– Vi ville undersöka vad som händer om vi fortsätter leva som idag, och inte agerar för att bromsa klimatförändringarna, säger Emma Sarin, chef för utveckling och hållbarhet på HSB Projektpartner.
Därför skapade HSB, tillsammans med designbyrån Antrop, projektet Bo en dag i 2050. Här fick besökarna testa livet i en dystopisk framtidslägenhet.
– Klimatförändringar, resursbrist och ökad otrygghet är saker som faktiskt kommer att påverka våra hem – våra liv – på ett väldigt konkret sätt. Och det är inte något som alltid känns i debatten idag. Därför skapade vi en plats där man faktiskt får uppleva hur det skulle kunna vara att bo i ett Sverige där klimatkrisen förvärrats, säger Emma Sarin.
"Vi ville undersöka vad som händer om vi fortsätter leva som idag", säger Emma Sarin, chef för utveckling och hållbarhet på HSB Projektpartner.
Nyckelpersoner från samhällsbyggarbranschen bjöds in till HSB Living Lab i Göteborg. Genom att bjuda på en fysisk framtidsupplevelse ville HSB ta klimatfrågan från det abstrakta till det personliga.
För att verkligen förflytta deltagarna till 2050 fick deltagarna i första steget den faktabaserade bakgrunden till scenariot. Här fick de lämna 2025 bakom sig och förstå att den framtid de skulle besöka inte bara var hitte-på och vilda gissningar utan baserad på det vi faktiskt vet idag. De fick lämna sina mobiler, ta av sig skorna och kliva in i en helt ny karaktär och en ny familjekonstallation.
– Vi visste tidigt att vi ville skapa en framtidsdystopi. Glassiga utopier om framtidens boende har vi sett förut, där drönare levererar maten, kylskåpen är smarta, taken är gröna och grannarna är snygga. Men verkligheten riskerar att se annorlunda ut, förklarar Emma Sarin.
Otryggheten är en påtaglig känsla i framtidsscenariot "Bo en dag i år 2050."
Inne i själva upplevelselägenheten blev otryggheten en påtaglig del av upplevelsen. Här fick gruppen lösa uppgifter tillsammans, som att få vardagen att fungera trots svåra förhållanden, som att laga mat utan säker tillgång till el och vatten, med recept gjorda på framtidens råvaror som mjölmask och alger, och se TV-sändningar från framtiden. De fick också brev om avgiftshöjningar och kände sig otrygga när grannarna inte gick att lita på. Vardagen var osäker på alla plan. Syftet var att väcka känslor och skapa en djupare förståelse för klimatfrågan – på ett personligt och känslomässigt plan.
Det hela övervakades från ett kontrollrum, och upplevelsen avslutades med att fånga upp deltagarnas reaktioner och känslor.
– Många kom ut svettiga och skakade. Men vid sidan av de jobbiga känslorna var det flera som lyfte fram något positivt – att samhörigheten som uppstod inom den tillfälliga "familjen" kändes meningsfull. Kanske är det något vi saknar idag, säger Emma Sarin.
Upplevelsen avslutades med en viktig del: att ta tillvara på känslorna och insikterna och omvandla dem till handlingskraft. Ingen skulle lämna huset med enbart en känsla av hopplöshet. I stället ställdes två centrala frågor:
I en framtid där resursbrist präglar tillvaron gäller det att vara kreativ med vad som står till buds.
Nästan hundra personer upplevde 2050 under våren, och i princip alla sa samma sak, berättar Emma Sarin:
– "Hit ska vi inte. Alla borde få prova på detta för att förstå." Och två frågor återkom gång på gång: Vad måste vi göra för att undvika det här? Och hur förbereder vi oss ändå på en förändrad framtid?
Intresset för projektet har varit så stort att det får en fortsättning.
– Vi kommer att öppna upp på utvalda dagar även i höst. Då riktar vi fortsatt in oss mot aktörer i samhällsbyggarbranschen, för det är så vi tror att vi når störst effekt. Och vi kommer att använda greppet att försätta oss i framtiden fler gånger. För om vi inte vill ha det så, måste vi se vad som behövs idag för att skapa robustare samhällen med mer resiliens, betonar Emma Sarin.
Insikterna från projektet kommer att integreras i HSBs strategiska arbete inom hållbarhet och trygghet. Vi vill ta en ledarroll i omställningen – och inspirera fler att tänka långsiktigt, hållbart och modigt. Får vi med oss beslutsfattare och branschaktörer med mandat att skapa verklig förändring kan "Bo en dag i år 2050" ge stora ringar på vattnet.
Projektet som kallas "Bo en dag i år 2050: Hur vi skapade framtidens samhällskris" har byggt en dystopisk framtidsbostad i HSB Living Lab i Göteborg. Projektet finansieras av Vinnova/ShiftSweden genom utlysningen "Impact Innovation: Framtidens platser - framtidsvisioner för attraktiva, tillgängliga och hållbara samhällen" med motivationen att man tror det kommer utmana, skapa känslor och debatt.
På den här sidan kan du läsa mer om projektet, hur vi arbetade med strategisk framsyn och vilka reaktioner och reflektioner upplevelsen väckte hos besökarna.
Huset som heter HSB Living Lab är beläget vid Chalmers Campus i Göteborg. Det kan bäst beskrivas som ett livs levande laboratorium. Här bor knappt fyrtio personer i olika lägenheter samtidigt som forskning pågår. Sedan starten har mer än 150 forskningsprojekt startats här.