Spara eller slösa - ett seminarium arrangerat av HSB Riksförbund

Under en lång tid ansåg många ekonomer att svenskarnas sparande var för svagt. På senare år har sparandet emellertid ökat. Samtidigt har unga hushåll, trots detta, fått det allt svårare att efterfråga en egen bostad. Hur ska vi lösa den ekvationen? Det diskuterades av:

Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson (C)

Emma Hult, bostadspolitisk talesperson (MP)

Emma Persson, boendeekonom, SBAB

Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea

och Anders Lago, förbundsordförande HSB.

Sparandet skulle öka

Thomas Ekvall från Prognoscentret inledde seminariet med att berätta om den rapport, ”Spara eller slösa - ungas inställning till ett avdragsgillt sparande”, som de tagit fram på uppdrag av HSB. Resultatet visar att intresset för ett avdragsgillt bosparande är stort och att såväl personer med högre som lägre inkomster skulle nyttja systemet. Dessutom skulle det totala sparandet öka och de med lägre inkomst skulle spara mest relativt sett.

Politiken gynnar äldre

Emma Persson från SBAB kommenterade rapporten med att det är klart att det är en sak att ställa sig positiv i en undersökning än att senare också börja spara så som man har sagt sig vilja göra, men det är klart positivt att intresset finns. Hon menade också att som ung känner man nog att mycket som har gjorts på bostadsmarknaden framför allt gynnat de äldre och de som redan äger, det vore välbehövligt med satsningar riktade mot unga. Och att även om kontosparandet har ökat stort är det väldigt snedfördelat mellan till exempel de som redan äger och har byggt upp en förmögenhet i sin bostad och de som inte haft den möjligheten. Det är problematiskt ur ett samhällsperspektiv om etableringsåldern skjuts upp hela tiden, både för inträde på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden.

Föräldrar spar till sina barn

Ingela Gabrielsson från Nordea instämde, och lyfte fram en undersökning som visar att föräldrar idag känner ett stort ansvar för de unga som ska flytta hemifrån, i Stockholm till exempel uppger 6 av 10 att de vill hjälpa sina barn med finansiering till bostaden. Samtidigt sätter det andra restriktioner för privatekonomin och att man låser in sig ekonomiskt med sina barn. Men trots att det är en dålig lösning, är det den enda möjliga för många. Och det har gått lite för långt när föräldrarna känner press på att börja spara till sitt ofödda barn för att det ska kunna flytta hemifrån någon gång i framtiden.

Viktigast att fler kommer in på bostadsmarknaden

Emma Hult (MP) menade att rapporten visar att unga sparar mer idag, vilket hon ansåg är bra. Men också att de som har det ekonomiskt bäst kommer att spara mest. Och för henne är den största utmaningen som bostadspolitiker att de som står längst från bostadsmarknaden ska ha en möjlighet att komma in. Bolånetaket lyfter många unga fram som ett problem, skulle det gå att ha en modell med olika procentsatser för olika grupper till exempel? Vi bostadspolitiker och ekonomiskpolitiska talespersoner behöver diskutera detta mer tillsammans, menade Emma, som också sa att det finns undersökningar som visar att millenials inte vill äga sitt boende i lika stor utsträckning som andra.

Hur gör vi med dem som inte sparar alls?

Emil Källström (C) menade att det förutom denna rapport behövs ytterligare undersökningar. Vilka åtgärder kan få den grupp som inte sparar alls att minska? Den fördelningspolitiska profilen är en utmaning, kanske skulle en lösning kunna vara att detta införs i kombination med andra saker. Eller så får vi helt enkelt landa i att fördelarna trots allt överväger det. Hur fler kommer in i det ägda boendet på ett klokt sätt är en viktig fråga att lösa och en stor bostadspolitisk överenskommelse är mycket viktigt framöver, poängterade Emil Källström.

Fler med lägre inkomst måste äga

Anders Lago, HSB, lyfte fram att det är intressant att även de med lite lägre inkomster är positiva till att spara. Vi vet historiskt att det långsiktigt är billigare att bo i en bostadsrätt än i en hyresrätt och ur det perspektivet behöver vi fundera över hur man får in fler med en lägre inkomst i det ägda boendet. Detta kan vara en del i en sådan lösning, men det behövs fler delar, menade Anders Lago.  

Avslutningsvis var panelen överens om att bostadsfrågan nog inte blir en av de största frågorna i valrörelsen. Men riksdagspolitikerna var eniga i att det borde gå att enas efter valet i en större bostadspolitisk översyn, så länge alla partier är beredda att lägga alla frågor på bordet. Trots allt har det ju gått bra att komma överens i andra svåra frågor som pensionssystemet, energi och migration.