På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Vissa cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). Genom att klicka på acceptera och fortsätta använda hemsidan samtycker du till att dessa cookies används. Läs mer om cookies här

Cookies är ett fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en webbplats. Den består av en textfil, som lagras i din enhet. Den används för att känna igen dig och förbättra din användarupplevelse, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till funktioner anpassade efter dina tidigare val. Cookies gör det möjligt att mäta trafiken och samla in statistik på webbsidan.  
 
HSB använder följande cookies:  

  • Beständig cookies – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den eller när den upphör att gälla. Används till exempel för inställningar som du valt på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse. 
  • Tillfällig cookie  Lagras tillfälligt i din webbläsare under tiden du besöker en hsb.seDärefter försvinner den när du stänger din webbläsare. 

Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen. 

Cookies kan också delas in i förstaparts- och tredjepartscookies. Förstapartscookies är cookies som sätts av hsb.se (innehavaren av webbplatsen). Tredjepartscookies sätts av en annan webbplats, t.ex. för statiskanvändning av webbsidan eller annonsering.  

HSB är ett samlingsnamn för HSB Riksförbund, dess dotterbolag samt de regionala HSB-föreningarna. Samtliga använder webbsidan hsb.se och använder sig av cookies.  Det innebär att de olika bolagen och föreningarna kan vara ansvariga för utplacering av cookies på olika delar av webbplatsen. För att ge dig en bättre överblick innefattar denna policy information för hela webbplatsen, oavsett vilket bolag eller förening som har placerat ut cookies på en viss del av hemsidan. I HSBs lista över cookies anges vilka cookies som används på olika delar av hsb.se. 

Hur vi använder cookies 

På hsb.se används cookies för att mäta trafiken och användandet av vår webbplats, webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). 

Behandling av personuppgifter 

I vissa fall hanterar vi personuppgifter i samband med användandet av cookies 

Vilka personuppgifter behandlas och vem är mottagare? 

Personuppgifter som behandlas är huvudsakligen IP-adress och andra online identifikatorer. 

De som kan komma i kontakt med uppgifterna är HSBs marknad- och kommunikationsavdelning, leverantören av hsb.se och de tredjeparter som är tjänsteleverantörer för HSB i samband med användningen av cookies, exempelvis vid annonsering och analys av användning av webbplatsen. 

För vilka ändamål behandlas personuppgifterna? 

Hemsidebesökares personuppgifter behandlas för följande ändamål: mäta trafiken och användandet av vår webbplats, se till att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden till personer som kan vara intresserade genom annonsering (målinriktad nätreklam).  

Vilken är den lagliga grunden för behandlingen? 

Intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen. Vårt berättigade intresse av att behandla dina personuppgifter med stöd av en intresseavvägning är att kunna ge dig en bra användarupplevelse och att optimera vår webbplats samt att förbättra utplacering av annonser online.  

För sådan behandling som vi bedömer faller utanför en intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen är den lagliga grunden för behandling samtycke. 

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du ställa in detta i din webbläsare. 

Hur länge lagras personuppgifterna? 

Hur länge vi behandlar dina personuppgifter varierar beroende på vilken cookie som sätts i din webbläsare. Beständiga cookies finns kvar på din dator till dess att du tar bort dem eller utgångsdatumet passerat och du återkommer till vår webbsida. Tillfälliga cookies saknar utgångsdatum och lagras temporärt i din dator under tiden du är inne på vår webbsida. När du stänger ned din webbläsare försvinner eventuella sessionscookies. 

Mer information om hur HSB hanterar personuppgifter hittar du här 

Så säger lagen 

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att: 

  • att webbplatsen innehåller cookies 
  • vad cookies används till 

Besökaren ska också samtycka till att cookies används, med undantag för sådana cookies som är nödvändiga för att överföra ett meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller sådana cookies som är nödvändiga för att erbjuda en tjänst som du som webbplatsanvändare efterfrågat. 

Att stänga av och granska cookies 

Du har möjlighet att stänga av cookies genom din webbläsare, det gör du genom att besöka sidan anonymt. Hur du gör detta skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. Om du inte accepterar cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda. I webbläsaren kan du också se över vilka cookies som lagrats tidigare och radera dessa. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.  

Om personuppgiftsbehandling som grundar sig på samtycke 

Om personuppgiftsbehandlingen grundar sig på den registrerades samtycke har denne rätt att när som helst återkalla detta samtycke. Sådan återkallelse påverkar inte lagligheten i personuppgiftsbehandlingen innan samtycket återkallades. 

Ytterligare information 

Vid frågor om policyn eller vid andra önskemål avseende cookies, vänligen kontakta oss enligt nedan. 

Kontaktuppgifter 

Juristjouren 

E-postadress: juristerna@hsb.se 

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats. 

Stäng
Välkommen till HSB

Hemmets trygga vrå – eller?

11 juni 2020 De flesta i Sverige känner sig trygga där man bor. Men 20 procent har varit med om en händelse i sitt bostadsområde under de senaste två åren som gjort dem otrygga – och i vissa utsatta områden känner sig över hälften av de boende otrygga kvällstid. Hur har det blivit så här? Och vad kan bostadsföretagen göra för att motverka otryggheten?

Enligt en färsk undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av HSB känner en stor majoritet av befolkningen – 94 procent – sig mycket eller ganska trygga i sitt bostadsområde. Men 6 procent känner sig otrygga. Av dessa uppger nästan sex av tio att orsaken är brottslighet i närområdet, drygt två av tio anger dålig belysning på kvällar och nätter och en av tio säger att nedgångna fastigheter eller tråkig utemiljö orsakar känsla av otrygghet. De som bor i hyreslägenhet känner sig otrygga i något högre grad än boende i bostadsrätt eller villa.

I Brottsförebyggande rådet BRÅ:s nationella trygghetundersökning (avser 2017–2018) angav nästan tre av tio att de känner sig mycket eller ganska otrygga utomhus i det egna bostadsområdet kvällstid. Det skiljer sig dock mellan olika bostadsområden, och just otryggheten kvällstid är över 50 procent i vissa särskilt utsatta områden.

Polisens definition av ”Särskilt utsatt område” :

Ett område med parallella samhällsstrukturer, med hög koncentration av kriminella och där invånarna är obenägna att delta i rättsprocesser. År 2019 klassades 22 områden i Sverige som särskilt utsatta, och samtliga finns söder om Dalälven.

94 procent känner sig ganska eller mycket trygga i sitt bostadsområde.

3 av 4 anser att bättre belysning under kvällar och nätter skulle öka tryggheten i området. Lika många menar att ökad närvaro av polis eller ordningsvakter skulle öka tryggheten och 20 procent skulle vilja se ett bättre socialt nätverk mellan de boende.

Två av tre anser att de är lika trygga i sitt bostadsområde i dag som för två år sedan. 8 procent känner sig något mer trygga och 14 procent känner sig mindre trygga.

19 procent har under de senaste två åren varit med om en händelse i bostadsområdet som gjort dem otrygga.

Anders Lago är förbundsordförande för HSB, och tidigare i 13 år kommunstyrelsens ordförande i Södertälje – en kommun som har utsatta områden. Han anser att man får gå långt tillbaka för att förstå utvecklingen.

– I slutet av 1970- och början av 1980-talet stod många bostäder i miljonprogrammet tomma och sedan har de aldrig lyft sig. I stället har de blivit hem för personer med låga eller inga inkomster och genomströmningen av boende har varit hög, säger han.

Peter Esaiasson, professor vid Göteborgs universitet som forskar om demokrati, är författare till boken Förorten – ett samhällsvetenskapligt reportage som behandlar frågor som integration och utsatta områden. Han konstaterar att det i debatten finns två förklaringar till att det ser ut som det gör i en del områden.

– Vissa anser att det handlar om strukturell diskriminering, andra om att det finns stora skillnader i de boendes förutsättningar jämfört med i andra områden. Båda förklaringsmodellerna är korrekta, och frågan är hur man viktar dem. Min bild är att de faktiska omständigheterna, det vill säga de boendes förutsättningar, överväger, säger han.

UtsattaOmraden_nyheter_underbild2.jpgPeter Esaiasson vänder sig mot åsikten att det är polisens uppgift att upprätthålla trygghet och ordning i ett bostadsområde.

– Polisen ska bara behöva gripa in i undantagsfall, när någon begår brott och ska lagföras. I övrigt ska de boende ansvara för att ordning och trygghet upprätthålls. Det handlar om skötsamhet hos den enskilde och om social kontroll – att det inte är socialt accepterat att man missköter sig. Den sociala kontrollen är inte lika stark i de utsatta områdena som på andra håll, utan måste upprättas. Här har bostadsföretagen en viktig roll, anser Peter Esaiasson. Fastighetsägarna kan ta på sig rollen som ”credible enforcer” – det vill säga en stark och legitim samordnare som kan skapa förutsättningar för social kontroll.

– Steg ett för att lyckas är att alla måste dela problembilden och vilja dra åt samma håll. Sedan är det viktigt att samordnaren agerar på ett sätt som de flesta tycker är rätt och bra. Då handlar det om kommunikation, samarbete samt att vara konsekvent och behandla alla lika. Först därefter kan man börja jobba med åtgärder som förhoppningsvis har brett stöd bland de boende, säger Peter Esaiasson.

Anders Lago betonar långsiktighet och breda samarbeten för att lyckas skapa trygga bostadsområden, samt att det finns en politisk vilja och uthållighet. Kortsiktiga insatser har inga förutsättningar för att bli lyckade.

– Långsiktigt handlar det om att få bort trångboddheten och se till att folk kommer i utbildning och jobb. Helt enkelt skapa en framtidstro och nya förebilder för de ungdomar som i dag ser att de enda som är ”framgångsrika” är de kriminella.

Anders_Lago_nyhet_reportagebild.jpgPå bilden: HSBs förbundsordförande Anders Lago, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

– Kommunerna måste leda arbetet, men fastighetsägarna kan bidra genom att vara närvarande i sina fastigheter och hålla ordning genom fastighetsskötare, portvärdar och andra kontaktytor med de boende. HSB är en mindre aktör i de aktuella områdena, men försöker bidra, säger Anders Lago.

Peter Esaiasson betonar att bilden av förorten inte är nattsvart: – Majoriteten känner sig faktiskt trygga, men fler känner sig otrygga än i andra områden, säger han.

Så arbetar HSB för ökad trygghet
Proaktivt arbete ger ökad trygghet i Göteborg

I Göteborg har HSB tagit fram en ny tjänst – en trygghetsanalys – för att hjälpa bostadsrättsföreningar att skapa större trygghet i och kring sina fastigheter.
Läs hela artikeln

Färre inbrott och tryggare bostadsområden i Järva

För 13 år sedan gick fastighetsägarna i Järvaområdet i nordvästra Stockholm samman i en förening. Målet var att öka tryggheten och trivseln i området. Ett resultat av arbetet är att antalet anmälda bostadsinbrott har minskat. 
Läs hela artikeln

Engagemang – en trygghetsfaktor i Malmö

I området Sofielund i Malmö har fastighetsägare, näringsliv, föreningar och boende i samarbete med polisen lyckats minska kriminaliteten och öka tryggheten. Framgången stavas samarbete, engagemang och långsiktighet.
Läs hela artikeln