På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Vissa cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). Genom att klicka på acceptera och fortsätta använda hemsidan samtycker du till att dessa cookies används. Läs mer om cookies här

Cookies är ett fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en webbplats. Den består av en textfil, som lagras i din enhet. Den används för att känna igen dig och förbättra din användarupplevelse, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till funktioner anpassade efter dina tidigare val. Cookies gör det möjligt att mäta trafiken och samla in statistik på webbsidan.  
 
HSB använder följande cookies:  

  • Beständig cookies – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den eller när den upphör att gälla. Används till exempel för inställningar som du valt på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse. 
  • Tillfällig cookie  Lagras tillfälligt i din webbläsare under tiden du besöker en hsb.seDärefter försvinner den när du stänger din webbläsare. 

Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen. 

Cookies kan också delas in i förstaparts- och tredjepartscookies. Förstapartscookies är cookies som sätts av hsb.se (innehavaren av webbplatsen). Tredjepartscookies sätts av en annan webbplats, t.ex. för statiskanvändning av webbsidan eller annonsering.  

HSB är ett samlingsnamn för HSB Riksförbund, dess dotterbolag samt de regionala HSB-föreningarna. Samtliga använder webbsidan hsb.se och använder sig av cookies.  Det innebär att de olika bolagen och föreningarna kan vara ansvariga för utplacering av cookies på olika delar av webbplatsen. För att ge dig en bättre överblick innefattar denna policy information för hela webbplatsen, oavsett vilket bolag eller förening som har placerat ut cookies på en viss del av hemsidan. I HSBs lista över cookies anges vilka cookies som används på olika delar av hsb.se. 

Hur vi använder cookies 

På hsb.se används cookies för att mäta trafiken och användandet av vår webbplats, webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). 

Behandling av personuppgifter 

I vissa fall hanterar vi personuppgifter i samband med användandet av cookies 

Vilka personuppgifter behandlas och vem är mottagare? 

Personuppgifter som behandlas är huvudsakligen IP-adress och andra online identifikatorer. 

De som kan komma i kontakt med uppgifterna är HSBs marknad- och kommunikationsavdelning, leverantören av hsb.se och de tredjeparter som är tjänsteleverantörer för HSB i samband med användningen av cookies, exempelvis vid annonsering och analys av användning av webbplatsen. 

För vilka ändamål behandlas personuppgifterna? 

Hemsidebesökares personuppgifter behandlas för följande ändamål: mäta trafiken och användandet av vår webbplats, se till att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden till personer som kan vara intresserade genom annonsering (målinriktad nätreklam).  

Vilken är den lagliga grunden för behandlingen? 

Intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen. Vårt berättigade intresse av att behandla dina personuppgifter med stöd av en intresseavvägning är att kunna ge dig en bra användarupplevelse och att optimera vår webbplats samt att förbättra utplacering av annonser online.  

För sådan behandling som vi bedömer faller utanför en intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen är den lagliga grunden för behandling samtycke. 

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du ställa in detta i din webbläsare. 

Hur länge lagras personuppgifterna? 

Hur länge vi behandlar dina personuppgifter varierar beroende på vilken cookie som sätts i din webbläsare. Beständiga cookies finns kvar på din dator till dess att du tar bort dem eller utgångsdatumet passerat och du återkommer till vår webbsida. Tillfälliga cookies saknar utgångsdatum och lagras temporärt i din dator under tiden du är inne på vår webbsida. När du stänger ned din webbläsare försvinner eventuella sessionscookies. 

Mer information om hur HSB hanterar personuppgifter hittar du här 

Så säger lagen 

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att: 

  • att webbplatsen innehåller cookies 
  • vad cookies används till 

Besökaren ska också samtycka till att cookies används, med undantag för sådana cookies som är nödvändiga för att överföra ett meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller sådana cookies som är nödvändiga för att erbjuda en tjänst som du som webbplatsanvändare efterfrågat. 

Att stänga av och granska cookies 

Du har möjlighet att stänga av cookies genom din webbläsare, det gör du genom att besöka sidan anonymt. Hur du gör detta skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. Om du inte accepterar cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda. I webbläsaren kan du också se över vilka cookies som lagrats tidigare och radera dessa. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.  

Om personuppgiftsbehandling som grundar sig på samtycke 

Om personuppgiftsbehandlingen grundar sig på den registrerades samtycke har denne rätt att när som helst återkalla detta samtycke. Sådan återkallelse påverkar inte lagligheten i personuppgiftsbehandlingen innan samtycket återkallades. 

Ytterligare information 

Vid frågor om policyn eller vid andra önskemål avseende cookies, vänligen kontakta oss enligt nedan. 

Kontaktuppgifter 

Juristjouren 

E-postadress: juristerna@hsb.se 

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats. 

Stäng
Välkommen till HSB

Den nya svenska trångboddheten: Växande problem med sociala konsekvenser

15 februari 2017 Hur ska problemet med trångboddhet i storstäderna lösas och var ska de nyanlända bo? De högaktuella frågorna debatterades tisdagen 14 februari vid ett mycket välbesökt seminarium på HSB. I panelen fanns bland andra bostadsminister Peter Eriksson, Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg och HSBs Anders Lago.
bostadsminister Peter Eriksson och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg.

Bostadsbristen i Sverige är ett stort och ökande problem. En rapport som analysföretaget Evidens nyligen fram på uppdrag av HSB, visar att var femte storstadshushåll idag räknas som trångbott. Mest trångbodda är invånarna i miljonprogramsområden. Situationen riskerar att förvärras under året när ett stort antal nyanlända behöver tak över huvudet efter de lämnat sina asylboenden.

”Var ska de nyanlända bo?” var tema för HSBs seminarium tisdagen 14 februari. I panelen deltog bostadsminister Peter Eriksson (MP), Anna Dahlberg, politisk redaktör på Expressen, Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson (C), Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande Botkyrka (S) och Anders Lago, förbundsordförande HSB. Moderator var André Johansson, presschef HSB Riksförbund.

Trångboddhet och låga inkomster

Ted Lindqvist, vd för Evidens, inledde med en översikt av rapporten om trångboddhet i Sverige.

–Den stiger i storstadsregioner, bland annat för ensamstående med barn. Samtidigt har inflyttningen slutat öka. De höga bostadspriserna gör att det blivit en dålig affär för den som har jobb att flytta till storstan – löneskillnaden är för liten. Detta skapar i sin tur problem för tillväxten.

– En grupp där trångboddheten nu ökar snabbt är utrikes födda med låga disponibla inkomster, exempelvis i Botkyrka och på Järvafältet. En anledning är många nyanlända väljer EBO – eget boende – och etablerar sig i storstäderna.

I trångboddhetens spår följer problem med personlig integritet, risk att hamna i permanent utanförskap och försenad familjebildning, underströk Ted Lindqvist.

Bostadsministern: "Fler borde hyra ut"

Bostadsminister Peter Eriksson pekade ut det låga byggandet under lång tid som grundorsak till dagens trångboddhet.

– Under den rödgröna regeringen fanns inte bostadsförsörjningsplaner i svenska kommuner, det har vi nu infört krav på. Regeringen bidrar idag till ett ökat byggande med ekonomiska styrmedel och genom att korta ner kedjan i plan- och samhällsbyggnadsprocessen.

– Och nu byggs det mycket, bland annat ungdomsbostäder och smålägenheter, sade Peter Eriksson som efterlyste en ökad vilja att hyra ut rum till nyanlända.

– Generellt sett är vi inte trångbodda i Sverige. Men vi behöver använda boytorna bättre, ensamstående har i genomsnitt 64 kvadratmeter per person.

Boendet – en klassfråga

Anna Dahlberg från Expressen höll med om att en lösning på trångboddheten vore att fler kan tänka sig att hyra ut en del av bostaden:

– Det fungerar i Norge och det borde kunna fungera här också genom bättre skatteregler för uthyrning.

– Dagens trångboddhet i utanförskapsområdena är en konsekvens av att Sverige tagit emot så många flyktingar. Men situationen börjar bli ohållbar i allt fler områden och boendet har blivit den största klassfrågan. Problemet är att ingen bryr sig riktigt om dem som står utanför bostadsmarknaden. Det behövs en bostadspolitik för resurssvaga där vi är beredda att sänka nivån för vad som anses vara ett bra boende.

”Skapa en ny egnahemsrörelse”

Emil Källström (C), menade att den ökande trångboddheten visar på samhällets tudelning.

– Det handlar inte bara om brist på kvadratmeter, utan också om brist på inkomster – både arbetsmarknad och bostadsmarknad är dysfunktionella och detta är några av samhällets största problem. Det gäller att skapa möjligheter till en grundläggande betalningsförmåga för människor i utanförskapsområden.

– Frågorna om ränteavdrag och hyresreglering borde lyftas ur sina skyttegravar. Även fortsatt regelförenkling för byggande och en nystart för egnahemsrörelsen skulle bidra till att få fram fler bostäder, sade Emil Källström.

28 personer i en tre-rummare

Ebba Östlin, Botkyrka kommun, efterlyste en bättre kontroll av EBO-reformen:

– Idag finns ingen uppföljning av var människor hamnar. Många är inneboende i hyresrätter i allmännyttan som inte har samma möjligheter till uppföljning som bostadsrättsföreningar. I Botkyrka bor många väldigt trångt – jag hörde nyligen talas om en trea där det bodde 28 personer. Det säger sig självt att det blir mycket svårt att exempelvis plugga i en sådan miljö.

HSB efterlyser bostadspolitiska samtal

I en debattartikel i SvD 14 februari, slog HSBs förbundsordförande Anders Lago fast att trångboddheten är ett hot mot integrationen av nyanlända. Rapporten från Evidens som HSB låtit ta fram, visar att något håller på att gå fel.

– Trångboddheten i miljonprogramsområdena har ökat under flera år som en konsekvens av bristande bostadspolitik. Barn och ungdomar får sämre uppväxtvillkor och tillbringar mycket tid på gatan och i köpcentrum. Jag tror detta får stora sociala effekter, det är lite av en tickande bomb.

– Nu har vi fått fart på nyproduktionen i Sverige, men det löser inte alla problem i storstäderna. Det krävs fler åtgärder, bland annat en översyn av de urholkade bostadsbidragen och en ökad rörlighet i bostadsbeståndet, sade Anders Lago som avslutade med att efterlysa ökat politiskt fokus på bostadsfrågan.

– Kommuner, regering och riksdag behöver analysera situationen och överblicka vad som måste göras för att komma framåt. Jag hoppas samtalen mellan partier och block kommer igång snart igen.

Se hela seminariet "Var ska de nyanlända bo?"