Området

Brf Pukan och Mellanheden
Området Mellanheden var länge i princip obebyggt. Marken ägdes av staden och innefattade både jordbruksmark och ett koloniområde. Namnet Mellanheden sägs området ha fått efter läget mellan Västervång och den s.k. Vångkarlevången (idag Solbacken). Området har också kallats Västervångsfäladen. Området söder om Västervång och Mellanheden kallas idag Bellevue. Namnet användes redan under 1800-talet och är franska för vacker utsikt. Bellevue var ursprungligen namnet på den egendom som i början av 1800-talet sammanköptes av Lorens Kockum.

De för tiden ovanliga höga husen om 6,5 våningar i bl.a. Brf Pukan motiverades av den rådande bostadsbristen. Behovet av lägenheter med högre standard nära stadskärnan var stort. En ny bostadspolitik inleddes 1945 då den bostadssociala utredningen kom med sitt slutbetänkande efter 12 års utredningsarbete. Bakgrunden till utredningen var de dåliga bostadsförhållandena för befolkningen i stort med trånga ohygieniska och dåligt utrustade bostäder med höga boendekostnader.

Genom att bygga på höjden kunde kraven på solljus, frisk luft och gröna utemiljöer tillgodoses på ett begränsat utrymme. Stadsplanerarna förordade tio byggnader i 6,5 våningar på ömse sidor av Köpenhamnsvägen, två bostadsrättsföreningar med vardera fem hus. Byggnadsstyrelsen ställde sig först tveksam till hushöjderna men trots detta uppfördes byggnaderna. Köpenhamnsvägen fick sitt namn 1945 av stadsfullmäktige av den enkla anledningen att den ”går rätt mot Köpenhamn”.

Mellanheden präglas av en omsorgsfull gestaltning från stadsplan till husdetaljer. Stadsplanen är en av dåvarande stadsplanschefen Gunnar Lindmans mest intressanta.

Den representerar det tidiga 1950-talets experimenterande med nya hustyper. Planen har ett väl avvägt samspel mellan byggnader och grönområden och är typiskt för Lindmans sätt att variera stadsplanen så att sekvenser av gårdsrum och parkrum av olika karaktär skapas.

HSB Malmö bildades 1925. 30 år senare var man stadens största byggherre. HSB´s arkitektkontor med Hans Wollmer och Sven Grönqvist som huvudansvariga stod för planlösningarna medan Thorsten Roos (1906-1969) utformade fasaderna på Brf Pukan. Andra verk av Thorsten Roos är NK-huset (Hansacompagniet), Kronprinsen samt ABC-husen.

Det första spadtaget för byggandet av Brf Pukan togs 1951, samtliga hus stod färdiga 1954. Hus nr 44 blev först klart och inflyttning skedde under sommaren 1952. Bostadsrätterna köptes främst av tjänstemän och det var inte självklart val att flytta så långt ut och dessutom betala insats. Därför blev några av lägenheterna osålda och hyrdes ut av stadens sociala myndigheter under de första åren. Själva föreningen Brf Pukan bildades den 15 november 1955 då den ekonomiska planen undertecknades.

Stilmässigt kan husen hänföras till s.k. funktionell tradition eller nyrealism. Stilen är besläktad med samtida dansk arkitektur. Det finns en för 1950-talet typisk lekfullhet i formspråket t ex fönsterformer och mönstermurningar. Med undantag för egnahemskvarteren i Mellanheden i översiktsplanen för Malmö utpekat som en särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö enligt PBL.

Gemensamt för husen är höjden, byggnadskropparnas utskjutande partier och det karaktäristiska hålkärlsteglet i ljust gult och vitt. Varje byggnad har individuellt utformade detaljer som fönster och balkongernas form och placering som varierar och ger det enskilda huset en identitet. Varje byggnad har tre trappuppgångar. Kring varje trappa finns fyra lägenheter i varierande storlekar, från ett till fem rum och kök. Vanligast är två- och trerummare och samtliga lägenheter är försedda med balkong. Mellan huskropparna bildas öppna gårdar som dock sluts mot gatan med envåningslängor innehållande butiker. Tanken var att skapa intimitet och hindra barn från att rusa ut i gatan.

Berättelserna bygger på uppgifter hämtade ur Bostadsmiljöer i Malmö Inventering Del 1 1945-1955, Länsstyrelsen Skåne Län och Malmö Kulturmiljö 2001, Mellanhedsområdet och dess stjärnhus, HSB 1987 samt olika tidningsartiklar.