På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Våra webbplatser hsb.se och blogg.hsb.se innehåller cookies. En cookie  är en liten textfil, som webbplatsen som du besöker begär att spara på din dator. Cookies används normalt för att förbättra webbplatsen för användaren, till exempel för att kunna anpassa den efter användarens önskemål och val.

Så säger lagen

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med kakor få information om:

  •     att webbplatsen innehåller cookies,
  •     vad cookies används till.


Besökaren ska också samtycka till att kakor används.

Cookies på hsb.se och blogg.hsb.se

Cookies på hsb.se och blogg.hsb.se används för att webbplatserna ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatserna efter de val som du gör på dem.

Det finns tre typer av cookies. Samtliga typer används på hsb.se och blogg.hsb.se:

  • Permanent cookie: Sparas på din dator under en bestämd tid. Denna cookie används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förenkla ditt användande av webbplatsen.
  • Sessionscookie: Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Sessionscookies försvinner när du stänger din webbläsare.
  • Cookies för statistik. Dessa är till för vår statistik över hur många som besöker vår webbplats.

Att undvika cookies

Om du inte vill samtycka till cookies kan du ställa in din webbläsare så att du automatiskt nekar cookies, eller så att du informeras om att en webbsida innehåller cookies. Via  webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Välkommen till HSB

Konsumentskyddet på elnätsmarknaden fungerar inte

26 oktober 2017 Priserna för vatten, avlopp, el, uppvärmning och sophämtning – tjänster vi alla är beroende av - skiljer sig avsevärt mellan landets kommuner. Priserna på samtliga nyttigheter har dessutom ökat omkring tre gånger mer än inflationen de senaste 20 åren. Det är en oroväckande utveckling. Nu måste regeringen stärka konsumentskyddet mot orimliga prishöjningar på monopolmarknader.
Skruvar i elskåp

Nils Holgersson-gruppen, som består av HSB, Riksbyggen, SABO och Hyresgästföreningen, har varje år sedan 1996 studerat kostnadsutvecklingen för kommunala avgifter och taxor. Vi gör det för att det handlar om tjänster som vi alla behöver och som får konsekvenser för mångas privatekonomi. I vår undersökning ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.

Stora skillnader mellan kommunerna

Årets rapport visar att det skiljer hela 80 procent för priset på el, värme, avfall och vatten mellan dyraste och billigaste kommunen i Sverige. I den dyraste kommunen, Tanum, betalar boende i en trerumslägenhet 2 415 kronor i månaden för detta. I Luleå, som är billigast, betalar de 1 359 kronor för samma tjänster. En årlig skillnad på över 12 000 kronor. Den här typen av prisskillnader har konsumenter svårt att upptäcka. Och om man som konsument idag vill ändra på avgiftsnivån, ja, då är sättet att flytta till en annan kommun.   

Elnätspriserna har ökat mest

I genomsnitt har priset höjts med hela 7,5 procent sedan 2016. Det är dessvärre ingen engångsföreteelse. Under den senast femårsperioden har elnätsavgifterna stigit med nära 25 procent. Några företag utmärker sig särskilt: Vattenfall Eldistribution har höjt elnätsavgifterna med drygt 11 procent sedan 2016. Och Ellevio AB och E.ON Elnät med nära 10 procent det senaste året. Den allmänna prisutvecklingen på till exempel mjölk, möbler och böcker har under samma period legat under två procent.

Elnätsmarknaden är ett naturligt monopol som kräver tydliga ramar

Det kräver tydliga regler för hur företagen får agera och vilka priser som de kan ta ut för sina tjänster. Regler som skyddar konsumenterna mot orimliga prishöjningar. De gällande intäktsramarna för elnätsföretagen, som är det konkreta konsumentskyddet, har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei, för perioden 2016-2019.

Men utöver denna periods reglering tar företagen nu även ut den ökning av intäktsramen som ett flertal domstolsprocesser resulterade i förra perioden. Hela 96 företag överklagade Ei:s beslut. Ei fastställde kalkylräntan, som påverkar priset påtagligt, till 5,2 procent. Men domstolen höjde till 6,5 procent. Vi menar att detta tydligt visar att oberoende ekonomiska experter borde vara med vid bedömningen i domstolsprocesserna. Ei har också begärt just detta, men domstolen har avslagit den begäran.

Som en reaktion på alla dessa domstolsprocesser skärpte regeringen regelverket i september 2014. Trots det överklagade 81 företag besluten om intäktsramar denna period. Det visar tydligt att dagens modell inte är tillräcklig, och att det inte skyddar konsumenten tillräckligt.

Nytt förslag till intäktsreglering

Den 24 oktober presenterade Energimarknadsinspektionen sitt förslag till ny intäktsreglering för elnätsföretagen. Vi kommer nu att analysera den noga. Det är viktigt att den bidrar till att den högsta tillåtna avkastningen för elnätsföretagen blir lägre. Och att den låga risken i företagens verksamhet, där konsumenten inte har någon valmöjlighet, bättre avspeglas i avkastningen. Här har regeringen ett stort ansvar att stärka konsumentskyddet. Om inget sker är risken stor att vi fortsatt får se höga höjningar av elnätspriser, där oskyddade konsumenter får stå för notan.

Debatten fortsätter

En debattartikel publicerades idag i SvD undertecknad av Nils Holgerssonsgruppens företrädare Jennie Wiederholm, utredare Hyresgästföreningen Riksförbundet, Gabriella Castegren, energiexpert SABO, Magnus Ulaner, miljöchef HSB Riksförbund och Mari-Louise Persson, energistrateg Riksbyggen.

Ta del av artikeln i SvD här.


Till nyhetslistan