På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Våra webbplatser hsb.se och blogg.hsb.se innehåller cookies. En cookie  är en liten textfil, som webbplatsen som du besöker begär att spara på din dator. Cookies används normalt för att förbättra webbplatsen för användaren, till exempel för att kunna anpassa den efter användarens önskemål och val.

Så säger lagen

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med kakor få information om:

  •     att webbplatsen innehåller cookies,
  •     vad cookies används till.


Besökaren ska också samtycka till att kakor används.

Cookies på hsb.se och blogg.hsb.se

Cookies på hsb.se och blogg.hsb.se används för att webbplatserna ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatserna efter de val som du gör på dem.

Det finns tre typer av cookies. Samtliga typer används på hsb.se och blogg.hsb.se:

  • Permanent cookie: Sparas på din dator under en bestämd tid. Denna cookie används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förenkla ditt användande av webbplatsen.
  • Sessionscookie: Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Sessionscookies försvinner när du stänger din webbläsare.
  • Cookies för statistik. Dessa är till för vår statistik över hur många som besöker vår webbplats.

Att undvika cookies

Om du inte vill samtycka till cookies kan du ställa in din webbläsare så att du automatiskt nekar cookies, eller så att du informeras om att en webbsida innehåller cookies. Via  webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Välkommen till HSB

Den nya svenska trångboddheten: Växande problem med sociala konsekvenser

15 februari 2017 Hur ska problemet med trångboddhet i storstäderna lösas och var ska de nyanlända bo? De högaktuella frågorna debatterades tisdagen 14 februari vid ett mycket välbesökt seminarium på HSB. I panelen fanns bland andra bostadsminister Peter Eriksson, Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg och HSBs Anders Lago.
bostadsminister Peter Eriksson och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg.

Bostadsbristen i Sverige är ett stort och ökande problem. En rapport som analysföretaget Evidens nyligen fram på uppdrag av HSB, visar att var femte storstadshushåll idag räknas som trångbott. Mest trångbodda är invånarna i miljonprogramsområden. Situationen riskerar att förvärras under året när ett stort antal nyanlända behöver tak över huvudet efter de lämnat sina asylboenden.

”Var ska de nyanlända bo?” var tema för HSBs seminarium tisdagen 14 februari. I panelen deltog bostadsminister Peter Eriksson (MP), Anna Dahlberg, politisk redaktör på Expressen, Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson (C), Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande Botkyrka (S) och Anders Lago, förbundsordförande HSB. Moderator var André Johansson, presschef HSB Riksförbund.

Trångboddhet och låga inkomster

Ted Lindqvist, vd för Evidens, inledde med en översikt av rapporten om trångboddhet i Sverige.

–Den stiger i storstadsregioner, bland annat för ensamstående med barn. Samtidigt har inflyttningen slutat öka. De höga bostadspriserna gör att det blivit en dålig affär för den som har jobb att flytta till storstan – löneskillnaden är för liten. Detta skapar i sin tur problem för tillväxten.

– En grupp där trångboddheten nu ökar snabbt är utrikes födda med låga disponibla inkomster, exempelvis i Botkyrka och på Järvafältet. En anledning är många nyanlända väljer EBO – eget boende – och etablerar sig i storstäderna.

I trångboddhetens spår följer problem med personlig integritet, risk att hamna i permanent utanförskap och försenad familjebildning, underströk Ted Lindqvist.

Bostadsministern: "Fler borde hyra ut"

Bostadsminister Peter Eriksson pekade ut det låga byggandet under lång tid som grundorsak till dagens trångboddhet.

– Under den rödgröna regeringen fanns inte bostadsförsörjningsplaner i svenska kommuner, det har vi nu infört krav på. Regeringen bidrar idag till ett ökat byggande med ekonomiska styrmedel och genom att korta ner kedjan i plan- och samhällsbyggnadsprocessen.

– Och nu byggs det mycket, bland annat ungdomsbostäder och smålägenheter, sade Peter Eriksson som efterlyste en ökad vilja att hyra ut rum till nyanlända.

– Generellt sett är vi inte trångbodda i Sverige. Men vi behöver använda boytorna bättre, ensamstående har i genomsnitt 64 kvadratmeter per person.

Boendet – en klassfråga

Anna Dahlberg från Expressen höll med om att en lösning på trångboddheten vore att fler kan tänka sig att hyra ut en del av bostaden:

– Det fungerar i Norge och det borde kunna fungera här också genom bättre skatteregler för uthyrning.

– Dagens trångboddhet i utanförskapsområdena är en konsekvens av att Sverige tagit emot s många flyktingar. Men situationen börjar bli ohållbar i allt fler områden och boendet har blivit den största klassfrågan. Problemet är att ingen bryr sig riktigt om dem som står utanför bostadsmarknaden. Det behövs en bostadspolitik för resurssvaga där vi är beredda att sänka nivån för vad som anses vara ett bra boende.

”Skapa en ny egnahemsrörelse”

Emil Källström (C), menade att den ökande trångboddheten visar på samhällets tudelning.

– Det handlar inte bara om brist på kvadratmeter, utan också om brist på inkomster – både arbetsmarknad och bostadsmarknad är dysfunktionella och detta är några av samhällets största problem. Det gäller att skapa möjligheter till en grundläggande betalningsförmåga för människor i utanförskapsområden.

– Frågorna om ränteavdrag och hyresreglering borde lyftas ur sina skyttegravar. Även fortsatt regelförenkling för byggande och en nystart för egnahemsrörelsen skulle bidra till att få fram fler bostäder, sade Emil Källström.

28 personer i en tre-rummare

Ebba Östlin, Botkyrka kommun, efterlyste en bättre kontroll av EBO-reformen:

– Idag finns ingen uppföljning av var människor hamnar. Många är inneboende i hyresrätter i allmännyttan som inte har samma möjligheter till uppföljning som bostadsrättsföreningar. I Botkyrka bor många väldigt trångt – jag hörde nyligen talas om en trea där det bodde 28 personer. Det säger sig självt att det blir mycket svårt att exempelvis plugga i en sådan miljö.

HSB efterlyser bostadspolitiska samtal

I en debattartikel i SvD 14 februari, slog HSBs förbundsordförande Anders Lago fast att trångboddheten är ett hot mot integrationen av nyanlända. Rapporten från Evidens som HSB låtit ta fram, visar att något håller på att gå fel.

– Trångboddheten i miljonprogramsområdena har ökat under flera år som en konsekvens av bristande bostadspolitik. Barn och ungdomar får sämre uppväxtvillkor och tillbringar mycket tid på gatan och i köpcentrum. Jag tror detta får stora sociala effekter, det är lite av en tickande bomb.

– Nu har vi fått fart på nyproduktionen i Sverige, men det löser inte alla problem i storstäderna. Det krävs fler åtgärder, bland annat en översyn av de urholkade bostadsbidragen och en ökad rörlighet i bostadsbeståndet, sade Anders Lago som avslutade med att efterlysa ökat politiskt fokus på bostadsfrågan.

– Kommuner, regering och riksdag behöver analysera situationen och överblicka vad som måste göras för att komma framåt. Jag hoppas samtalen mellan partier och block kommer igång snart igen.

Se hela seminariet "Var ska de nyanlända bo?"


Till nyhetslistan