Skenande elpriser drar upp boendekostnaderna

De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp (VA), samt sophämtning har ökat med 6,1 procent (0,8 procent föregående år) mellan 2017 och 2018. Under samma period ökade inflationen med 1,9 procent (1,3 procent föregående år).

- Glädjande att kostnaderna för VA, avfall och fjärrvärme, håller en prisutveckling på en relativt rimlig nivå. Det är desto mer bekymmersamt att kostnaden för el ökar betydligt mer jämfört med andra varor och tjänster under samma period, säger Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.

Alla delar i elpriset ökar kraftigt
Elnätspriset fortsätter att öka för landets konsumenter. Sedan 2017 har avgifterna ökat med i snitt 5,2 procent. Detta efter en kraftig genomsnittlig höjning i fjol på 7,5 procent. Den brant stigande prisutvecklingen fortsätter därmed. I år ser vi dessutom att elhandelspriset ökar kraftigt. Totalkostnaderna för el ökar med 100 kronor i månaden per lägenhet.

- Med tanke på de orimliga höjningarna som skett hittills måste kostnaderna bromsas kraftigt framöver. Det är nu viktigt att de nya reglerna för elnätsföretagens intäktsramar verkligen får effekt till skydd för Sveriges konsumenter. De signaler vi fått om att elnätsföretagen kan ta ut ännu högre priser innan regleringen träder i kraft väcker oro, säger Jennie Wiederholm.

Fortsatt stora skillnader mellan kommunerna
Att skillnaderna mellan kommunernas avgifter och taxor totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i kundtäta orter. Men det förklarar inte hela skillnaden.

• Knappt hälften av kommunens taxor och avgifter (46 procent) är allt jämt relaterat till uppvärmning.
• 29 procent avser el. Elnätsavgiften är den dominerande delen av den totala elkostnaden, trots den kraftiga ökningen av elhandelspriset detta år.
• Resterande kostnad utgörs av VA (19 procent) och avfallshantering (6 procent).

- Det är tydligt att priserna har ökat och att de stora skillnaderna i avgifter och taxor mellan landets kommuner kvarstår, säger Jennie Wiederholm.

Skillnaden är stor mellan Sveriges kommuner. Bilden visar kostnaden per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, VA, samt sophämtning i de 10 billigaste och 10 dyraste kommunerna i landet samt för medelkommunen.

Om undersökningen
Sedan år 1996 ger Nils Holgersson-gruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige samt genom egen insamling
Rapporten finns i sin helhet här: http://nilsholgersson.nu/