till nuläget i många utsatta områden.