– Det ställs höga krav på omställning från Sveriges regering och EU, men i praktiken är investeringskostnaderna så höga att det är företagsekonomiskt olönsamt i hela landet, säger Mikael Rosén, energikonsult HSB.
Studien som genomförts av CIT Renergy, ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Chalmers Industriteknik med unik kompetens inom energieffektivisering, omfattar ett flerbostadshus från 70-talet med typisk energiprestanda och analyserar lönsamhet med priser och prismodeller för fjärrvärme och el i fem orter: Stockholm, Göteborg, Linköping, Västerås och Gotland. På alla orter förutom Gotland är energieffektiviseringar i praktiken inte företagsekonomiskt lönsamma.
EU:s klimatmål och direktiv som Energieffektiviseringsdirektivet (EED) och Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ställer krav på kraftigt minskad energianvändning. Alla byggnader ska vara nollemissionsbyggnader senast 2050. För att nå dit krävs omfattande energieffektivisering i bostadssektorn.
Lönsamheten för energieffektivisering varierar stort beroende av pris och prismodeller på olika orter.
Kalkylen ser helt annorlunda ut om investeringskostnaden skulle minska med 25 procent.
Hela paketet krävs: För att nå energiklass D krävs ett åtgärdspaket med klimatskärmsförbättringar, FTX-system och varmvattenåtgärder. Det kan kosta upp emot 3 miljoner kronor i investeringar.
– Om vi ska klara av omställningen och de krav som ställs inför den så behövs det ett riktat nationellt ekonomiskt stöd som täcker som minst 25-30 procent av investeringskostnaden, säger Mikael Rosén.