Så skapar vi ett hållbart boende

Bostadsrätten är bottenplattan i HSB. En boendeform som kombinerar eget ansvarstagande med gemensam förvaltning av fastigheten. Mycket fungerar väldigt bra i bostadsrätten, men det finns saker som behöver bli bättre. Följande förslag menar vi skulle öka konsumentskyddet, göra lagstiftningen tydligare och öka tryggheten för de som bor i bostadsrätt

HSB VILL:

• Det behöver bli lättare att bilda sig en uppfattning om bostadsrättsföreningens ekonomiska status. Idag är det svårt att jämföra ekonomin i två olika föreningar vid köp av bostadsrätt. Det kan också vara svårt för boende att bedöma om den egna föreningen har en bra underhållsplanering. Årsredovisningen är svår att tolka för många konsumenter. HSB har därför tagit fram ett förslag till ett mer ändamålsenligt regelverk med framtidsplaner som verkligen tar konsumentperspektivet på allvar. Med en framtidsplan menas ett strukturerat, standardiserat och systematiskt sätt att identifiera byggnaders framtida återinvesterings- och underhållsbehov.
• Modernisera bostadsrättslagen för att stärka konsumentskyddet, till exempel genom att göra det tryggare att köpa en bostadsrätt, att tydligare visa på lägenhetens andel av föreningens lån och att förtydliga lagreglerna kring bostadsrättshavares ombyggnationer.
• Det behövs bättre regler för tomträtt för att öka tryggheten och förutsägbarheten för boende och bostadsrättsstyrelser. Kommunerna har dessutom redan idag stor frihet att hantera villkoren. Genom tre åtgärder kan kommunerna avsevärt förbättra för bostadsrättsföreningarna: De höga avgäldsräntorna kan omprövas, friköpsvillkor mellan flerbostadshus och villor likställas och en spärregel kan införas som begränsar de kraftiga höjningarna av markhyran.
• Regelverket för uthyrning av bostadsrätt i andra hand bör förbättras för att göra det tydligare för både bostadsrättsförening och bostadsrättshavare. Dessutom behöver styrelser ges bättre förutsättningar att agera mot systematisk olovlig korttidsuthyrning. Lagstiftaren bör även fastslå vad som är ett skäligt antal inneboende i en bostadsrätt. I dag saknas riktlinjer för detta, vilket skapar ett kryphål för bostadsrättshavare som hyr ut olovligen.
• En ny fastighetsskatt kommer upp till diskussion då och då, även om en mycket tydlig majoritet av partierna i riksdagen återkommande säger att frågan inte är aktuell. Men bara det faktum att frågan diskuteras leder till oro, och en fastighetsskatt skulle få stora konsekvenser för de boendes privatekonomi. Om det blir aktuellt med en ny skatt är det därför av yttersta vikt att de eventuella förändringarna sker långsiktigt, genomtänkt och kopplade till andra skattefrågor.
  
  

BOSTADSRÄTTSKOLLEN

För att ge läsare av en årsredovisning en bättre och rättvisare bild av bostadsrättsföreningens ekonomiska status och vilka ekonomiska utmaningar föreningen står inför har HSB tagit fram Bostadsrättskollen, där nyckeltal för en hållbar bostadsrättsekonomi finns på framsidan av våra årsredovisningar. Nyckeltalen sparande, räntekänslighet, skuldsättning, investeringsbehov, energikostnad, tomträtt och årsavgift är en del av Bostadsrättskollen. Därigenom blir det lättare för konsumenten att förstå redovisningen. Styrelsen som avlämnar årsredovisningen får dessutom ett verktyg att föra resonemang om årsavgifterna, vilka större reparationer föreningen står inför respektive har utfört, samt vilken utveckling av årsavgifterna de använt som beslutsunderlag. Detta är något HSB skulle vilja se införas på alla bostadsrättsföreningars årsredovisningar.

Möjligheten för unga vuxna att köpa bostad har försämrats dramatiskt de senaste åren. Singelhushåll och ensamstående med barn nekas bolån i stora delar av Sverige. Samtidigt ökar trångboddheten, särskilt i miljonprogramsområden. Sverige behöver en ny social bostadspolitik som gör att fler kan hitta ett eget hem.

Bostadsbristen har under många år skapat stora samhällsproblem. Även om vi vet att det kostar samhället miljardbelopp i utebliven tillväxt, är det ytterst ett problem för alla de människor som inte kan ta första steget mot att skapa sig ett eget liv. Ett ökande problem idag är att alltfler unga saknar möjligheter att köpa en bostad. Med goda intentioner om en minskad skuldsättning hos hushållen har bolånetak och amorteringskrav införts, och bankerna räknar med väl tilltagna räntesatser i sina kvar att leva på-kalkyler. Dessa åtgärder utgör ett lås på dörren till bostadsmarknaden för många unga och unga familjer, äldre som söker ett bättre anpassat boende och personer med lägre inkomster eller litet sparkapital.

HSB VILL:

• Se en bred bostadspolitisk överenskommelse. Det är grunden för att skapa en långsiktig bostadspolitik som håller över tid.
• Ge fler möjlighet att äga sin bostad. Slopa det senaste amorteringskravet permanent. Amorteringskraven och bankernas höga "kvar att leva på"-kalkyler med en ränta som är flera gånger högre även än räntor med lång bindningstid, medför att även hushåll med goda inkomster inte får lån.
• Vi behöver ett stöd till bosparande för att balansera de senaste årens ensidiga fokus på kreditrestriktioner. Inspiration kan fås från exempelvis Norge, med en modell där sparandet kan ske med ett skatteavdrag på 20 procent.
• Förändra bolånetaket genom startlån till unga. Ett statligt startlån för unga, som i praktiken gör bolånetaket mindre strängt, gör att fler kan efterfråga bostäder då kravet på eget kapital skulle sänkas från 15 till 5 procent.
• Utveckla bostadsbidraget. De senaste decennierna har bostadsbidraget urholkats kraftigt. Det behöver utvecklas så att fler hushåll kan ta del av det.
• Förändra flyttskatten. Flyttskatten leder till inlåsningseffekter och att vi inte utnyttjar de bostäder som finns effektivt. Uppskovsräntan föreslås avskaffas, vilket är positivt, men det bör även övervägas andra åtgärder för att öka rörligheten, till exempel ändrade regler för uppskov för den som byter till en billigare bostad, vilket sannolikt skulle underlätta för äldre personer som vill byta bostad. Även reavinstskatten bör ses över vid en samlad översyn av skatterna för hushåll och enskilda.
• Skapa smartare stadsplanering som minskar fysiska barriärer och knyter ihop områden med olika socioekonomisk status. Det krävs ett tydligare helhetsansvar för utvecklingen i utsatta områden, med bland annat blandade upplåtelseformer och satsningar på trygghetsskapande åtgärder.

Enligt Boverket behöver cirka 64 000 bostäder byggas per år mellan 2018 och 2027. Det är en utmaning att stabilisera nyproduktionsnivån och ge långsiktigt goda villkor för bostadsbyggandet.

HSB VILL:

• Finansieringsvillkoren behöver upp på den politiska agendan. När det tidigare bostadspolitiska systemet avvecklades på 1990talet sjönk hyresrättsbyggandet. För bostadsrätternas del innebar det att en allt större del av finansieringen nu ligger på konsumenterna. Samtidigt har bolånetak och amorteringskrav införts. Det måste skapas bättre förutsättningar för att de som har behov av en bostad ska kunna efterfråga det som byggs.
• Digitaliseringen av de processer som styr byggande och planeringsprocessen behöver utvecklas.
• Alla kommuner bör ha en långsiktig planering för att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. I detta innefattas att se till att ta fram fler planer, att korta processerna för planering och bygglov, ge byggherrar och byggföretag rimliga villkor samt att ge möjlighet till standardiserat byggande.
• Mandatet och ansvaret i den kommunala organisationen måste vara tydligt för att planprocessen ska drivas framåt, där politiken tydligt pekar ut en riktning och där stuprörstänkande mellan olika förvaltningar och nämnder undviks.
• Samverkan mellan länsstyrelse och kommuner behöver vara tydlig, särskilt viktigt är detta tidigt i planprocessen.
• Av kommunerna krävs en markpolitik med fokus på genomförbarhet. Genom att erbjuda ett större utbud av tillgänglig mark skulle priserna hållas på en nivå som inte bidrar till att begränsa byggandet.
• Detaljerade krav i detaljplaner och exploateringsavtal driver upp kostnader och fördröjer projekt.

De kooperativa företagen är en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Ta bara de 100 största som exempel: omsättning på över 450 miljarder kronor, nära 100 000 anställda och 13 miljoner medlemskap. Kooperationens varumärken representerar ett demokratiskt företagande med angelägna värden som ökad konsumentmakt, ekonomisk transparens, bra arbetsvillkor och hållbar produktion. Även internationellt är kooperationen en viktig aktör med över en miljard medlemmar och har visat sig klara ekonomiska kriser bättre än andra företagsformer. HSB är engagerade både i Sverige och internationellt när det gäller frågor som villkoren för kooperativt företagande, kooperativ utveckling och hjälp till självhjälp.

HSB VILL:

• Det behövs en nationell handlingsplan för att utveckla och skapa förutsättningar för den kooperativa företagsformen, och en ökad tillgång på kapital för nya och växande kooperativa företag.
• Lagstiftningen världen över behöver stötta framväxten av kooperativa verksamheter, eftersom de skapar goda ekonomiska villkor för alla människor, inklusive världens fattiga, unga, kvinnor, småskaliga producenter och entreprenörer. Detta arbetar HSB för genom vårt medlemskap i International Cooperative Alliance.
• Låt en större del av biståndet gå till hjälp till självhjälp, till småskalig och kooperativ verksamhet. Erfarenheterna visar att det ger resultat. HSB stödjer det arbete som We Effect bedriver.

Klimatpåverkan är den miljöfråga som är vår generations största utmaning. Och klimatpåverkan från byggandet av bostäder är stor. Det sker framförallt vid tillverkningen av byggmaterial. De befintliga bostäderna står även för en betydande del av samhällets energianvändning och därmed även klimatpåverkan. Det befintliga byggnadsbeståndet använder stora mängder energi vilket innebär klimatpåverkan från de kvarvarande fossila bränslena och plast i restavfallet som används som bränsle i många kraft- och fjärrvärmesystem. På senare år har klimatpåverkan från byggprocessen, inklusive tillverkning av byggmaterial, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatserna varit högt på agendan. Detta ställer nya krav på bostadsutvecklare, kommuner, regering och myndigheter.

HSB VILL:

• Regeringen bör ge Boverket resurser att fortsatt kraftfullt stödja bygg- och bostadssektorn vad gäller livscykelanalyser vid nybyggande och renovering.
• Regeringen behöver fortsätta satsa medel för att minska processutsläpp vid tillverkning av bygg­material, framförallt cement, för betong, och stål, bland annat genom ny teknik och infångning och lagring av koldioxid. Det behövs en nationell strategi för detta.
• Regeringen bör verka för att information om en byggprodukts klimatpåverkan blir en obligatorisk uppgift att lämna när EU:s byggproduktförordning revideras.
• Regeringen bör skapa styrmedel för att fasa ut de sista fossila bränslena i uppvärmningssektorn samt styrmedel för uppströms åtgärder för att minimera och plast i restavfallet som går till energiåtervinning

PLUSSTADEN
Med konceptet Plusstaden som en ny modell för svenskt stadsbyggande byggs och utvecklas stadsdelar som inte bara belastar klimatet så lite som
möjligt, utan också ger en positiv påverkan för hela samhället. För att ge stort genomslag och nå målen krävs att staten stöttar och samordnar näringsliv och städer, till exempel genom:
• Statligt investeringsstöd till konsortier av
kommuner och näringsliv
• Etablera en samlad kunskapsplattform som
stöd till utveckling av plusstäder
• Uppväxling med EU-medel och gröna obligationer

Klimatet är under förändring. Det påverkar våra städer, byggnader och boende bland annat genom kraftiga regn och heta somrar. HSB har som ett av sina strategiska fokusområden att 2030 vara anpassat till ett förändrat klimat. Idag visar forskningen på ett tydligt samband mellan gröna miljöer i städer och bostadsområden och förbättrat välmående. Stadsplanerare och forskare använder begreppet ekosystemtjänster, där avses alla de varor och tjänster människan får från naturen för att kunna överleva och må bra. En grön bostadsgård är till exempel lämplig för lek och utevistelse och bidrar därmed till hälsa och välbefinnande, för både barn och vuxna. Buller dämpas av grönska och grönytor hjälper till att filtrera ned regnvatten genom jordlagren och minska risken för översvämning vid kraftiga regn. För att få ett bättre skydd mot det förväntade framtida klimatet behöver dagvattenhanteringen förbättras. Detta ställer krav på fastighetsägare och bostadsutvecklare, men även på stat och kommun. Sveriges mål för klimatanpassning är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

HSB VILL:

• Regeringen bör ge Boverket fortsatt uppdrag att vägleda hur ekosystemtjänster och klimatanpassning, inklusive lokalt omhändertagande av dagvatten ska löpa genom plan och byggprocessen, samt i förvaltningen av den byggda miljön.
• Regeringen bör ge Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning för hur samverkan mellan, kommunen som fastighetsägare, kommunala VA-bolag och fastighetsägare kan ske och regleras samt hur finansieringslösningar kan tas fram i samverkan.
• Regeringen bör lagstifta så att kommuner ska redogöra för sin bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna va-anläggningarna ska hanteras vid skyfall och att redogörelsen ska finnas i kommunens plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. SMHI:s definition av skyfall ska gälla.
• Kommunala vatten och avloppsbolag bör premiera fastighetsägare som på fastigheten tar om hand om sitt dagvatten genom en reducering av va-taxan. Samtidigt bör ägare av stora hårdgjorda ytor kunna ges höjd taxa. Denna typ av differentiering ger tydliga incitament för hantering av dagvatten på fastigheten.

Det finns idag goda möjligheter att producera egen el med hjälp av solceller, dock ställer ett gammalmodigt och krångligt regelverk till problem.

HSB VILL:

• Vi behöver nya regler så att det är blir möjligt att flytta överskottsel från småskalig solel via det allmänna elnätet till andra av sina egenägda byggnader. Och att det kan ske utan att det utlöser energibeskattning. Det skulle innebära att taken används för solel på ett optimalt sätt, både på befintliga hus men även på alla de flerbostadshus som ska byggas.
• Bredda skattereduktionen till andelsägd solel. Vi behöver ett regelverk så att alla ska ha möjlighet att producera egen förnybar el till samma ekonomiska villkor. Det vill säga de som bor i en byggnad som inte har goda förutsättningar för solel bör kunna investera där det finns goda förutsättningar, exempelvis i en solpark. Det är därför ett naturligt steg att bredda skattereduktionen till andelsägd solel.
• Om en bostadsrättsförening idag installerar solel på de tak som är optimala får man överskott som skulle kunna användas i de andra byggnaderna på samma fastighet. Idag omfattas inte flerbostadshus av förordningen om icke koncessionspliktiga nät (IKN). HSB anser att flerbostadshus bör ges rätt till att ha ett IKN, det skulle göra att taken används på ett optimalt sätt både på befintliga hus men även på alla de flerbostadshus som ska byggas under de kommande åren. Begränsningen för att få flytta egenproducerad el för att täcka sin användning av el i andra byggnader på samma fastighet kan ha samma 500 kW gräns som det övriga regelverket.
• Solelanläggningar upp till 43,5 kW ska fortsätta att erhålla ursprungsgarantier. Hanteringen av ursprungsgarantier för mindre bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter kan skötas av elhandelsbolagen, som agerar ombud och köper in överskottsel.
• Regeringen bör implementera EU direktivets begrepp energigemenskaper tillsammans med regelverk om virtuella elnät, på samma sätt som genomförts i flera EU-länder. Medlemmar i en medborgarenergigemenskap ska kunna agera på ett likvärdigt sätt som om man investerar i en egen anläggning för solel och bör därmed inte omfattas av energiskatt på el producerat för eget bruk.

Boende och byggnader står för 35 procent av samhällets energianvändning. Sverige har ett ambitiöst mål på 50 procent minskad energianvändning till 2030. Boendet är en viktig komponent för att nå målet och samtidigt minska kostnader för boende och bostadsrättsföreningar.

HSB VILL:

• Regeringen bör rikta ett stöd och/eller kreditgaranti till energieffektiviserande renoveringar som sänker värmeeffektbehovet, exempelvis genom åtgärder i klimatskal och värmeåtervinning i ventilation.
• Regeringen bör arbeta för styrmedel som gör att energitaxor har stor del rörliga komponenter, avspeglar resursuttag, trängseln i energisystemet samt avspeglar energins klimatpåverkan.
• Regeringen bör arbeta för flexibilitet i energisystemen, det kan gälla allt från elnät till elmätares funktioner.
• Regeringen behöver reglera elnätsföretagens intäkter noga så att de används för nyinvesteringar för att stärka elnätens kapacitet, flexibilitet och mottagande av mer variabel förnybar elproduktion. Elnätsmarknaden är ett naturligt monopol vilket kräver tydliga regler för vilka priser som de kan ta ut för sina tjänster. Dagens intäktsreglering ska skydda konsumenterna. Samtidigt kan vi se att flera företag höjt elnätspriset mycket de senaste åren.

Bygg- och bostadssektorn använder cirka 40 procent av samhällets material. Bygg- och rivningsavfall är näst efter gruvavfall samhällets största avfallskategori. I boendet uppstår hushållsavfall som ska hanteras på ett effektivt och miljöanpassat sätt till lägsta möjliga kostnader. Behovet av att ställa om till en resurseffektiv och cirkulär sektor är därmed stort.

Sverige har ett återvinningsmål om att förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av icke farligt byggnads och rivningsavfall ska vara minst 70 viktprocent senast år 2020. Boverket visar att bygg och fastighetssektorn står för en tredjedel av mängden genererat avfall i Sverige och att sektorn därför är en viktig aktör för att främja en cirkulär ekonomi. Sverige har även ambitiösa mål om materialåtervinning av förpackningar. Men för att nå dessa mål krävs effektiva styrmedel och åtgärder tidigt i värdekedjan.

HSB VILL:

• Styrmedel ska införas för att redan i byggprodukters design och produktionsfas kravställa andelen återvunnen råvara och hur de ska kunna materialåtervinnas. Regeringen bör verka för detta i revideringen av EU:s byggproduktförordning.
• Regeringen bör införa en lag på att upprätta logg­bok vid uppförande av nya byggnader och säkerställa att omfattande information om kemiskt innehåll i produkter loggas.
• För att ytterligare säkerställa cirkulära, resurseffektiva och giftfria kretslopp behöver det ske en skärpning och utveckling av EU:s kemikalieregler.
• Producentansvar ska värnas och fler bör utredas.
• Regeringen ska säkerställa att producenter av förpackningar och tidningar bär kostnaden för insamling och materialåtervinning fullt ut, även vid fastighetsnära insamling (FNI) och även om kommunen samlar in materialen. Förordningen om producentansvar för förpackningar bör modifieras så att krav ställs på att förpackningar ska gå att materialåtervinna.
• Kommunens avfallsförebyggande roll ska förtydligas. Kommuner bör ges skyldighet att informera kommun invånarna om hur de kan vidta avfallsförebyggande åtgärder och möjliggöra för insamling av återanvänd bara produkter.
• Alla kommuner ska samla in matavfall separat.
• Regeringen bör överväga att införa ett cirkulärt omställningsstöd till företag som investerar i cirkulära lösningar, bla för byggmaterial.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om hur ett Bonus-Malus system för avfall kan utformas.
• Regeringen bör lagstifta om att ett strafföreläggande för den som inte sorterar bygg- och rivningsavfall enligt gällande regler.
• Regeringen bör uppdra åt lämplig myndighet att: – skapa en beställargrupp med aktörer som har avgörande inflytande på val av byggmaterial och som vill göra resurseffektiva byggmaterialval – lämna stöd till utvecklings- och forskningsstudier i syfte att åstadkomma nära-nollavfallsbyggnader genom återanvändning och återvinning av byggprodukter och material.
• Regeringen bör införa styrmedel som ger incitament högt upp i kedjan, till exempel redan vid produktdesign, för att styra bort plast från restavfall, förslagsvis genom att införa krav på att tillverkade produkter ska ha ett innehåll och utformning som gör dem möjliga att materialåtervinna.

Att förflytta oss på ett hållbart sätt i staden är av stor vikt både för miljö och hälsa. Framförallt bilresor till och från vårt boende orsakar klimatpåverkan, buller och luftföroreningar. Det handlar om att planera och bygga ett samhälle som ger hållbara sätt att transportera sig men även förutsättningar för mindre behov av transporter.

HSB VILL:

• Kommuner ska ha en flexibla parkeringstal i parkeringsnormen vid nyproduktion. Högt parkeringstal i parkeringsnorm fördyrar bostadsbyggandet, ökar klimatpåverkan från byggprocessen och parkeringar konkurrerar med ytor för lek och rekreation i boendemiljön. Flexibla parkeringstal innebär att antalet parkeringar räknas ut beroende på flera faktorer så som närhet till kollektivtrafik, bostadsstorlek, cykelanläggningar med mera. Flexibla parkeringstal gör det möjligt för byggaktören att få ett lägre parkeringstal genom att vidta åtgärder som minskar efterfrågan på parkering.
• Regeringen bör fortsätta ge stöd till installation av elbilsladdning i bostadsrättsföreningar
• Regeringen bör säkerställa lagstadgade kriterier för bilpooler och poolbilar. Kommuner bör ges möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter avsätta gatumark som bilpoolsparkering.
• Kollektivtrafik och väl planerad cykelinfrastruktur ska finnas på plats när inflyttning sker i nya bostadsområden utan att allt för höga kostnader för detta läggs på de som flyttar in i de nya bostäderna