Ofrivillig ensamhet är idag ett samhällsproblem som drabbar människor i alla åldrar och livssituationer. I Folkhälsomyndighetens senaste enkät uppger hela sex procent av befolkningen mellan 16 och 95 år att de ofta eller alltid känner sig ensamma.
Den ofrivilliga isoleringen innebär ett långvarigt stresspåslag som påverkar både psykisk och fysisk hälsa och kan leda till depression och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör att ensamhet inte kan ses som en individuell kris, utan som ett folkhälsoproblem.
– Långvarig ensamhet är skadlig. Det första man tänker på är den psykiska ohälsan, men den påverkar i sin tur den fysiska. Det är sambandet mellan ensamhet och olika typer av ohälsa som gör det till en samhällsfråga.
Det säger Hillevi Busch, utredare på enheten för psykisk hälsa och suicidprevention på Folkhälsomyndigheten. I februari i år presenterades strategin "Tillsammans – för god gemenskap i hela befolkningen", där syftet är att höja medvetenheten kring de här frågorna, samt skapa verktyg för bred samverkan.
– Hela samhället behöver agera mot ensamhet, säger hon.
Läs också: Brf Jätten ordnar aktiviteter med omtanke
Hillevi Busch pekar på att unga vuxna, personer över 75 år och personer med funktionsvariation sticker ut i enkäten. Efter studenten, vid flytt till ny ort eller vid arbetslöshet eller pensionering förlorar man ofta sin sociala kontext abrupt. Hillevi lyfter också att digitaliseringen gjort att många samhällstjänster som innebar sociala möten har försvunnit.
– Det har lett till att vi får färre och färre mötesplatser för korta interaktioner.
Anne Siivola, HSB Skåne.
Anne Siivola arbetar med bosociala frågor inom HSB Skåne. Här har man i många år jobbat systematiskt med att motverka ofrivillig ensamhet.
– Vi i HSB Skåne har alltid varit intresserade av människan i huset – inte bara tekniken och förvaltningen, säger hon.
Anne Siivola menar att det ofta finns etablerade forum för gemenskap genom brf:ers starka kultur av gemenskap. Tillsammans med sina kollegor arbetar hon för att stärka medlemmarnas arbete med att främja de sociala kontakterna.
– Det handlar om att skapa trygghet och trivsel där människor bor. De flesta vill klara sig själva, och det ska respekteras, men ett "hej" kan vara avgörande för någon som känner sig ensam.
HSB Skåne utbildar även fastighetsskötare i hur de kan lägga märke till och informera om medlemmar som verkar leva isolerat.
– De känner ofta de boende bäst och är våra ögon och öron ute i bostadsområdena. Att de får tid och verktyg att uppmärksamma människor är ovärderligt, säger Anne Siivola.
För den som vill stärka gemenskapen i sin brf går det att göra mycket i det lilla, enligt Anne Siivola. Förutom grillkvällar eller gemensamma städdagar kan styrelsen arbeta aktivt med att främja en omtänksam kultur i huset. Man kan också göra välkomstrutinen mer personlig för nyinflyttade.
Som boende och granne är det viktigt att ha en trevlig ton oavsett om man känner varandra eller inte. Att bjuda in, erbjuda hjälp och ibland bara ringa på för att kolla att allt är bra är betydelsefullt. Och för den som känner sig ensam är det viktigt att våga be om hjälp om man behöver eller ta initiativ till små samtal.
Hillevi Busch håller med om att grannar kan göra mycket med enkla medel. Flera små, praktiska insatser har visat sig vara mer effektiva än färre stora arrangemang.
– Den typen av vardaglig solidaritet mår vi alla bra av och behöver värna. När man känner sina grannar, hejar på varandra och hjälps åt motverkar det ensamhet på ett väldigt konkret sätt. Små handlingar gör större skillnad än vi tror, säger hon.
Den ofrivilliga ensamheten har allt oftare kommit att beskrivas som ett folkhälsoproblem. I december 2023 sjösatte regeringen företagsnätverket "Tillsammans mot ofrivillig ensamhet". Där får deltagarna dela erfarenheter och goda exempel och diskutera hur man inom olika branscher kan främja gemenskap. HSB är en av deltagarna.
En ny undersökning från Wallenstam visar att vi får allt svårare att lära känna våra grannar idag än för tio år sedan. Den främsta anledningen uppges vara att vi upplever våra grannar som mer anonyma och reserverade.
HSB driver ett antal projekt för ökad granngemenskap över hela Sverige. Det kanske främsta exemplet är "Goda grannar", som startade som ett forskningsprojekt i HSB Living Lab, men som nu sprids över HSB-föreningar i hela landet.
Som medlem får du förtur till ditt nya hem genom HSBs bosparande, juridisk rådgivning, tips och inspiration för ditt boende med mera.