Rätt att ladda hemma – så påverkas brf:er av den nya lagen

För att reda ut konsekvenserna har vi pratat med Mikael Hjörnhede, teknisk chef på HSB Mölndal, som har lång erfarenhet av elbilsladdning och tekniska installationsprojekt i bostadsrättsföreningar.

Laddplatser i brf: Det här bör ni tänka på

– Jag förstår absolut incitamentet bakom lagen. Vi måste elektrifiera transporterna och göra det möjligt att ladda hemma. Samtidigt finns det en bild av att laddning bara handlar om att ”sätta upp några stolpar”, och så är det verkligen inte, säger han.

En av anledningarna är att det finns nästan lika många olika förutsättningar som det finns fastigheter.

– En del byggnader är byggda långt innan elbilsladdning ens var på kartan. Att då installera laddning kräver planering, teknisk analys och ofta omfattande investeringar.

Vad innebär lagen konkret för styrelsen?

Den nya lagen innebär att en medlem kan begära att få installera en laddpunkt på egen bekostnad, och att föreningen ska pröva begäran. Men enligt Mikael är det långt ifrån givet att en medlem bara kan ”ringa styrelsen och kräva” en laddare.

– Risken är att lagen uppfattas som mer kraftfull än vad den faktiskt är. Föreningen måste tillgodose önskemål på ett rimligt sätt och inom rimlig tid – men det förutsätter att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt.

Han tror dock att lagen kommer att leda till mer administration för styrelserna.

– Det kommer att komma mejl, skrivelser och frågor. Många styrelser saknar teknisk kunskap på området och behöver sätta sig in i ganska komplexa frågor.

Strategi viktigare än snabba lösningar

Mikael är tydlig med vad som krävs för att hantera situationen:

– Så fort det kommer en förfrågan om laddning bör styrelsen ställa sig frågan: Vad är vår laddstrategi? Inte bara nu, utan även på sikt.

Han framhåller att det ofta är infrastrukturen som är den stora kostnaden – inte själva laddboxen.

– Kabeldragning, grävning, håltagning, nya elcentraler, kabelstegar och ibland bygglov eller kontakt med kommunen. I vissa föreningar handlar det om investeringar på hundratusentals kronor, ibland miljoner, för att få till infrastrukturen.

I föreningar som upptar stora ytor blir det ännu mer komplext.

– Jag jobbar just nu med en förening där boendeområdet är nästan en kilometer långt och matningen sitter i ena änden. Bara att få fram strömmen till de individuella parkeringarna kan innebära enorma kostnader.

Enskild laddpunkt – ovanligare än man tror

Trots lagens fokus på enskilda laddpunkter är det relativt ovanligt att föreningar installerar just sådana lösningar. Oftast måste föreningen samla dem på en plats för att det ska bli ekonomiskt försvarbart att bygga upp systemet.

– Undantaget är om det redan finns rätt kablage framme, till exempel vid gamla motorvärmaruttag. Men de flesta system är inte byggda för individuella laddare.

I stället rekommenderar Mikael gemensamma lösningar där föreningen planerar för ett visst antal laddplatser över tid och samlar intressenter.

Oklara ägandefrågor kan kräva avtal

En fråga som fortfarande är oklar är vem som faktiskt äger laddpunkten när den är installerad och betald av medlemmen.

– Här bör föreningen och medlemmen skriva avtal. En rimlig modell är att föreningen äger infrastrukturen och medlemmen laddboxen – som vid avflytt kan övergå i föreningens ägo.

Han jämför det med andra investeringar i bostaden:

– Det är en kostnad man tar som medlem, men som också kan öka bostadens attraktivitet, med hänsyn till hur föreningens regler för p-plats är utformade.

Ingen rusning – men fler frågor

Mikael Hjörnhede tror inte på en anstormning av krav till brf:erna efter 29 maj.

– Däremot lär det komma fler förfrågningar och ett större behov av vägledning till styrelsen.

Just därför ser han lagen som ett tillfälle för bostadsrättsföreningar att ta ett helhetsgrepp.

– Det är bra att frågan kommer upp på bordet. Mitt råd är att tidigt ta hjälp av sin förvaltare och ta fram en genomtänkt laddstrategi.

Så stöttar HSB Mölndal sina föreningar

HSB Mölndal ser ett behov av informationsträffar och rådgivning till bostadsrättsföreningarna avseende elbilsladdning.

– Det handlar inte om att stå och sälja laddstolpar. Vi vill hjälpa föreningarna att förstå förutsättningarna, alternativen och konsekvenserna – och fatta kloka, långsiktiga beslut i sin strategi för att erbjuda elbilsladdning till medlemmarna.

För Mikael är slutsatsen tydlig:

– Jag är för idén med lagen. Men den är luddigt skriven, framför allt avseende kostnader och ägandeprincipen av själva installationerna. Därför blir det ännu viktigare att varje förening gör sin hemläxa och planerar – innan kraven börjar komma.