Ansvarsfördelning vid vattenskador

Vid en vattenskada reglerar lagstiftning och stadgar tydligt vilka delar som föreningen ansvarar för, och vilka delar som den boende ansvarar för. Reglerna för detta kan kanske uppfattas som orättvisa, eftersom de inte utgår från vem som orsakat skadorna, men de är mycket tydliga och förutsägbara. Föreningen och den boende betalar var sin del, med undantag av om någon medvetet eller genom uppenbart slarv orsakat skadorna.

Det finns två slags vattenskador

I bostadsrättsföreningar finns det två slag av vattenskador, vattenledningsskador och alla andra vattenskador.

Vattenledningsskada

En vattenledningsskada är när en trycksatt ledning som leder varmt eller kallt tappvatten (kranvatten) brister (det går t ex hål på röret så vatten läcker ut). Observera att vattenledningsskador bara gäller för ledningar för tappvatten, inte för t ex ledningsrör till värmeelement eller avloppsvatten.

Vid en vattenledningsskada har bostadsrättsföreningen till skillnad mot vid alla andra vattenskador, hela kostnadsansvaret för reparation av de skador som det utrunna vattnet orsakar i bostadsrätten.  

Undantag: Undantag görs om bostadsrättshavaren, dennes gäst, en inneboende eller en anlitad hantverkare medvetet eller genom uppenbart ”slarv” (uppsåt eller oaktsamhet) orsakar en vattenledningsskada. Då får bostadsrättshavaren själv betala kostnaderna för skadan (om det är hantverkaren som slarvat och skadat vattenledningen kan man kräva av hantverkaren att hens försäkring får betala).

Vattenskada (alla andra skador av vatten)

Ansvarig vid vattenskada: Vid alla andra fall av vattenskada betalar var och en för sin del (det man har underhålls- och reparationsansvar för), oavsett vem som orsakat skadan

I  bostadsrättsföreningar är det ointressant vem som orsakar en vattenskada. Oavsett vem som är vållande, tar var och en ”sin” del av kostnaderna för reparationen av en vattenskada. I andra fall inom rättsväsendet har den som orsakat skadan ansvaret, och betalar kostnaderna för skadan, t ex vid biltrafikskador. Men detta gäller alltså inte vid skador i bostadsrättsföreningar. Man kan möjligen tycka att detta är fel, men detta är det som gäller. Har man detta klart för sig går det att undvika många onödiga diskussioner och missuppfattningar.

Bostadsrättsföreningens del: Bostadsrättsföreningen ansvarar för byggnadernas stomme inklusive bärande väggar, yttertak, alla inte synliga ledningar som går till mer än en bostadsrätt, golvbrunnen (enligt HSBs normalstadgar) o s v. Inträffar en vattenskada har föreningen ansvar för att göra en  

- Undersökning av vad som skadats

- Utrivning av det skadade om man tror att skadan gäller mer än ytskiktet. Föreningen betalar för hela utrivningen (också utrivningen av det ytskikt som bostadsrättshavaren ansvarar för). Utrivningen ska göras så att skadan sen ska kunna repareras fackmässigt.  

- Upptorkning av det som föreningen har ansvar för t ex bjälklaget. Efter att föreningen är klar med sin del, tar bostadsrättshavaren över och betalar för att reparera ytskiktet, inklusive fuktspärr i våtrum, och den underliggande behandling som behövs till ytskiktet i andra rum.

Om föreningen vet om att något är uppenbart bristfälligt men inte åtgärdar detta, får föreningen betala för reparationen av de skador som detta fel leder till.

Upp till två basbelopp står föreningen (d v s alla föreningens bostadsrättshavare) själv för kostnaden för reparation av det som ligger inom föreningens ansvarsområde. För skadekostnader däröver träder fastighetsförsäkringen in, och betalar överskjutande belopp. Försäkringen gäller inte för skador av utifrån inträngande vatten, d v s vatten som t ex kommer in genom tak eller upp genom avloppsbrunn.

Bostadsrättshavarens del: Bostadsrätthavaren ansvarar och betalar för sin del som är den egna bostadsrätten. Bostadsrättshavaren betalar för att reparera ytskikt, inklusive fuktspärr i våtrum, och underliggande behandling som behövs till ytskikt i andra rum, allt som är synligt ex synliga rör, icke bärande väggar, fönster och ytterdörrar (utom utsidan), inredning (ex toalett och tvättställ), klämringen till golvbrunnen, vattenkranen och allt lösöre.  

Försäkringen (brf Kandelaberns bostadsrättstillägg) betalar bostadsrättshavarens skador, men man får betala en självrisk. Är det som skadats inte nytt, gör man också ett så kallat åldersavdrag. Säg att ett badrum håller i ungefär 30 år (försäkringsbolaget kan räkna med annan tid). I det här exemplet är det då ”förslitet” till 25 % efter 7,5 år, och man får då betala 25 % av renoveringskostnaden själv. Ett 15 år gammalt badrum är då "förslitet" till hälften, och man får betala hälften av renoveringskostnaden själv ....

Det man väljer till som man inte haft förut, t ex ett badrumsskåp eller micro får man helt betala själv.  

Skadestånd: Orsakar någon en vattenskada medvetet eller genom ”grovt slarv”, kan den andra parten ställa krav på skadestånd för sina renoveringskostnader. Om bosträttshavaren t ex vet om att klämringen till avloppsbrunnen saknas eller är skadad utan att göra något åt detta, kan bostadsrättsföreningen vid en skada till följd av detta, kräva att bostadsrättshavaren också ska stå för kostnaden för det som föreningen i vanliga fall skulle ha haft kostnadsansvaret för.

Vid skada

Har det inträffat en vattenskada finns information om vad du ska göra och vem du ska kontakta i vänstermarginalens nästa flik "Försäkring och skadeanmälan".

Mer info

Vill du veta mer, rekommenderar vi att du läser HSBs vägledning för hantering av vattenskador HSB Vattenskador bostadsrätt  En del nyttig information finns också i Branschregler Säker Vatteninstallation  Branschregler Säker vatteninstallation