På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Våra webbplatser hsb.se och blogg.hsb.se innehåller cookies. En cookie  är en liten textfil, som webbplatsen som du besöker begär att spara på din dator. Cookies används normalt för att förbättra webbplatsen för användaren, till exempel för att kunna anpassa den efter användarens önskemål och val.

Så säger lagen

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med kakor få information om:

  •     att webbplatsen innehåller cookies,
  •     vad cookies används till.


Besökaren ska också samtycka till att kakor används.

Cookies på hsb.se och blogg.hsb.se

Cookies på hsb.se och blogg.hsb.se används för att webbplatserna ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatserna efter de val som du gör på dem.

Det finns tre typer av cookies. Samtliga typer används på hsb.se och blogg.hsb.se:

  • Permanent cookie: Sparas på din dator under en bestämd tid. Denna cookie används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förenkla ditt användande av webbplatsen.
  • Sessionscookie: Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Sessionscookies försvinner när du stänger din webbläsare.
  • Cookies för statistik. Dessa är till för vår statistik över hur många som besöker vår webbplats.

Att undvika cookies

Om du inte vill samtycka till cookies kan du ställa in din webbläsare så att du automatiskt nekar cookies, eller så att du informeras om att en webbsida innehåller cookies. Via  webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Välkommen till HSB

Vi vill att regeringen ser över detta, säger Nils Holgerssongruppen.

17 maj 2017 Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med 7,5 procent sedan 2016. Under den senast femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med nära 25 procent. Vattenfall Eldistribution har höjt elnätsavgifterna med 11,2 procent sedan 2016. För Ellevio AB och E.ON Elnät är ökningen 9,5 procent respektive är 9,3 procent. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

I en intervju i Svt:s morgonsoffa idag 17 maj säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Nils Holgerssonsgruppen: – Vi ser att den elnätsreglering vi har i dag inte fungerar och vi vill att regeringen ser över det. Vi vill att avkastningskraven blir lägre.

Ta del av Svt:s Jan Nylanders sammanfattning av intervjun här.

I samband med dagens offentliggörande av rapporten om elnätspriserna gjorde även Svt Västnytt en intervju med Lars Göran Andersson, vd HSB Göteborg. En sammanfattning hittar du här.

Nils Holgerssongruppen vill

– När stora aktörer Vattenfall, Ellevio och E.ON kraftigt höjer elnätsavgifterna får det konsekvenser för miljontals konsumenter. Höjningarna visar tydligt att trots en skärpning av regelverket för elnätsföretagens intäktsramar så räcker inte detta. I slutänden är det konsumenterna som får stå för notan, säger Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Sedan 2016 har konsumentprisindex, KPI, ökat med 1,3 procent. Det innebär att den genomsnittliga elnätshöjningen är nästintill sex gånger högre än KPI. De nu gällande intäktsramarna för elnätsföretagen har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei för perioden 2016-2019.

– Regeringen måste säkerställa att den högsta tillåtna avkastningen blir lägre och att den inte blir föremål för domstolsprövning, vilket i praktiken sätter regelverket ur spel. Den låga risken i elnätsföretagens verksamhet, där konsumenten inte har någon valmöjlighet, ska också avspeglas i avkastningen. Det är orimligt att höjningen av elnätsavgifterna fortsätter år efter år, säger Jennie Wiederholm.

Domstolsprocesserna kring den högsta tillåtna avkastningen handlar om mycket stora ekonomiska värden för energiföretagen och den komplicerade bedömningen kräver expertkunskap.

– Oberoende ekonomiska experter borde vara med vid bedömningen i domstolsprocesserna. Ei har begärt just detta men domstolen har avslagit den begäran. Om det finns juridiska skäl till att domstolen inte får tillgång till oberoende ekonomisk expertis anser vi att regelverket bör ses över, säger Jennie Wiederholm.

Fakta:

  • Elnätsföretagens intäktsramar för 2016-2019 har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei. Intäktsramarna medger en årlig intäktsökning på cirka två procent för elnätsföretagen i medeltal (exkl. inflation).
  • För en genomsnittlig lägenhet står nätkostnaden för ungefär en tredjedel av de totala elkostnaderna.
  • Sverige har cirka 180 elnätsföretag. Eftersom det saknas konkurrens på elnätsmarknaden är priset reglerat och Ei har till uppgift att granska att avgifterna är rimliga.
  • Organisationerna bakom Nils Holgerssongruppen; Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen och SABO, har tidigare begärt att prisregleringen för elnätsavgifterna ska skärpas.

Läs hela undersökningen här.

Om Nils Holgerssongruppen och undersökningen

I Nils Holgerssongruppens undersökningar ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna. Läs mer på nilsholgersson.nu

Kontakt

För mer information och frågor kontakta André Johansson, presschef HSB Riksförbund.


Till nyhetslistan