På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Vissa cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). Genom att klicka på acceptera och fortsätta använda hemsidan samtycker du till att dessa cookies används. Läs mer om cookies här

Cookies är ett fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en webbplats. Den består av en textfil, som lagras i din enhet. Den används för att känna igen dig och förbättra din användarupplevelse, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till funktioner anpassade efter dina tidigare val. Cookies gör det möjligt att mäta trafiken och samla in statistik på webbsidan.  
 
HSB använder följande cookies:  

  • Beständig cookies – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den eller när den upphör att gälla. Används till exempel för inställningar som du valt på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse. 
  • Tillfällig cookie  Lagras tillfälligt i din webbläsare under tiden du besöker en hsb.seDärefter försvinner den när du stänger din webbläsare. 

Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen. 

Cookies kan också delas in i förstaparts- och tredjepartscookies. Förstapartscookies är cookies som sätts av hsb.se (innehavaren av webbplatsen). Tredjepartscookies sätts av en annan webbplats, t.ex. för statiskanvändning av webbsidan eller annonsering.  

HSB är ett samlingsnamn för HSB Riksförbund, dess dotterbolag samt de regionala HSB-föreningarna. Samtliga använder webbsidan hsb.se och använder sig av cookies.  Det innebär att de olika bolagen och föreningarna kan vara ansvariga för utplacering av cookies på olika delar av webbplatsen. För att ge dig en bättre överblick innefattar denna policy information för hela webbplatsen, oavsett vilket bolag eller förening som har placerat ut cookies på en viss del av hemsidan. I HSBs lista över cookies anges vilka cookies som används på olika delar av hsb.se. 

Hur vi använder cookies 

På hsb.se används cookies för att mäta trafiken och användandet av vår webbplats, webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). 

Behandling av personuppgifter 

I vissa fall hanterar vi personuppgifter i samband med användandet av cookies 

Vilka personuppgifter behandlas och vem är mottagare? 

Personuppgifter som behandlas är huvudsakligen IP-adress och andra online identifikatorer. 

De som kan komma i kontakt med uppgifterna är HSBs marknad- och kommunikationsavdelning, leverantören av hsb.se och de tredjeparter som är tjänsteleverantörer för HSB i samband med användningen av cookies, exempelvis vid annonsering och analys av användning av webbplatsen. 

För vilka ändamål behandlas personuppgifterna? 

Hemsidebesökares personuppgifter behandlas för följande ändamål: mäta trafiken och användandet av vår webbplats, se till att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden till personer som kan vara intresserade genom annonsering (målinriktad nätreklam).  

Vilken är den lagliga grunden för behandlingen? 

Intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen. Vårt berättigade intresse av att behandla dina personuppgifter med stöd av en intresseavvägning är att kunna ge dig en bra användarupplevelse och att optimera vår webbplats samt att förbättra utplacering av annonser online.  

För sådan behandling som vi bedömer faller utanför en intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen är den lagliga grunden för behandling samtycke. 

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du ställa in detta i din webbläsare. 

Hur länge lagras personuppgifterna? 

Hur länge vi behandlar dina personuppgifter varierar beroende på vilken cookie som sätts i din webbläsare. Beständiga cookies finns kvar på din dator till dess att du tar bort dem eller utgångsdatumet passerat och du återkommer till vår webbsida. Tillfälliga cookies saknar utgångsdatum och lagras temporärt i din dator under tiden du är inne på vår webbsida. När du stänger ned din webbläsare försvinner eventuella sessionscookies. 

Mer information om hur HSB hanterar personuppgifter hittar du här 

Så säger lagen 

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att: 

  • att webbplatsen innehåller cookies 
  • vad cookies används till 

Besökaren ska också samtycka till att cookies används, med undantag för sådana cookies som är nödvändiga för att överföra ett meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller sådana cookies som är nödvändiga för att erbjuda en tjänst som du som webbplatsanvändare efterfrågat. 

Att stänga av och granska cookies 

Du har möjlighet att stänga av cookies genom din webbläsare, det gör du genom att besöka sidan anonymt. Hur du gör detta skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. Om du inte accepterar cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda. I webbläsaren kan du också se över vilka cookies som lagrats tidigare och radera dessa. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.  

Om personuppgiftsbehandling som grundar sig på samtycke 

Om personuppgiftsbehandlingen grundar sig på den registrerades samtycke har denne rätt att när som helst återkalla detta samtycke. Sådan återkallelse påverkar inte lagligheten i personuppgiftsbehandlingen innan samtycket återkallades. 

Ytterligare information 

Vid frågor om policyn eller vid andra önskemål avseende cookies, vänligen kontakta oss enligt nedan. 

Kontaktuppgifter 

Juristjouren 

E-postadress: juristerna@hsb.se 

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats. 

Stäng
Välkommen till HSB

Kemikalier i hemmet

Åtta av tio svenskar oroar sig för kemikalier i vardagen, men hur undviker man ämnen som finns i nästan allt vi omger oss med?
Håll utkik efter gifterna i vardagen

– Det går att minska hur mycket man blir exponerad för, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen. Snälla, inte där. Ser du inte dammråttorna? Jag vill inte att de virvlar iväg innan jag städar. Jag ropar från köket till fyraåringen
som är på väg att dra i gång en innebandymatch i hallen. Hon tvärstannar, tittar på mig med uppspärrade ögon.

– Bits de? säger hon och drar in tårna.

Det är tyst en sekund, sen börjar vi skratta. För innan jag hunnit svara förstår hon vilka råttor det är jag pratar om.

– Näe, de är inte farliga, bara smutsiga, säger jag och fortsätter med middagen.

Fast det är inte sant. Dammråttor kan visst vara farliga, speciellt för barn. I dammråttor samlas rester av rengöringsmedel och kemikaliepartiklar som släpper från kläder, möbler, plastleksaker, hygienartiklar och vardagens alla nödvändiga och onödiga prylar.

På senare år har kunskapen vuxit om de problem kemikalier kan orsaka, bland annat har flera tidigare flitigt använda kemikalier visat sig vara cancerframkallande. Många
forskare tror att ökad användning av farliga kemikalier i vardags- produkter ligger bakom att fler blir allergiska. Barn är extra känsliga, eftersom de farliga kemikalierna tros påverka bland annat hjärnans och hormonsystemets utveckling.

Men är kemikalierna verkligen så farliga som forskarna tror? På grund av att vi hela tiden utsätts för så många olika kemikalier är det svårt att studera effekten av enskilda substanser. Därför har relativt få ämnen än så länge förbjudits.

Säkert är dock att principen ”lite skit rensar magen” inte verkar fungera, eftersom kemikalier ofta bryts ner långsamt och kroppen har en tendens att lagra dem, snarare än att göra sig av med dem. Sedan länge förbjudna ämnen har till exempel hittats i navelsträngsblodet hos nyfödda spädbarn.
Bland de ämnen svenska Kemikalieinspektionen varnar för finns mjukgörande ftalater, vissa flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Kemikalier tar lite olika vägar in i våra hem. En del kommer som föroreningar i luften, det är svårt att undvika. Men det mesta köper vi helt frivilligt. Ibland är kemikalierna produkten vi är ute
efter, som i många rengöringsmedel. I andra fall är debiprodukter som till exempel rester av bekämpningsmedel i icke ekologiskt producerad mat.

Den sista gruppen är lite lurigare, det handlar om kemikalier vi ofta inte ens tänker på att de finns, men som hela tiden utsöndras från bland annat plastgolv, datorer och tyger.

– Plast finns till exempel överallt i
hemmen i dag. Vi har ofta plast nära
kroppen. Vi lagar mat med plaststek-
spadar och sover i pyjamaser med tjocka plast- tryck, säger Johanna Sandahl, ordförande för Natur- skyddsföreningen.

I våras släppte Naturskyddsföreningen i samarbete med flera internationella organisationer rapporten Allt du (inte) vill veta om plast. Det är en samling analyser av hur plast både direkt och indirekt skadar människor och djur.

– Det som slog mig är hur svårt det är att veta vilka plaster som är farliga och vilka som inte är det. Plast är ett fantastiskt material, det moderna samhället fungerar inte utan plast. Men det är samtidigt ett område som är så komplext och kunskapskrävande att vi inte kan begära att konsumenten ska hålla reda på allt själv. Det behövs tydlig lagstiftning, med förbud, noggranna kontroller och märkning av produkter, säger Johanna Sandahl.

Tillsatskemikalierna läcker långsamt

Det är för att ge plast alla dess olika egenskaper som kemikalierna tillsätts – seg, mjuk, reptålig, hård och så vidare. Problemet är att en hel del av tillsatskemikalierna sedan långsamt läcker ur plasten, speciellt när den blir varm. Elektriska apparater, som till exempel din dator, padda och telefon, släpper ifrån sig kemikalier varje gång du använder dem.


– Du andas in farliga kemikalier och får dem på fingrarna du sen äter mat med. Små, små partiklar dalar ner till golvet där barnen leker.

Vad kan jag göra för att skydda mig?

– Att fundera över om du verkligen behöver fler saker är kan- ske det bästa sättet. Men när du handlar ska du tänka på att Euro- pa har den bästa kemikalielagstiftningen i världen, även om den är långt ifrån tillräcklig. Därför rekommenderar Naturskydds- föreningen att man köper saker som är tillverkade inom EU. Det infördes nya regler för kemikalier i leksaker 2013, så just leksaker ska man undvika att handla begagnat, säger Johanna Sandahl.

Missa inte våra 10 tips om hur du undviker gifter i hemmet!

Länkar

Naturskyddsföreningen berättar mer om gifter i vardagen.

Varför förbjuds inte gifterna?

Om vi nu vet att kemikalier vi använder i vardagen är farliga för både människor och djur, varför förbjuder vi dem inte?

Bristerna i lagstiftningen beror på tröga politiska kvarnar. Men det beror även på att trots att vi vis- serligen tror oss veta att kemikalier som grupp både kan orsaka cancer och störa kroppens utveckling, vet vi inte alltid exakt vilka kemikalier och i vilka halter.

När Världshälsoorganisationen nyligen släppte en rapport som kopplar hormonstörande kemi- kalier till ökande folksjukdomar, konstaterar man att det finns 800 kemikalier som man vet eller tror är hormonstörande. Men bara en bråkdel av dem har undersökts tillräckligt för att sambandet ska kunna bevisas.

– Mycket talar för att det finns en så kallad cocktaileffekt. Att små, var och en för sig, ofarliga doser av olika kemikalier tillsammans kan bli en farlig cocktail, säger Johanna Sandahl, ordförande för Natur- skyddsföreningen.

EU:s kemikalielagstiftning – Reach – går delvis runt problemet med bristande bevis. Man har sam- manställt en lista över kemikalier som forskarna är relativt säkra på att de är farliga, ”EU:s lagstadgade kandidatlista”. Sedan har man gjort alla producenter skyldiga att inom 45 dagar svara kunder som frågar om en viss produkt innehåller ett ämne från kandidatlistan.

– Gör det till en vana att be bu- tikspersonalen fråga producenten när du köper en sak som innehåller plast, exempelvis skor. Jag tror att många producenter ganska snabbt slutar använda kemikalier från kandidatlistan när hundratusen konsumenter börjar fråga, säger Johanna Sandahl.

Exakt hur man formulerar frågan kan man läsa både på Naturskyddsföreningens och på Kemikalieinspektionens hemsida.

Fotnot: Reach-direktivet – Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals – trädde i kraft 2007, men införs stegvis. Bland annat har en ny kemikaliemyndighet inrättats i Finland, Echa.

Tvätta nya t-shirten

Detta bör du tänka på när du köper en ny t-shirt.

Det går åt runt 10 kilo kemikalier för att tillverka
en t-shirt – många av dem visserligen helt ofarliga – och nya plagg innehåller mängder av kemikalier. Det är rester från produktionen och ämnen som tillsätts för att hindra plaggen från att exempelvis börja mögla under de långa transporterna. Köp gärna begagnade kläder och tvätta alltid nya plagg, helst flera gånger, innan du använder dem. Sedan ska du tvätta så sällan som möjligt. Får du utslag eller reaktioner när du använder nya plagg, gå alltid tillbaka till butiken. Det visar att du bryr dig och hjälper butikerna att spåra otillåtna medel
i produktionen. Tänk också på att träningskläder och skor som är märkta med ”antibakteriellt” eller ”bakteriedödande” kan innehålla de miljöskadliga ämnena silver och triclosan.

Vill du veta mer?

kemi.se har Kemikalieinspektionen samlat information om aktuell forskning, farliga ämnen, lagstiftning och vad vi kan göra för att undvika farliga kemikalier. Det finns bland annat guider över farliga ämnen, och vilka produkter de kan förekomma i. Naturskydds- föreningen har även en app; Grön Guide, där du kan få massor med matnyttiga tips för att få en mer miljösmart vardag med färre farliga kemikalier.

Lär dig mer om farliga gifter

Vi exponeras vid datorn, när vi äter vår snabbmat och drick- er ur plastflaskor. Även när vi lägger oss mellan nya fräscha lakan kan vi få en kemikaliedos för natten. Det säger den före detta generaldirektören vid Kemikalieinspektionen, Ethel Forsberg. Hon har nu skrivit boken Makt, plast, gift och våra barn där hon berättar om kemiindustrins ekono- miska intressen, men också om hur man undviker farliga kemikalier. Hennes utgångspunkt är barnen som får i sig högre koncentrationer av farliga kemikalier än vuxna