Precis som i många andra bostadsrättsföreningar används HSB brf Utterns tre skyddsrum till vardags som samlingslokaler och förråd. Men vid höjd beredskap ska de fylla en helt annan funktion. Då har föreningen 48 timmar på sig att ställa i ordning skyddsrummen och öppna upp dem för allmänheten. En inte helt enkel uppgift. För två år sedan startade några medlemmar och styrelserepresentanter en skyddsrumsgrupp som tog sig an saken.
– Skyddsrummen är ett viktigt ansvar som berör alla boende i föreningen. För oss är det värdefullt att skyddsrumsarbetet inte bara ligger på styrelsen, utan att vi också har dedikerade boende som driver det framåt, säger Magnus Flyg, styrelseledamot och aktiv i skyddsrumsgruppen.
Skyddsrumsgruppens medlemmar från vänster: Johan Weijne, Magnus Flyg, Peter Rydell, Sebastian Darj, Gudrun Tillberg och Håkan Gustafsson.
Ungefär en gång i månaden träffas gruppens sex medlemmar. Den här måndagskvällen i slutet av oktober står byte av vattentunnor på schemat. De gamla ska ersättas med modernare modeller som tar mindre plats.
– Eftersom skyddsrumsutrustningen har stått mer eller mindre orörd sedan husen byggdes 1989 är det mycket som behöver uppdateras för att klara dagens kravbild, berättar Johan Weijne, en av skyddsrumsgruppens initiativtagare.
Redan i ett tidigt skede anlitade gruppen en inspektör med certifierad skyddsrumskompetens. Genomgången resulterade i en åtgärdslista som nu ligger till grund för föreningens prioriteringar och fleråriga budget.
– Men minst lika viktigt som de praktiska åtgärderna är det att informera alla boende om att skyddsrummen finns och hur vi hjälps åt vid höjd beredskap. Vi behöver vara omkring 40 personer för att hinna ställa i ordning dem på 48 timmar. Här behövs ett brett engagemang, säger Magnus Flyg.

Skyddsrummets reservutgång. Om huvudingången skulle blockeras av rasmassor eller skräp, demonteras balken och blocken plockas bort.
För HSB brf Uttern har skyddsrumsarbetet väckt frågor om ansvar och finansiering. En ny lag från 2026 förtydligar fastighetsägarnas skyldigheter, samtidigt som möjligheterna till praktiskt och finansiellt stöd är mycket begränsade. Föreningarna får i regel själva bekosta löpande underhåll och förebyggande åtgärder.
Vissa åtgärder som föreslås först vid en myndighetskontroll kan däremot ge rätt till ersättning. Från årsskiftet tar länsstyrelserna över ansvaret för skyddsrumskontrollerna från Myndigheten för civilt försvar. Ambitionen är att öka antalet kontroller, men med omkring 64 000 skyddsrum i landet väntas arbetet ta tid.
– Idag får enskilda bostadsrättsföreningar bära kostnaderna och ansvaret för skyddsrum som är till för allmänheten. Är det rimligt? Till skillnad från stora fastighetsbolag har vi ingen anställd personal som kan sköta arbetet, utan är beroende av ideella krafter, säger Johan Weijne.
Han efterlyser bättre förutsättningar för bostadsrättsföreningar att leva upp till sitt ansvar:
– Vi kunde inte mycket om skyddsrum när vi började, men ju mer vi har lärt oss desto mer intresserade har vi blivit. Det känns betydelsefullt att jobba med de här frågorna.
--------
Då kan ni kontakta någon av HSB Stockholms upphandlade och kvalitetssäkrade leverantörer inom skyddsrum. Ni hittar alla kontaktuppgifter i Mitt HSB.