Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

När bostadsrättsföreningen inte får ihop en styrelse

Får bostadsrättsföreningen inte ihop en styrelse? Här förklarar vi vad som händer då.

Styrelsens arbete är av central vikt för bostadsrättsföreningen då den ansvarar för den löpande förvaltningen, 7 kap 4 § LEF. Valberedningen är det organ som bereder och föreslår personer till de förtroendeuppdrag som föreningsstämman ska tillsätta och även lämna förslag på arvode för ledamöterna, enligt 26 § HSB normalstadgar. Om valberedningen misslyckas med detta återstår det att på föreningsstämman försöka få medlemmarna själva att föreslå lämpliga kandidater. Om föreningen inte lyckas få ihop en styrelse uppstår en så kallad likvidationsplikt för föreningen. Detta innebär att föreningen ska upphöra och verksamheten ska avvecklas. När en bostadsrättsförening går i likvidation sker detta normalt genom att föreningens fastighet och övriga tillgångar säljs och föreningens skulder betalas. Det eventuella överskottet fördelas mellan bostadsrättshavarna efter de grunder som anges i stadgarna, vilket enligt 49 § i HSB normalstadgar är i förhållande till insatserna.

Så går likvidationen till 

Likvidationen kan ske antingen frivilligt genom beslut på föreningsstämma, eller tvångsvis genom beslut av tingsrätten eller av Bolagsverket. Om det inte har kommit in en anmälan om behörig styrelse till Bolagsverket, är detta en grund för tvångslikvidering för Bolagsverket, enligt 17 kap. 11 § 1 p. LEF. Bolagsverket utser då en eller flera likvidatorer som ersätter styrelsen och har till uppgift att avveckla föreningen, 17 kap. 23 § 1 p. LEF. Likvidatorn ansöker om kallelse på okända borgenärer, avslutar föreningens verksamhet genom att ordna räkenskaperna, sälja egendomen, betala skulderna och dela ut det eventuella överskottet. Vid en likvidation betalas skulderna även om de inte förfallit till betalning. Kan föreningen inte betala sina skulder med tillgångarna så ska likvidatorn ansöka om att föreningen sätts i konkurs hos tingsrätten enligt 17 kap. 32 § LEF. När föreningen är upplöst, fastigheten har sålts och skulderna är betalade så upphör bostadsrätterna och blir till hyresrätter.

Att en bostadsrättsförening har svårt att få medlemmarna att engagera sig i föreningens angelägenheter i allmänhet, och i styrelsearbetet i synnerhet, kan därför få allvarliga konsekvenser. Om föreningsstämman inte förmår att välja en styrelse kan det som ovan nämnts leda till likvidation.

Hur undviker man en sådan situation?

En del av problematiken kan ligga i att styrelsearbetet ses som en alltför stor börda och att medlemmarna helt enkelt inte vill eller kan ta sig tid att engagera sig. För att undvika detta bör föreningsstämman besluta om ett skäligt arvode för styrelseledamöterna för att på så vis göra fler medlemmar intresserade av arbetet.

En annan del av problematiken kan ligga i brist på kunskap om vad en ekonomisk förening faktiskt är. Det är nog många som inte förstår att en bostadsrätt dels är en nyttjanderätt men också är en andel i en ekonomisk förening. Att engagera sig i sin egen förening borde vara lika självklart som att engagera sig i vilka andra investeringar som helst.

Det är vidare möjligt att lägga ut förvaltning – t.ex. ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, fastighetsskötsel, byggprojektledning etc. - på en extern part. På så sätt minskar arbetsbördan för styrelsen, och gör styrelsearbetet mindre krävande och tidsomfattande.

Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att det är väsentligt att tillsätta en styrelse som kan utföra det arbete som den är ålagd att utföra enligt lag och stadgar, för att undvika likvidation eller konkurs.