
Studien som genomförts av CIT Renergy omfattar ett typiskt 70-talshus med låg energiprestanda och analyserar fem orter: Stockholm, Göteborg, Linköping, Västerås och Gotland. På alla orter förutom Gotland är energieffektiviseringar i praktiken inte företagsekonomiskt lönsamma.
Enligt det nya EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska primärenergianvändningen i beståndet minska med minst 20–22 procent till 2035. Om vi ska nå EPBD:s mål krävs omfattande renoveringar som förbättrar energiklassen i bostadsbeståndet.
Fastighetsägare har helt olika ekonomiska förutsättningar att bidra till Sveriges klimatmål beroende på var i landet de befinner sig. Samtidigt som krav på energieffektivisering ställs, något som kräver stora investeringar, fortsätter fjärrvärmekostnaderna och elpriserna att öka vilket i och för sig gör åtgärderna mer lönsamma men också äter upp möjligheten att avsätta resurser till effektiviseringen.
Utan ekonomiska incitament kommer många fastighetsägare att tvingas avstå från nödvändiga investeringar och Sverige kommer att missa sina klimatmål. Om regeringen menar allvar med sin politik måste de också grunda den i verkligheten, därför bör de snarast införa de reformer som krävs. Kraven och utmaningarna är nationella, då behöver lösningen också vara det.