– Resultatet är oroväckande. Glappet mellan bostadsmarknadens insiders, de som har kunnat göra bostadskarriär och bor relativt billigt, och bostadsmarknadens outsiders, ofta unga som får hoppa mellan dyra otrygga boenden, har vuxit de senaste tre åren. Det är ett kraftigt underbetyg till regeringens insatser för att lösa bostadskrisen, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB.
I rapporten ”Stängda dörrar” undersöks möjligheterna att köpa bostadsrätt i 20 större kommuner för tre typhushåll: en hemmaboende 23-åring, ett 27-årigt par och en ensamstående 30-åring med barn.
Möjligheten att få banklån har förvärrats dramatiskt för två av typhushållen:
– Nu ser vi vilka effekter en utebliven social bostadspolitik kombinerat med benhårda kreditkrav från regering och banker har fått. Stöd till bosparande och ändrat bolånetak i form av ett statligt startlån till unga för att underlätta deras inträde på bostadsmarknaden behövs snarast. De unga har inte råd med fler förlorade år i bostadspolitiken, säger Anders Lago.
Rapporten ”Stängda dörrar” är en uppföljning på HSBs rapport ”Det var bättre förr – Ungas förutsättningar på bostadsköparmarknaden 2005–2015”. Den visade att möjligheterna att köpa en bostad hade minskat mellan 2005 och 2015. Sedan dess har situationen alltså förvärrats ytterligare. Det beror främst på bankernas hårda KALP-kalkyler, men också det andra amorteringskravet som infördes 2017.
Resultatet visar också att 23-åringen tvingas ta lån utan säkerhet (blancolån) på över 100 000 kronor i 16 av 20 kommuner för att komma upp i insatsen på 15 procent. År 2005 behövde hon bara göra det i en kommun.
– Mycket tyder på att ökningen av blancolån de senaste åren till stor del beror på ungas svårigheter att finansiera sina bostadsköp. Det är såklart bekymmersamt eftersom det blir väldigt mycket dyrare och osäkrare att ta tvingas ta den här typen av lån, säger Anders Lago.