Vad händer i tomträttsfrågan?

– Det har varit ett händelserikt första halvår, men tyvärr inte till bostadsrättsföreningarnas fördel. Flera domar har gynnat markägarna, och något avgäldstak kommer inte att utredas av Stockholms stad. Men vi fortsätter att arbeta för att uppmärksamma beslutsfattare på de utmaningar som tomträtten medför, säger Erik Juhlin, presschef HSB Stockholm.

Har du frågor eller vill veta mer om tomträtten, hör av dig till erik.juhlin@hsb.se

Utebliven effekt av lägre friköpsvillkor
Inför 2022 sänkte Stockholms stad villkoren för friköp för bostadsrättsföreningar med mark upplåten med tomträtt. Därutöver hölls ett friköpsfönster öppet under 2022, där bostadsrättsföreningar fick friköpa marken till 2019 års taxeringsvärden. Redan när stadens friköpsutredning presenterades i december 2021, var HSB tillsammans med branschkollegor kritiska till förslaget. Det var tydligt, enligt vår analys, att det inte skulle underlätta friköp. När 2022 var över, stod det klart att nästan 500 föreningar inkommit med friköpsanmälan under året. Av dessa har endast två genomfört ett friköp. Det är ett tydligt tecken på att friköp i praktiken, med gällande modell och villkor, inte är en väg framåt.

Inget bifall för motion om avgäldstak
Under våren inkom den tidigare ordföranden i Exploateringsnämnden, Johan Nilsson (M), med en motion om ett tak för tomträttsavgälden. I motionen stod bland annat:

Oavsett vilken beräkningsmetod som används för avgälden, och oavsett hur mycket markvärdena ökar i staden, behöver det finnas en maximal nivå, ett tak, för hur hög avgälden ska kunna vara per bostad. Utan ett sådant tak kan i teorin tomträttsavgälden bli hur hög som helst. […] Med ett tak kan staden bibehålla sin årliga intäkt för marken, samtidigt som det skapas en förutsägbarhet och trygghet för de många boende som bor i en bostad upplåten på tomträtt.

Som remissinstans lämnade HSB Stockholm sitt yttrande, där vi tillstyrkte och argumenterade för att ett avgäldstak ska utredas. Något vi också uppmärksammade ansvariga borgarråd på i en debattartikel. Mot bakgrund av utfallet av stadens friköpsfönster föreslog vi i remissvaret även att frågan om friköp ska utredas igen, samtidigt som vi presenterade möjliga modeller för både ett avgäldstak och friköp. När kommunfullmäktige sammanträdde senast, i slutet av maj, beslutades dock att inte utreda frågan om ett avgäldstak. Ordföranden för Exploateringsnämnden, Anders Österberg (S), har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i media, om att pengarna från avgälder finansierar välfärden, och att avgälderna redan är rejält subventionerade. 

Rättsliga prövningar i fokus
Allt fler strider om markhyra avgörs i domstol, vilket bland annat DN rapporterat om. Det är också det som genererat mest medial uppmärksamhet under våren, särskilt den rättsliga prövningen mellan Stockholms stad och brf Liljeholmsberget. Föreningen är en av de 15 bostadsrättsföreningar som valt att inte skriva på nya avgälder, och därmed stämts av staden.

Liljeholmsbergets markhyra skulle höjas med 161 procent, något också mark- och miljödomstolen den 23 mars slog fast i sin dom. Föreningen har dock överklagat domen, varpå målet vilandeförklarats. Den 24 maj kom nämligen en dom från mark- och miljööverdomstolen, efter att Statens Fastighetsverk stämt brf Smyrna på Gärdet i Stockholm. Trots den negativa realräntan över tid, fann mark-och miljööverdomstolen inte skäl att frångå den avgäldsränta som bestäms i praxis, om tre procent. De gick därmed emot de lägre instanserna, vars tidigare domar hade öppnat för lägre avgälder. Nu återstår att se om brf Smyrna, som även överklagat denna dom, beviljas prövningstillstånd i Högsta domstolen