På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Välkommen till HSB

Bostadsbrist och tomma lägenheter – har bostadsmarknaden fått fnatt?

08 november 2017 Allt fler nybyggda lägenheter riskerar att stå tomma i Sverige, samtidigt som bostadsbristen är stor. Hur är det möjligt och vad kan politikerna göra åt det? Den frågan debatterades under HSB Riksförbunds välbesökta seminarium tisdag 7 november.
Lunchseminariet på HSB

Seminariet med namnet ”Bostadsbrist och tomma lägenheter – har bostadsmarknaden fått fnatt?” kunde följas på webben och du kan ta del av inspelningen här.

I panelen deltog HSBs förbundsordförande Anders Lago, de bostadspolitiska talespersonerna Johan Löfstrand (S) och Caroline Szyber (KD) samt journalisten/författaren Per Wirtén och ledarskribenten Linda Nordlund från SvD.

HSB Riksförbunds presschef André Johansson, moderator för seminariet, inledde med en kort tillbakablick:

– För två, tre år såg vi rubriker som ”Bostadsbyggandet är farligt lågt”, medan vi idag kan läsa ”Högt bostadsbyggande en risk”. Något har hänt i debatten runt bostadsfrågan – nyss byggde vi för lite och nu bygger vi för mycket.

Linda Nordlund efterlyste blocköverskridande överenskommelser för bostadsmarknaden:

– Att bara bygga nytt räcker inte. Nu larmar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att glesbygdskommuner snart riskerar att stå med tomma bostäder samtidigt som vi har en stor bostadsbrist. De som redan har en bostad får subventioner, medan trösklarna höjs för dem som står utanför.

 – I Tyskland och Norge gynnar man bosparande, medan svenska politiker höjer skatten på investeringssparkonton.  Med dagens amorteringskrav och bolånetak, kan många unga bara skaffa en bostad med föräldrar som hjälper till. Detta cementerar klassklyftorna.

 Per Wirtén menade att grundproblemet är att allmän välfärdspolitik har separerats från bostadspolitik.

– Under många år har det talats om en bostadsmarknad i balans. Förr talade man om bostad som en rättighet – det är kanske något politikerna borde gå tillbaka till?

– Det vi ser är en fördelningspolitisk kris som manifesteras på bostadsmarknaden. Bostadsbrist är idag inget enhetligt begrepp, det finns skilda sociala grupper med helt olika resurser. Det har byggts en klassmur runt ägande. Staten måste bli mycket mer aktiv och subventionera antingen boende eller byggande, kanske genom nya lösningar för smart social housing.

 Anders Lago lyfte den oro som många byggherrar och bostadssökande nu känner:

– Idag finns normalinkomsttagare som får nej av banken, trots att de har råd att köpa en bostad.  Resultatet blir osålda och outhyrda lägenheter.  Samtidigt ökar trångboddhet och handel med svarta kontrakt, sade Anders Lago, som också gav exempel på olika lösningar för att dämpa bostadskrisen; ökade bostadsbidrag, stöd till bosparande, nystartslån till unga och finansiering av byggande för att minska hushållens belåning.

 Att inte göra något alls kan däremot ge både sociala konsekvenser och utebliven tillväxt, underströk Anders Lago och fick där medhåll av Caroline Szyber (KD).

 – Bostadsförsörjningsansvaret är ett kommunalt ansvar, men många kommuner har idag problem som kräver en palett av politiska åtgärder. Några av de största faktorerna till segregation är rotlöshet, otrygghet och trångboddhet i vissa områden. Om inte staten tar större ett ansvar för detta, kommer det att kosta framöver.

 Johan Löfstrand (S) underströk att det är dags att knyta samman utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden genom ett brett utbud av bostadspolitiska åtgärder.

– Det var en besvikelse att förra årets bostadspolitiska samtal inte lyckades, men jag hoppas att vi har en blocköverskridande överenskommelse till nästa år eftersom vi nu är vi är överens om världsbilden. Det nuvarande systemet är fördelningspolitiskt snett och det krävs något nytt.


Till nyhetslistan