Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Grannar tar sig an föreningens skyddsrum

10 november 2026 Många av landets 64 000 skyddsrum finns i bostadsrättsföreningar. Med en ny lag från 2026 och planer på fler myndighetskontroller hamnar fastighetsägarnas ansvar alltmer i fokus. I HSB brf Uttern i Nacka har en grupp boende blåst nytt liv i föreningens skyddsrumsarbete och satt sig in i ett komplext regelverk.

Precis som i många andra bostadsrättsföreningar används HSB brf Utterns tre skyddsrum till vardags som samlingslokaler och förråd. Men vid höjd beredskap ska de fylla en helt annan funktion. Då har föreningen 48 timmar på sig att ställa i ordning skyddsrummen och öppna upp dem för allmänheten. En inte helt enkel uppgift. För två år sedan startade några medlemmar och styrelserepresentanter en skyddsrumsgrupp som tog sig an saken.

– Skyddsrummen är ett viktigt ansvar som berör alla boende i föreningen. För oss är det värdefullt att skyddsrumsarbetet inte bara ligger på styrelsen, utan att vi också har dedikerade boende som driver det framåt, säger Magnus Flyg, styrelseledamot och aktiv i skyddsrumsgruppen.

Skyddsrumsgruppen uttern duo.png Skyddsrumsgruppens medlemmar från vänster: Johan Weijne, Magnus Flyg, Peter Rydell, Sebastian Darj, Gudrun Tillberg och Håkan Gustafsson.

Från inventering till långsiktig planering

Ungefär en gång i månaden träffas gruppens sex medlemmar. Den här måndagskvällen i slutet av oktober står byte av vattentunnor på schemat. De gamla ska ersättas med modernare modeller som tar mindre plats.

– Eftersom skyddsrumsutrustningen har stått mer eller mindre orörd sedan husen byggdes 1989 är det mycket som behöver uppdateras för att klara dagens kravbild, berättar Johan Weijne, en av skyddsrumsgruppens initiativtagare.

Redan i ett tidigt skede anlitade gruppen en inspektör med certifierad skyddsrumskompetens. Genomgången resulterade i en åtgärdslista som nu ligger till grund för föreningens prioriteringar och fleråriga budget.

– Men minst lika viktigt som de praktiska åtgärderna är det att informera alla boende om att skyddsrummen finns och hur vi hjälps åt vid höjd beredskap. Vi behöver vara omkring 40 personer för att hinna ställa i ordning dem på 48 timmar. Här behövs ett brett engagemang, säger Magnus Flyg.

_08A6849_photo_jezzica_sunmo_web.jpg
Skyddsrummets reservutgång. Om huvudingången skulle blockeras av rasmassor eller skräp, demonteras balken och blocken plockas bort.


Tydliga krav men begränsat statligt stöd

För HSB brf Uttern har skyddsrumsarbetet väckt frågor om ansvar och finansiering. En ny lag från 2026 förtydligar fastighetsägarnas skyldigheter, samtidigt som möjligheterna till praktiskt och finansiellt stöd är mycket begränsade. Föreningarna får i regel själva bekosta löpande underhåll och förebyggande åtgärder.

Vissa åtgärder som föreslås först vid en myndighetskontroll kan däremot ge rätt till ersättning. Från årsskiftet tar länsstyrelserna över ansvaret för skyddsrumskontrollerna från Myndigheten för civilt försvar. Ambitionen är att öka antalet kontroller, men med omkring 64 000 skyddsrum i landet väntas arbetet ta tid.

– Idag får enskilda bostadsrättsföreningar bära kostnaderna och ansvaret för skyddsrum som är till för allmänheten. Är det rimligt? Till skillnad från stora fastighetsbolag har vi ingen anställd personal som kan sköta arbetet, utan är beroende av ideella krafter, säger Johan Weijne.

Han efterlyser bättre förutsättningar för bostadsrättsföreningar att leva upp till sitt ansvar:

– Vi kunde inte mycket om skyddsrum när vi började, men ju mer vi har lärt oss desto mer intresserade har vi blivit. Det känns betydelsefullt att jobba med de här frågorna.

--------

HSB brf Utterns fem tips för att komma igång med skyddsrumsarbetet

  1. Bilda en skyddsrumsgrupp
    Samla förslagsvis sex till åtta personer, både styrelserepresentanter och andra boende. Fördela ansvaret för inventering, dokumentation och medlemsinformation. Träffas regelbundet, ungefär en gång i månaden.

  2. Anlita av en certifierad skyddsrumssakkunnig
    Låt en certifierad sakkunnig gå igenom skyddsrummens skick och identifiera eventuella brister. Ta in flera offerter och jämför. Utifrån genomgången kan ni prioritera vilka åtgärder som ska genomföras och när.

  3. Planera för kostnaderna
    Upprätta en långsiktig underhållsplan och avsätt medel för att åtgärda brister och ersätta föråldrad utrustning. Fördela åtgärderna över flera år för att hålla kostnaderna på en rimlig nivå.

  4. Informera medlemmarna
    Berätta om skyddsrummen, föreningens ansvar och hur de boende kan bidra vid höjd beredskap. Använd flera kommunikationsvägar som att dela ut informationsblad, visa upp skyddsrummen och anordna föreläsningskvällar. Flera frivilliga försvarsorganisationer erbjuder kostnadsfria föreläsningar om kris- och hemberedskap.

  5. Ta fram instruktioner och rutiner
    Upprätta checklistor för hur utrymmet ska ställas i ordning från fredsanvändning till skyddsrum. Beskriv bemanningsbehovet och arbetsgången för tömning och montering av skyddsrumsutrustning, så att också personer utan förkunskaper förstår. Planera in årliga inventeringar av utrustningen och öva på praktiska moment.

Behöver ni hjälp med era skyddsrum?

Då kan ni kontakta någon av HSB Stockholms upphandlade och kvalitetssäkrade leverantörer inom skyddsrum. Ni hittar alla kontaktuppgifter i Mitt HSB.