Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

”Att bo med andra betyder mycket”

Att bo kollektivt har lockat människor i alla tider. Men anledningarna och sätten har varierat genom åren. Idag är miljötanken och den sociala gemenskapen två viktiga faktorer. – För mig som nyinflyttad i Sverige betyder samvaron med övriga mycket, säger Royan Ponder, som bor i ett så kallat copartment-hus.
Royan Ponder tilllbringar mesta tiden i det gemensamma köket och vardagsrummet. Här lagar man mat ihop, spelar spel eller tittar på Netflix. Royan Ponder tilllbringar mesta tiden i det gemensamma köket och vardagsrummet. Här lagar man mat ihop, spelar spel eller tittar på Netflix.

Rummet som Royan Ponder hyr på Kobjer i Lund är 30 kvadratmeter stort. Men här inne är han i princip bara när han sover. Övrig fritid tillbringar han i det vardagsrum och kök han delar med de övriga som bor i den så kallade copartment-lösning som HSB Skåne tillsammans med företaget 20-30 Coliving har skapat i det som tidigare var ett demensboende.

– Kollektivboende passar mig. Jag är en social typ och tycker om att umgås med andra. Dessutom finns det en miljömässig aspekt – det är hållbart att dela, säger Royan.

Copartment-lösningen kombinerar privat boende med ett socialt sammanhang. Som hyresgäst får man ta del av service i form av städning och vissa förbrukningsvaror.

– Hyran är rätt hög, men städningen ingår och kaffemaskinen fylls på hela tiden. Och för mig, som är nyinflyttad i Sverige, betyder samvaron med de övriga mycket. Vi lagar mat, spelar spel och kollar på Netflix tillsammans, säger Royan.

"Dagens kollektiva boende har fokus på hållbarhet."

Två boende i co-apartmenthus står vid köksö

”Kollektivboende passar mig. Jag är en social typ”, säger Royan Ponder som hyr rum i ett copartment-boende i Lund.

Under studietiden i hemlandet Nederländerna bodde han under en period i studentkorridor, men tycker inte att man kan jämföra den boendeformen med copartment-lösningen.

– Det här boendet har en helt annan nivå, det är mer modernt och lyxigt.

Royan kom till Sverige i början av september sedan han fått jobb som designer på ett företag i Malmö. Snart kommer hans hustru efter.

– Vi hade gärna bott kvar här ett tag tillsammans, men den 1 april blir vi föräldrar, så innan dess måste vi hitta något eget. Men jag kan ärligt säga att det blir ledsamt att lämna det här boendet, säger Royan.

"En av de viktigaste anledningarna till det ökade intresset är en ökande miljö- och klimatmedvetenhet."

Kollektiva boendeformer har funnits sedan vi bodde i grottor. Under järnåldern bodde bönderna tillsammans med släkten och tjänstefolket i långhus och i det kristna Europa bodde nunnor och munkar i kloster där arbete, bön och den sociala gemenskapen organiserades kollektivt.

– De olika exempel på kollektivt boende som kan ses genom historien är präglade av sin tid, säger Kajsa Almskoug. Hon arbetar idag som arkitekt på en byrå i Kristianstad, men hennes examensarbete vid Lunds tekniska högskola 2017 behandlade delande och kollektiva lösningar ur ett bostadsperspektiv.

De tidiga kollektiva boendena var ofta kopplade till produktion och arbete. Men på 1930-talet kom en mer rationell syn på boendet. I de kollektivhus som skapades då skötte personal all matlagning, tvätt och barnomsorg medan föräldrarna förvärvsarbetade, berättar Kajsa Almskoug.

På 1970-talet återuppstod det kollektiva boendet med gemenskapen i centrum. På den tiden bestod boendekollektiven främst av personer med vänstersympatier som vände sig mot rådande normer för kärnfamilj och borgerlighet i allmänhet.

Under det mer individualistiska 1990-talet var det dags för nästa bakslag för den kollektiva tanken, men nu har den återuppstått. I Europa har byggandet av mer gemensamma boenden ökat markant och trenden märks även i Sverige.

Man häller upp kaffe vid köksö i gemensamt kök

Fredrik Salzedo, ordförande i HSB brf Fredhäll som byggde om källarlokalen till ett trivsamt kök, tv-rum, gym samt sex arbetsplatser.

Enligt en enkät som HSB Göteborg gjorde 2019 tror en av fyra att vi framöver kommer att bo i kollektiv i högre grad än vad vi gör idag och mer än en av fem kan eventuellt tänka sig att göra det. Idag finns drygt 50 kollektivhus i Sverige, där en del är öppna för människor i alla åldrar och en del endast bebos av äldre utan hemmavarande barn. Runt om i landet finns också startargrupper som vill få igång fler kollektivhus och bo­gemenskaper.

En av de viktigaste anledningarna till det ökade intresset är en ökande miljö- och klimatmedvetenhet.

– Dagens kollektiva boende har fokus på hållbarhet och utgör dessutom i många fall en lösning på den ansträngda bostadssituationen i storstäderna, säger Kajsa Almskoug.

"Man kan äga mycket gemensamt utan att för den skull dela själva bostaden."

Gym

Det här är vi villiga att dela

Det kollektiva boendet gör det möjligt att leva mer hållbart genom att dela. Enligt en opinionsundersökning gjord av Demoskop i september, på uppdrag av HSB, är vi villiga att dela en hel del med våra grannar. I topp ligger gym samt bra att ha-saker som är ganska opersonliga som maskiner, redskap och verktyg. Även laddstolpar för elfordon och solceller står högt på listan.

Många kan också tänka sig att köpa, sälja eller byta saker med sina grannar. Böcker, möbler/inredning, växter samt porslin och husgeråd är mest populärt.

HSB värnar om gemensamma ytor

Trender har kommit och gått, men HSB har alltid värnat om gemensamhetsytor i sina byggnadsprojekt. Ända sedan starten har HSB byggt styrelserum och tvättstugor. Eftersom styrelserummen inte alltid utnyttjas i den grad som det finns potential för, byggs allt fler om till mer flexibla gemensamhetslokaler.

Ett sådant exempel är HSB brf Fredhäll i Stockholm. Det som tidigare var en outnyttjad och sliten föreningslokal inrymd i en källare har förvandlats till en stor och luftig gemensam yta med tv, ljudanläggning samt ett fullt utrustat kök och 24 matplatser. Samtidigt omvandlades en intilliggande korridor till sex arbetsplatser – och tajmingen visade sig vara perfekt. Lokalen invigdes våren 2020, precis när coronapandemin slog till. Eftersom huvuddelen av lägenheterna i föreningen är ettor blev arbetsplatserna, som bokas genom en app, genast mycket attraktiva.

I nyproduktionen lägger HSB sig vinn om att de gemensamma ytorna redan från början ska vara flexibla. I Umeå har de snart inflyttningsklara bostadsrätterna i brf Mariehöjd 6 gemensamma lokaler med många funktioner. Ett rum är tänkt att användas som styrelserum, men kan även fungera som övernattningslägenhet, festlokal, hemmakontor, rum för kurser och allmän samlingslokal.

Björn Gullqvist och Marcus Gullqvist trivs i gemensamhetslokalen i HSB brf Blanka.  Den funkar både för cykelreparationer och fester.

Björn Gullqvist och Marcus Gullqvist trivs i gemensamhetslokalen i HSB brf Blanka. Den funkar både för cykelreparationer och fester.

HSB brf Blanka i Göteborg är ett annat exempel på nyproduktion med både socialt och miljömässigt fokus. Hela området präglas av ett starkt hållbarhetstänk och föreningen är miljömärkt med Svanen. Gården är utformad för att främja gemenskap och inomhus finns bland annat en gemensamhetslokal, en övernattningslägenhet och en cykellounge som inte bara ska användas för cykelreparationer utan även till fester och möten.

Sverige har en hög andel singelhushåll, där ensamstående utan barn är den vanligaste hushållstypen i landet. Enligt SCB handlar det om 38 procent av landets 4,7 miljoner hushåll.

"Man kan äga mycket gemensamt utan att för den skull dela själva bostaden."

I Gävle bryter HSB singelhushållens många gånger sociala isolering med olika typer av boenden där det gemensamma utgör olika stora delar. HSB brf Blomstret är ett regelrätt kollektivhus med 39 lägenheter och gemensamma lokaler på bottenvåningen och i källaren. Kök, matsal, kafé, gästrum, tvättstuga, hobbyrum, bastu, rum för barnlek, ungdomsrum, motionsrum, snickarverkstad och ett reparationsrum har alla tillgång till. Samtliga som bor i brf Blomstret är också medlemmar i kollektivhusföreningen Blomstret som organiserar stormöten, matplanering, städning och trädgårdsarbete.

I Gävle finns också ett boende för dem som är 65+. Här hyr man sin lägenhet precis som vanligt, men det finns en reception som är bemannad alla dagar i veckan, gemensamhetslokaler, gym och bastu samt olika aktiviteter för hyresgästerna.

– Dagens delningsekonomi visar tydligt att man kan äga mycket gemensamt utan att för den skull dela själva bostaden – det finns bilpooler och verktygspooler, man odlar och har vissa ytor gemensamt, säger Kajsa Almskoug.

Förtur till ditt nya hem

Bli bosparare för att få förtur till HSBs cirka 25 000 hyresrätter och nybyggda bostadsrätter över hela Sverige.