Vad händer med påsen du kastar i sopnedkastet?

Att kunna slänga hushållssopor i sopnedkastet i ditt trapphus är smidigt. Själva sopnedkastet uppfanns på 1920-talet av HSBs dåvarande vd Sven Wallander och spreds sedan över landet. Men hur funkar det med sopnedkasten i Minneberg? Det får du veta här. Text från Minnebergsbladet nr 3 2020 på temat Så funkar Minneberg.

Kasta bara påse med hushållsavfall

De sopor du slänger i nedkastet ska enbart vara hushållsavfall. Sådant som kartonger, plast, tidningar och metall slängs i miiljörum och miljöhus. Miljöfarligt eller skrymmande avfall slänger du på återvinningscentralen, den närmaste ligger vid blomsterbutiken Plantagen. När du kastar ner soppåsen i luckan ska den vara hel och väl ihopknuten.

Soppåsen ramlar ner till sopventilen

Längst ner i varje byggnad i Minneberg finns ett sopventilrum. Det du stoppar ner i sopnedkastet ”ramlar ner” till sopventilrummet, men stannar upp i röret strax före själva sopventilen.

Om påsen läcker stinker det

Det är viktigt att paketera soporna väl, så att inte innehållet i soppåsen läcker. Din soppåse ligger kvar vid sopventilen några timmar och om den läcker kan det bli dålig lukt i trapphuset. Då får också personalen som håller rent i sopventilrummet en stinkande arbetsmiljö.

Sopsug tar påsen till Panncentralen

I Panncentralen finns en sopsug. Den fungerar som en mycket stor dammsugare. Tre gånger per dygn startar sopsugen. Då öppnas sopventilerna i respektive byggnad i tur och ordning och soppåsarna sugs genom stora rör och kulvertar under husen och gatorna. Väl framme i Panncentralen trycks soppåsarna kraftigt ihop (komprimeras) med hjälp av en så kallad sopskruv i en container. Containern töms en gång var fjortonde dag och soporna skickas då till Högdalens värmeverk för förbränning och återvinns som energi.

Stopp i sopnedkasten

Ibland blir det stopp i sopnedkasten. Oftast beror det på att någon kastat något i sopnedkastet som i stället ska till grovsoprummet eller någon av kommunens återvinningsstationer. Exempel på prylar som har hittats och orsakat stopp är tennisracket, skidstav, julgran, cementsäck, pizzakartonger, kläder, glas, böcker m m.

När det blir stopp någonstans, känner sopsugen att något är fel och stänger av vissa sopventiler, rör och kulvertar – ibland hela anläggningen – och då får vi garanterat illaluktande trappuppgångar. Soporna samlas i hela området till nästa vardag när personal kan gå in och rensa ventilerna. Ligger inte stoppet i ventilerna utan i ett rör under gatan, så får vi ett längre stopp, som dessutom medför stora kostnader om gatan måste grävas upp för att komma åt att ta bort de föremål som orsakar problemet.

Kasta rätt undvik kostnader

Går det att spåra stoppet till någon boende måste den betala kostnaderna – det kan röra sig om många tusenlappar. Går det inte att få fram vem som förorsakat stoppet, läggs kostnaden på föreningen och vi måste alla vara med och betala. Självklart är det enklast att vi ser till att bara kasta väl paketerat hushållsavfall i sopnedkasten.