Regeringen vill ändra regelverket för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. I den lagrådsremiss som regeringen har presenterat ingår flera förändringar av reglerna för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Förslagen innebär bland annat att uthyrning ska kunna ske under längre tidsperioder och att privatpersoner ska kunna hyra ut upp till två bostäder samtidigt, med fri hyressättning som norm.
Så säger HSB:
HSB är kritiska till förslagen och varnar för att de riskerar att öka otryggheten i bostadsrättsföreningar. Enligt HSB kan mer omfattande och långvarig andrahandsuthyrning leda till att fler okända personer rör sig i fastigheterna och att regelverket utnyttjas för oseriös uthyrning och kriminell verksamhet.
HSB menar också att förslagen inte bidrar till att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden för unga och oetablerade. Tvärtom bedöms de kunna öka risken för spekulationsköp och därmed försvåra möjligheten till ett tryggt och långsiktigt boende.
Regeringen väntas i nästa steg lämna en proposition till riksdagen för debatt och beslut, med ett föreslaget ikraftträdande den 1 juli 2026. HSB anser att det fortfarande finns tid för regeringen att ompröva förslagen och ta större hänsyn till boendetrygghet och bostadsrättshavarnas perspektiv.
Regeringens snabbspårsutredning Stärkt trygghet i bostadsrätter har presenterat förslag som ska ge bostadsrättsföreningar bättre möjligheter att motverka otrygghet och kriminalitet.
Förslagen innebär bland annat att en bostadsrätt ska kunna sägas upp även om brottsligheten sker på platser som ligger längre från själva bostaden än vad som tidigare varit möjligt. Våld, hot eller liknande handlingar som påverkar tryggheten i eller omkring föreningen ska kunna ligga till grund för uppsägning.
Förslagen innebär också att bostadsrättsföreningars möjligheter att neka medlemskap skärps och förtydligas.
Så säger HSB:
HSB välkomnar utredningens förslag och har länge efterfrågat tydligare verktyg för föreningar att agera mot otrygghet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och förväntas lämnas till riksdagen för behandling i juni 2026.
Bostadsrättsföreningar och hyresvärdar behöver se över sina nuvarande hyresavtal för p-platser till boende.
Parkeringsplatser och garage som hyrs separat från bostaden ska beläggas med 25 procent moms. Det fastslog Skatteverket i ett nytt ställningstagande under hösten 2025. Det nya synsättet ska träda i kraft 1 oktober 2026 och påverkar såväl hyresgäster som bostadsrättshavare.
Bostadsrättsföreningar och hyresvärdar behöver se över sina nuvarande hyresavtal för p-platser till boende. Saknas momsklausul behöver avtalen med stor sannolikhet förhandlas om för att harmonisera med Skatteverkets nya synsätt. Dessutom behöver brf:er som i dagsläget inte är momsregistrerade och vill fortsätta hyra ut parkeringsplatser ansöka om momsregistrering hos Skatteverket. Kostnader relaterade till själva parkeringsplatserna kommer då att omfattas av avdragsmöjligheter.
Så säger HSB:
HSB Stockholms vd Eva Sallkvist har kritiserat det nya ställningstagandet och uppmanar Skatteverket att tänka om. HSB Riksförbunds utredningschef Niklas Widebeck hade i höstas följande att säga om förslaget:
– Att betala moms för parkeringsplatser som bostadsrättsföreningar upplåter till medlemmar, som indirekt redan äger dessa parkeringsplatser, är mer än olyckligt.
Den 1 april föreslås bolånetaket höjas från 85 till 90 procent. Rent konkret innebär det att kravet på kontantinsats vid bostadsköp sänks, något som särskilt väntas underlätta för unga som vill in på bostadsmarknaden.
Regeringen aviserar också att man planerar att slopa det så kallade skärpta amorteringskravet. Detta infördes 2018 och innebär att den som har bolån på över 4,5 gånger hushållets inkomst behöver amortera ytterligare en procent. Det ordinarie amorteringskravet om 1 procent för lån mellan 50-70 procent av priset samt 2 procent för lån överstigande 70 procent kvarstår.
Så säger HSB:
HSB välkomnar förslagen. Enligt oss kan åtgärderna öka rörligheten på bostadsmarknaden – och ge fler unga chansen till sin första bostad. Samtidigt skulle vi gärna se att förslagen hade kombinerats med ett startlån för förstagångsköpare så att de kan hävda sig bättre i konkurrensen med de som haft längre tid att spara.
Övergången till K3‑regelverket innebär att bostadsrättsföreningar behöver gå över till mer omfattande och principbaserade redovisningsregler, bland annat med krav på komponentavskrivningar och mer detaljerade upplysningar i årsredovisningen, vilket ger en mer rättvisande bild av föreningens långsiktiga ekonomi.
K3 börjar gälla för alla bostadsrättsföreningar från och med det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Kontakta gärna din HSB-förening för mer information om hur ni hanterar övergången.
Fastighetsägare med skyddsrum ska enligt förslaget genomföra en förenklad kontroll om de får ett föreläggande från myndighet.
I regeringens förslag till ny lag förtydligas att fastighetsägare och nyttjanderättshavare är skyldiga att ställa i ordning skyddsrum eller skyddade utrymmen vid höjd beredskap. Fastighetsägare med skyddsrum ska enligt förslaget genomföra en förenklad kontroll om de får ett föreläggande från myndighet. Kommunerna får samtidigt ansvar för att informera om vilka krav som gäller.
Enligt förslaget ska den som behöver vidta åtgärder för att förbättra ett skyddsrum ha rätt till skälig ersättning från staten. Detsamma gäller vid nybyggnation av skyddsrum, om sådana beslutas i området.
Så säger HSB:
HSB välkomnar att regelverket förtydligas men pekar på att det fortfarande finns oklarheter kring ersättning för underhåll. HSB anser att staten bör ta ett större och långsiktigt ekonomiskt ansvar för modernisering och förvaltning av skyddsrum. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026, och ska först diskuteras och beslutas av riksdagen.
Regeringen har föreslagit en ny lag om avgift för områdessamverkan. Lagen ska ge möjlighet för organisationer som bedriver områdessamverkan att ta ut en avgift från fastighetsägare inom ett geografiskt avgränsat område.
Förslaget avser samverkan i den byggda miljön där fastighetsägare och andra aktörer gemensamt analyserar behov och genomför åtgärder för att utveckla området. Åtgärderna kan bland annat syfta till att förebygga brott, öka tryggheten och stärka områdets attraktivitet.
Så säger HSB:
För att en avgift ska få tas ut krävs att den organisation som bedriver samverkansarbetet företräder en kvalificerad majoritet av de berörda fastighetsägarna i området. HSB är negativa till förslaget och menar att engagemang och lokal samverkan behöver bygga på frivillighet och förtroende, och att sådant engagemang inte kan lagstiftas fram genom avgifter.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Lantmäteriet har i uppdrag av regeringen att inrätta ett register för alla bostadsrätter. I en lagrådsremiss föreslår regeringen att bostadsrättsföreningarna ska börja lämna information till registret från och med 2027. Här kan du läsa regeringens proposition om bostadsrättsregistret.
Ett lagförslag innebär att den som bor i bostadsrätt eller hyresrätt och enligt avtal har rätt att använda en bilparkeringsplats ska kunna begära att en laddningspunkt installeras vid platsen.
Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som ansvarar för att installationen genomförs. Kostnaden ska dock bäras av den boende som begär laddningspunkten. Fastighetsägaren får endast avslå en begäran om det finns en så kallad befogad anledning.
Förslaget bygger på EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och syftar till att underlätta omställningen till eldrivna fordon. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 29 maj 2026. Läs mer här!
Fastighetsnära insamling av förpackningar ska gälla från och med den 1 januari 2027, efter övergångsperioden 2024-2026. Detta innebär att miljörummen i fastigheterna kan behöva ses över vad gäller utformning, yta och utrustning i takt med att kommunerna inför fastighetsnära insamling. Skyltning och sorteringsanvisningar behöver anpassas till de uppdaterade utsorteringskraven och till lokala kommunala lösningar.
Upptäck brf-medlemskapet i HSB som bland annat ger stöd från en erfaren HSB-ledamot och juridisk rådgivning.