-
Välj HSB förening för att se regionalt anpassat innehåll.
Välj HSB-förening
-
Sök
-
Välj HSB förening för att se regionalt anpassat innehåll.
Välj HSB-förening
De senaste 40 åren har varje årtionde varit varmare än det förra, och den globala uppvärmningen går allt fortare. Konsekvenserna förväntas ha stor påverkan på samhället framöver.
Läs också: Så hanterar du värmeböljor
– Redan i dag ser vi förändrade regnmönster, fler värmeböljor och mer extremväder, men också att värmeböljorna och ovädren blir intensivare, säger Susanne Skyllerstedt, utredare för klimatanpassning på SMHI.
Ihållande värmeböljor är den klimateffekt som utgör det största hotet mot människors hälsa och välbefinnande.
– Höga temperaturer har direkta effekter på hälsan. Det ökar risken för sjukdom och dödsfall. Människor som går på vissa mediciner, de med nedsatt immunförsvar, äldre och små barn löper störst risk att fara illa av värmen.
Därför är det viktigt att fundera kring hur vi kan få svalka under varma perioder, säger Susanne.
Hur vi påverkas av en längre värmebölja beror till stor del på omgivningarna.
– Skuggande träd och grönska kan sänka temperaturen avsevärt i närområdet. Avdunstning av vatten från mark och vegetation bidrar också till att kyla ner luften och öka luftfuktigheten, säger Susanne.
Bor du mitt i stan eller i ett tättbebyggt område som saknar grönska kan det dock vara svårt att få svalka. Där uppstår ofta så kallade urbana värmeöar när det är riktigt varmt – och de gör att temperaturen stiger ytterligare.
– Urbana värmeöar är ett fenomen som uppkommer då avkylningen uteblir nattetid. Det beror bland annat på att husfasader och hårdgjorda ytor lagrar värme under dagen och avger värme på natten, förklarar Susanne.
När svalkan uteblir om nätterna får människor ingen återhämtning från värmen, vilket är extra påfrestande för personer som redan är nedsatta. Temperaturskillnaden mellan stad och landsbygd kan vara så stor som tio grader på grund av värmeö-effekten.
Diagrammet visar medelvärde för temperaturer i Sverige under juni, juli och augusti, 1985–2023.
"Mycket vi kan göra för att anpassa oss"
I takt med att klimatet blir varmare kommer urbana värmeöar att bli vanligare. För att skapa stads- och boendemiljöer som är behagliga att vistas i även när det är varmt gäller det därför att planera och utforma dem så att de inkluderar grönska, menar Susanne.
– Eftersom det tar lång tid innan ett nyplanterat träd ger skugga är det framför allt viktigt att bevara den vegetation som redan finns. Fundera kring skuggvärdet i er bostadsrättsförening och ta vara på de lösningar naturen erbjuder, säger Susanne.
Träd och växtlighet motverkar även andra problem som kan uppstå till följd av klimatförändringarna.
– När klimatet blir varmare ökar avdunstningen från vattendragen, vilket gör marken torrare, samtidigt som vi får fler och kraftigare skyfall. Den torra marken kan inte svälja vattenmassorna och då blir det lätt översvämning, förklarar Susanne.
Fler och intensivare värmeböljor och skyfall är direkta effekter av ett varmare klimat. Det finns också indirekta effekter som kan påverka människors hälsa.
– Vid höga temperaturer ökar bildningen av det marknära ozonet i staden. Det försämrar luftkvaliteten på så vis att fler kemiska reaktioner sker och partiklar frisläpps ur vissa material, säger Susanne.
Här i Sverige kommer vi också att få en längre vegetationsperiod, vilket innebär mer pollen och fler allergener i luften. Därför är det viktigt se över vilken typ av grönska man har i staden eller bostadsområdet för att undvika mycket pollen.
– Klimatförändringarna innebär nya utmaningar, men det finns mycket vi kan göra för att anpassa oss efter förutsättningarna, säger Susanne.
Framför allt gäller det att vara medveten om och förstå riskerna för att kunna hantera dem.
– Kommunen, länsstyrelsen och nationella myndigheter kan ha bra underlag. Det finns exempelvis värmekarteringar, skyfallskartor och annat som kan hjälpa i arbetet att förstå hur riskbilden ser ut i just ditt bostadsområde, avslutar Susanne Skyllerstedt.
