– I grund och botten är tomträtten en mycket god idé. Men det som ursprungligen var en del av ett bostadssocialt stödsystem har nu omvandlats till ekonomisk osäkerhet för de boende och en kassako för kommunen, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB.
Idag bor hundratusentals svenskar runt om landet i bostadsrättsföreningar med tomträtt. Det innebär att föreningen hyr marken av kommunen genom att betala en årlig avgäld. I takt med att markvärdena stigit kraftigt de senaste årtiondena, särskilt i landets större städer, har kommunerna även höjt avgälderna i samma mån. Bara i Stockholm uppgår tomträttsavgälden till 1,6 miljarder per år.
HSB har låtit Ramberg Advokater utreda de lagar som kommuner har att förhålla sig till när tomträttsavgälden och friköpsvillkoren ska bestämmas. Utredningen visar att kommuner inte har någon lagstadgad skyldighet att följa krav på god avkastning eller agera marknadsmässigt vid bestämmande av avgäld och friköp. Självklart måste de kommunalrättsliga reglerna följas, men vilka avgäldsnivåer och villkor för friköp som ska gälla i en kommun är ytterst en politisk fråga, så länge likställighetsprincipen beaktas och ingen enskild gynnas.
Ramberg Advokater kommer till helt andra slutsatser än den utredning som gjordes av Malmö Stad 2019. I den hävdas bland annat att kommunen är skyldig att följa krav på marknadsmässighet och god avkastning.
– Tomträttssystemet måste moderniseras och vår utredning visar att det egentligen inte ens krävs någon lagändring. Genom tre åtgärder kan kommunerna avsevärt lätta trycket på bostadsrättsföreningarna: Avgäldsräntan måste sänkas, flerbostadshus behöver få friköpsvillkor liknande de för villor och en spärregel som begränsar de kraftiga höjningarna av markhyran måste införas, säger Anders Lago.
Den 1 december diskuterar vi markhyror och friköpskalkyler som inte går ihop tillsammans med experter, politiker och ordförande i en bostadsrättsförening som vill friköpa marken.