Årets Nils Holgersson-rapport visar att de sammanlagda kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall samt vatten och avlopp har ökat med 6,9 procent under 2026. På fem år har ökningen varit 43,3 procent. Ökningstakten har bromsat in något, men kostnaderna fortsätter att stiga betydligt snabbare än inflationen.
Fjärrvärmen står för den största delen av kostnaderna och utgör 46 procent av totalkostnaden. Samtidigt är el den kostnadspost som ökat mest under året, med 12,4 procent. Rapporten visar också på stora geografiska skillnader. Den sammanlagda årskostnaden för ett hushåll beräknas till cirka 25 800 kronor i kommunen med lägst kostnader och 45 800 kronor i kommunen med högst.
Utvecklingen märks även i HSB Södra Norrlands verksamhetsområde. En egen sammanställning av siffrorna från Nils Holgersson visar både stora skillnader mellan kommunerna och en kraftig kostnadsutveckling över tid.
För fjärrvärmen har priset i de 25 kommunerna i verksamhetsområdet i genomsnitt ökat med omkring 49 procent sedan 2020. Men variationen är stor. I vissa kommuner är ökningen betydligt lägre, medan den på andra håll är över 70 procent. Även kostnaderna för vatten och avlopp har ökat kraftigt på flera håll.
För bostadsrättsföreningar innebär det att kostnadsutvecklingen kan se väldigt olika ut beroende på var fastigheten ligger.
När priserna på exempelvis fjärrvärme och elnät stiger kan det vara svårt för en bostadsrättsförening att påverka kostnadsutvecklingen. Men föreningen kan påverka hur mycket energi fastigheten använder. Marcus Kupari, Bygg & Projektchef på HSB Södra Norrland, menar att det därför blir allt viktigare att ha koll på energianvändningen och arbeta aktivt med de åtgärder som kan minska förbrukningen.
– Det är lätt att känna sig maktlös när priserna stiger på sådant som föreningen inte kan välja bort. Men det går att skaffa sig bättre koll på energianvändningen och arbeta aktivt för att påverka sina energikostnader. På så sätt kan föreningen både minska sin förbrukning och göra ekonomin mindre sårbar för framtida prisökningar, säger Marcus Kupari, Bygg & Projektchef på HSB Södra Norrland.
Många av de kostnader som granskas i Nils Holgersson-rapporten gäller tjänster som fastighetsägare och hushåll inte kan välja bort och där möjligheten att byta leverantör är begränsad. HSB har därför efterlyst en översyn och en mer transparent och förutsägbar prisutveckling.
Men samtidigt behöver bostadsrättsföreningarna arbeta långsiktigt med den egna fastigheten. Energieffektivisering behöver inte alltid innebära stora investeringar. Ett första steg är att förstå hur fastigheten använder energi, identifiera var det finns förbättringspotential och därefter prioritera rätt åtgärder.
Här ser Marcus Kupari också en viktig koppling mellan energi och föreningens långsiktiga underhållsplanering.
– Energiperspektivet behöver finnas med när föreningen planerar sitt underhåll. Ska fasaden renoveras, ventilationen åtgärdas eller andra större arbeten genomföras finns det anledning att samtidigt fundera över vilka energiåtgärder som kan göras. Annars riskerar föreningen att gå miste om samordningsvinster och i värsta fall behöva göra om sådant som hade kunnat göras samtidigt, säger Marcus Kupari.
HSB Södra Norrland arbetar på flera sätt tillsammans med bostadsrättsföreningar för att minska energianvändningen och skapa bättre kontroll över kostnaderna. Arbetet kan börja med statistik och analys för att identifiera avvikelser och förbättringsområden och fortsätta med exempelvis optimering av värme och ventilation, eller mer omfattande investeringar.
Genom energiavtal arbetar HSB också kontinuerligt med uppföljning och optimering av värme, ventilation, el och vatten och tar fram åtgärdsförslag utifrån den enskilda fastighetens förutsättningar.
Målet är inte bara lägre energianvändning. Det handlar lika mycket om att ge styrelsen bättre beslutsunderlag och skapa förutsättningar för en mer långsiktig och förutsägbar förvaltning.
Vill ni få bättre koll på föreningens energianvändning och vilka åtgärder som kan göra skillnad? Läs mer om HSB Södra Norrlands energitjänster.