Hög tid att göra plats för ökad insamling

Vid årsskiftet införs fastighetsnära insamling av förpackningar i hela landet. För styrelsen innebär det att ni behöver planera för hur föreningen ska samla in förpackningar av papper, plast, glas och metall, på samma sätt som för mat- och restavfall.

Avfallsutrymmen, ytor och kärl måste ses över, och i vissa fall anpassas efter era förutsättningar. Det här arbetet tar tid. Det säger Robert Lindmark, byggkonsult på HSB Värmland, som hjälper brf:er i Karlstad att hitta lösningar för fastighetsnära insamling.

– Om man inte har bestämt sig för en lösning, eller vet vilken väg man ska gå, då är det bråttom att komma igång. Att exempelvis bygga ett nytt fristående miljörum tar tid, med tanke på bygglov, ritningar och sedan själva byggprocessen, säger Robert.

Vilken typ av insamlingslösning som passar bäst beror på föreningens förutsättningar. Därför råder Robert alla att börja med att undersöka var förpackningsavfallet ska samlas in. Vilken typ av behållare eller kärl behövs för att ta hand om föreningens avfall? Hur stora och hur många? Var placeras de lättillgängligt både för boende och sophämtare, utan att vara störande för omgivningen? Det är frågor som styrelsen behöver fundera över.

– En förening löste det genom att förlänga väggar och tak på en carportlänga. På så sätt fick de ett nytt soputrymme – enkelt och ekonomiskt, säger Robert.

Vilken typ av kärllösning man väljer påverkar också valet av plats. Markstående kärl kan få plats i ett befintligt soprum eller i kärlskåp på gården. Större underjordsbehållare, som delvis eller helt grävs ner, kräver mer utrymme men kan bli billigare på sikt.

– Investeringen blir större, men eftersom man kan dra ut på tömningsintervallet – kanske till var tredje vecka – blir driftskostnaden lägre. Dessutom är underjordsbehållare mer estetiska om de placeras rätt, säger Robert.

Utifrån den lösning man väljer är det viktigt att undersöka hur markförhållanden ser ut, i synnerhet om man vill använda underjordsbehållare. Är det mest berg kan det vara svårt och dyrt att gräva. Markarbeten kan också kompliceras av ledningar för fjärrvärme, el, fiber och tele.

Robert rekommenderar föreningar att ha en dialog med kommunen och entreprenörer för sophämtning och eventuella markarbeten, och att låta dem vara ute på plats för att undersöka olika alternativ. Detta bland annat för att säkerställa att den tänkta lösningen uppfyller alla myndighetskrav.

– Det måste finnas tid att stöta och blöta olika förslag. Annars är risken att föreningen står med ett färdigt soprum som man inte får använda, säger Robert.

Han betonar också att avfallssortering i bostadshus ställer krav på brandsäkerhet, ventilation och ljudmiljö. Sophanteringen måste dessutom vara godkänd ur drift- och arbetsmiljösynpunkt för sophämtarna.

– Just återvinningsstationer nagelfars noga, adderar Robert.

Nästa steg är att säkerställa om den tänkta lösningen kräver bygglov. Det är en process som kan ta tid.

– Om man börjar från blankt papper skulle jag säga att man behöver ett år på sig. Att sätta grävskopan i marken och dra igång själva bygget går snabbt. Det är allt innan som är tidskrävande – att upprätta bygglovsansökan med bygglovsritningar och kontrollplan. Från det att kommunen bedömer att ärendet kan handläggas kan det ta upp till tio veckor, säger Robert.

Han tipsar om att vara snabb att svara på frågor och skicka in kompletteringar om kommunen begär det, så att processen inte drar ut på tiden ytterligare.

– Många underskattar den planering och det arbete som krävs för att hinna samordna olika aktörer, ansöka om bygglov och upphandla entreprenörer, säger Robert Lindmark.

De nya reglerna kritiseras av många brf:er – bland annat de som har ont om ytor för insamlingskärl. Fastighetsägare som bedömer att det inte går att ordna egen insamling kan ansöka om undantag hos kommunen. En annan sak som väcker kritik är att de nya kraven inte regelmässigt kompletterats med finansiering för de investeringar som brf:en måste göra.