Krisberedskap seglar ofta upp på agendan i oroliga tider. Men vad är egentligen en kris? För en bostadsrättsförening kan det handla om allt från bränder och olyckor till långvariga störningar i el-, vatten- eller värmeförsörjningen – men också skyfall, översvämningar och jordras.
Många bostadsrättsföreningar har redan kommit en bra bit på väg i sin beredskapsplanering, men det kan ändå vara klokt att göra en inventering. Finns brandsläckare, första hjälpen-material, ficklampor och reservkraft? Har de boende kunskap om vad de själva behöver ha hemma om el, vatten eller värme försvinner under en längre tid? En enkel nulägeskoll blir ofta starten på ett större beredskapsarbete. Men beredskap handlar inte bara om utrustning och teknik, utan också om trygghet.

Anna Wannström, pressansvarig på MSB, menar att bra grannsamverkan är en viktig del av en god beredskap.
– I tätorter och städer känner inte alla sina grannar, men det är avgörande att vi kan hjälpas åt när det behövs. Att bygga sådana relationer skapar både trygghet och minskar utsatthet, säger hon och fortsätter:
– Alla kriser och konflikter, även de som sker långt bort, påverkar oss och våra liv där vi bor. Dina grannar har olika förmågor och styrkor – de finns nära och kan vara en viktig resurs. Fundera på vad det finns för kompetenser i huset som kan vara användbara – och hur kan ni hjälpas åt?
Våra kommuner ansvarar för samhällsviktiga funktioner som vattenförsörjning, sophämtning och räddningstjänst. Bostadsrättsföreningar har å sin sida ansvar för fastighetens drift och underhåll. Det innebär till exempel att se till att vattenledningar fungerar och att avfallshanteringen inom fastigheten sköts korrekt. Men även att kunna iordningsställa skyddsrum inom 48 timmar vid höjd beredskap.

Mathias Ringberger, bostadsrättsexpert på Fastighetsägarna, betonar att det måste finns tydliga anvisningar om var skyddsrummet finns, att det är underhållet – och att det kan öppnas för allmänheten.
Men även du som boende har ett ansvar för att skyddsrummen är tillgängliga.
– Som medlem i en brf bör du tänka på att inte förvara tunga och skrymmande saker i skyddsrummet som kan försvåra iordningställande i händelse av kris eller krig, säger Mathias Ringberger.
En bostadsrättsförening har många möjligheter att stärka gemenskapen och på så vis öka beredskapen. Ett bra första steg är att kartlägga vilka behov och resurser som finns i föreningen: Vilka boende behöver extra hjälp, vem har kunskap om första hjälpen eller tillgång till verktyg, och vilka lokaler kan användas om värmen eller elen försvinner? Det handlar om att skapa en trygg gemenskap där alla känner sig sedda – särskilt äldre personer, barnfamiljer eller personer med funktionsvariation som kan behöva extra stöd vid till exempel utrymning.
Oavsett var ni står idag, är det aldrig för sent att börja. Ett första samtal i tvättstugan eller en informationsruta på föreningens hemsida kan vara starten på något större – både i kris och i fredstid.
Trygghet är en av HSBs centrala frågor, och där är både krisberedskap och grannsamverkan centrala delar. Vi har skrivit mycket på området, och nedan kommer ett axplock av läsning för dig som vill veta mer.
Guide: Så skapar ni en krisplan för er brf
Guide: Skyddsrum i bostadsrättsföreningar och fastigheter
Krisforskaren: Lär känna dina grannar – det kan rädda liv
Experten: Så stärker ni tryggheten i er bostadsrättsförening
Juridik: Brand i brf – vad säger lagen?
Beredskapsveckan är en temavecka och kommunikationsinsats som genomförs vecka 39 varje år. Veckan leds av MSB och genomförs av många aktörer samtidigt i syfte att stärka motståndskraften hos invånarna.