Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Vi vill att regeringen ser över detta, säger Nils Holgerssongruppen.

17 maj 2017 Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med 7,5 procent sedan 2016. Under den senast femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med nära 25 procent. Vattenfall Eldistribution har höjt elnätsavgifterna med 11,2 procent sedan 2016. För Ellevio AB och E.ON Elnät är ökningen 9,5 procent respektive är 9,3 procent. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

I en intervju i Svt:s morgonsoffa idag 17 maj säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Nils Holgerssonsgruppen: – Vi ser att den elnätsreglering vi har i dag inte fungerar och vi vill att regeringen ser över det. Vi vill att avkastningskraven blir lägre.

Ta del av Svt:s Jan Nylanders sammanfattning av intervjun här.

I samband med dagens offentliggörande av rapporten om elnätspriserna gjorde även Svt Västnytt en intervju med Lars Göran Andersson, vd HSB Göteborg. En sammanfattning hittar du här.

Nils Holgerssongruppen vill

– När stora aktörer Vattenfall, Ellevio och E.ON kraftigt höjer elnätsavgifterna får det konsekvenser för miljontals konsumenter. Höjningarna visar tydligt att trots en skärpning av regelverket för elnätsföretagens intäktsramar så räcker inte detta. I slutänden är det konsumenterna som får stå för notan, säger Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Sedan 2016 har konsumentprisindex, KPI, ökat med 1,3 procent. Det innebär att den genomsnittliga elnätshöjningen är nästintill sex gånger högre än KPI. De nu gällande intäktsramarna för elnätsföretagen har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei för perioden 2016-2019.

– Regeringen måste säkerställa att den högsta tillåtna avkastningen blir lägre och att den inte blir föremål för domstolsprövning, vilket i praktiken sätter regelverket ur spel. Den låga risken i elnätsföretagens verksamhet, där konsumenten inte har någon valmöjlighet, ska också avspeglas i avkastningen. Det är orimligt att höjningen av elnätsavgifterna fortsätter år efter år, säger Jennie Wiederholm.

Domstolsprocesserna kring den högsta tillåtna avkastningen handlar om mycket stora ekonomiska värden för energiföretagen och den komplicerade bedömningen kräver expertkunskap.

– Oberoende ekonomiska experter borde vara med vid bedömningen i domstolsprocesserna. Ei har begärt just detta men domstolen har avslagit den begäran. Om det finns juridiska skäl till att domstolen inte får tillgång till oberoende ekonomisk expertis anser vi att regelverket bör ses över, säger Jennie Wiederholm.

Fakta:

  • Elnätsföretagens intäktsramar för 2016-2019 har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei. Intäktsramarna medger en årlig intäktsökning på cirka två procent för elnätsföretagen i medeltal (exkl. inflation).
  • För en genomsnittlig lägenhet står nätkostnaden för ungefär en tredjedel av de totala elkostnaderna.
  • Sverige har cirka 180 elnätsföretag. Eftersom det saknas konkurrens på elnätsmarknaden är priset reglerat och Ei har till uppgift att granska att avgifterna är rimliga.
  • Organisationerna bakom Nils Holgerssongruppen; Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen och SABO, har tidigare begärt att prisregleringen för elnätsavgifterna ska skärpas.

Läs hela undersökningen här.

Om Nils Holgerssongruppen och undersökningen

I Nils Holgerssongruppens undersökningar ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna. Läs mer på nilsholgersson.nu

Kontakt

För mer information och frågor kontakta André Johansson, presschef HSB Riksförbund.