Denna artikel kommer att behandla några aspekter som föreningarna behöver ta hänsyn till när man överväger att bevaka föreningens utrymmen.
Först och främst bör föreningen identifiera ett så kallat bevakningsintresse, det vill säga för vilket syfte föreningen önskar bevaka ett visst område. Detta syfte sätter i sin tur ramarna för om och hur bevakningen får bedrivas. Om syftet är att förhindra eller beivra brott måste föreningen kunna styrka att det har förekommit brottslighet på ett specifikt område. Föreningen ska upprätta omfattande dokumentation om vilka brott och incidenter som har inträffat på den plats som ska bli föremål för bevakning. Det ska inte vara fråga om spekulationer kring vad som kan inträffa i soprummet, garaget eller på gården, utan föreningen ska upprätta en incidentrapport med faktiska händelser som ska ligga till grund för det fortsatta förarbetet.
När föreningen har fastställt ett syfte bör det undersökas huruvida det är möjligt att vidta alternativa åtgärder till kamerabevakning. Såsom att låsa soprum efter en viss tid eller införa elektroniska nycklar som hindrar obehöriga från åtkomst till föreningens hus. Det är först efter att alternativa åtgärder har vidtagits, och dokumenterats, som föreningen kan gå vidare och utreda huruvida det föreligger en rättslig grund att kamerabevaka.
Vid all behandling av personuppgifter måste föreningarna stödja sig på en av de sex rättsliga grunderna i GDPR, utan en sådan grund är behandlingen av personuppgifter (kamerabevakningen) olaglig. Den grund som blir aktuell för bevakning är den så kallade intresseavvägningen. Det finns emellertid ingen färdig mall för hur en sådan avvägning ska genomföras utan den ska anpassas till varje enskilt fall. Det är exempelvis mer kränkande för en bostadsrättshavare att bli bevakad varje gång man befinner sig på innergården eller går igenom den port som leder till bostaden än att bli filmad när man är i källaren. Tiden på dygnet som bevakningen sker är också en avgörande faktor för intresseavvägningen.
Om och när bevakningen väl sker ska föreningen ha rutiner för lagring och behörighet av materialet. Hanteringen av bevakningsmaterialet ska vara noggrant dokumenterat och en av de viktigaste faktorerna enligt GDPR är att ge klar och tydlig information till de personer som blir föremål för bevakningen. Information ska lämnas genom tydlig skyltning och ska innehålla uppgifter om vem som bedriver bevakningen, kontaktuppgifter till denne, för vilket ändamål bevakningen bedrivs, med mera. Skylten ska anpassas till den bevakning som bedrivs och ett alternativ är att hänvisa till en hemsida som innehåller samtlig information.
Det är många fler bedömningar som behöver genomföras inför att en förening börjar kamerabevaka, det är även viktigt att väga olika faktorer mot varandra och verkligen se till att bevakningen är laglig. Om en förening till slut landar i att man uppnår alla kriterier som ställs av lagstiftaren och beslutar att påbörja bevakningen, ska detta beslut omprövas var sjätte månad. Om det visar sig att bevakningsintresset inte längre är aktuellt, för att inbrotten har avtagit exempelvis, kan det leda till att föreningen vid ett senare tillfälle inte har en rättslig grund och bör i sådant fall upphöra med kamerabevakningen.
---
Informationen i den här artikeln var aktuell det datumet som artikeln publicerades. Förändringar inom både praxis och lagstiftning kan ha skett om det har gått ett tag sedan publicering. Som kunder hos HSB Stockholm kan ni alltid kontakta er förvaltare eller våra jurister direkt om ni önskar ett förtydligande eller känner er osäkra.