Omvärld – en orolig tid

Parisavtalet beslutades i samband med klimatkonferensen (COP21) i Paris 2015 och slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2°C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5°C. I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Åtagandena ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år genom en global översyn (Naturvårdsverket).

Världens ledare samlades i Baku, Azerbajdzjan vid FNs klimattoppmöte COP29 i november 2024. EU och andra länder drev på för att implementera utfasningen av fossila bränslen och höja ambitionerna för utsläppsminskningar, vilket inte skedde på grund av motstånd från flera oljestater (Naturskyddsföreningen).

Agenda 2030 är en global handlingsplan antagen av FNs medlemsländer samma år som Parisavtalet, men är betydligt bredare. Den består av 17 globala mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen. HSB fokuserar på de åtta utvecklingsmål som är mest relevanta för vår verksamhet och där vi tillsammans med våra medlemmar, kunder, medarbetare och leverantörer kan göra mest positiv skillnad och minimera negativ påverkan.

Den gröna given är EUs plan för att göra Europa klimatneutralt till 2050, utan nettoutsläpp av växthusgaser, vilket är i enlighet med Parisavtalet. Men redan år 2030 måste utsläppen ha minskat med minst 55 procent (jämfört med året 1990). De här målen är fastställda i en klimatlag som gör de juridiskt bindande för alla medlemsländer (Europeiska kommissionen).

Byggnader står för mer än en tredjedel av växthusgasutsläppen i EU. Att minska dessa utsläpp – genom ökad energieffektivitet, minskad energiförbrukning och omställning till förnybara energikällor – är avgörande för att enligt den gröna given uppnå klimatneutralitet senast 2050 (Europeiska rådet).

Ett reviderat energidirektiv (EED) trädde i kraft i oktober 2023. En av de viktigaste punkterna var att målet kring minskad primärenergianvändning höjdes till 11,7 procent till 2030. Detta motsvarar cirka 19 procent i faktisk energianvändning. En revidering har även ägt rum kring direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD), där man tidigarelagt målet när alla nyproducerade byggnader ska ha nollemissionsstatus till 2030, vilket betyder att de inte ska generera några växthusgasutsläpp under sin livstid. I december 2023 kom man preliminärt överens om att den genomsnittliga energianvändningen i det befintliga bostadsbeståndet ska minska med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035 (Regeringskansliet).

Medlemsstaterna ska enligt direktivet för byggnaders energiprestanda inrätta en byggnadsrenoveringsplan, inklusive en färdplan med nationella mål för 2030, 2040 och 2050 när det gäller energirenoveringstakten. Den svenska regeringen har gett Boverket i uppdrag att ta fram underlag till planen och det första utkastet ska lämnas till EU-kommissionen senast december 2025 (Regeringskansliet).

Som en del av den europeiska gröna given är strategin för biologisk mångfald  EUs plan för att få den biologiska mångfalden att återhämta sig senast 2030. Den innehåller särskilda åtaganden och åtgärder för att skydda naturen och vända förstörelsen av ekosystem, med utgångspunkt i befintlig naturvårdslagstiftning (EU-kommissionen).

De fem främsta orsakerna bakom förlusterna av biologisk mångfald är förändrad mark- och havsanvändning, överexploatering, klimatförändring och invasiva främmande arter. Att skydda den biologiska mångfalden är en global utmaning och det kommande årtiondet blir avgörande för att kunna vända den negativa trenden (Naturvårdverket).

EUs avskogningsförordning (EU Deforestation Regulation) trädde i kraft 2023, men dess fullständiga tillämpning har skjutits upp till december 2025. Den handlar om att företag måste säkerställa att de produkter som de använder i sin verksamhet inte kommer från markområden där skogar har huggits ner eller förstörts och inte återplanterats eller återhämtats naturligt. Avskogade områden kan ha allvarliga konsekvenser för miljön, inklusive förlust av biologisk mångfald, markförsämring, och ökade koldioxidutsläpp, vilket bidrar till klimatförändringar (Europeiska kommissionen).

Inom ramen för CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) infördes under 2024 krav som innebär att företag aktivt måste identifiera, förebygga, begränsa och redovisa negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sin verksamhet samt i sina leverantörskedjor. EUs medlemsländer har två år på sig, till och med 26 juli 2026, att implementera direktivet i sin nationella lagstiftning (Europeiska kommissionen). Kraven kan dock förändras utifrån de Omnibus-förslag som kom under 2025 (läs mer i nästa stycke).

CSRD ersätter det tidigare rapporteringsdirektivet – Non Financial Reporting Directive (NFRD) och innebär utökade krav på hållbarhetsrapportering. 2024 började CSRD tillämpas i Sverige för stora bolag med fler än 500 anställda. I februari 2025 publicerade emellertid EU-kommissionen flera så kallade Omnibus-förslag som syftar till att minska regelbördan, bland annat förenkla arbetet med hållbarhetsrapporteringen. HSB Riksförbund har påbörjat omställningen till CSRD och följer regelutvecklingen och besluten från EU noga.

Hållbara investeringar är en stor del av EUs ”Green Deal”, och taxonomiförordningen utgör ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbar finansiering. Taxonomin syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. För att en ekonomisk aktivitet ska anses hållbar enligt taxonomin ska den väsentligt bidra till ett eller flera av sex miljömål och inte heller skada något av miljömålen. Kopplingen mellan CSRD och EUs taxonomi är att alla företag som enligt kraven ska publicera en hållbarhetsrapport även ska lämna information i rapporten om i vilken utsträckning deras ekonomiska verksamheter är miljömässigt hållbara (Finansinspektionen).

2017 antog Sverige ett klimatmål som innebär att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp (Naturvårdsverket).

På nationell nivå har Sveriges riksdag även slagit fast 16 miljömål som består av en bredare uppsättning mål för att skydda och bevara naturresurser samt biologisk mångfald.

Bygg- och fastighetssektorn står idag för cirka 22 procent av Sveriges totala årliga klimatutsläpp, som kraftigt behöver sänkas för att Sverige ska nå målet om nettonoll 2045 (Boverket). På grund av branschens stora påverkan har den anammat såväl globala som nationella mål och det förväntas att stora aktörer kopplar sitt arbete mot t.ex. Sustainable Development Goals. Det har också skapats branschspecifika initiativ till exempel Fossilfritt Sveriges färdplaner för bygg- och anläggningsbranschen respektive uppvärmningsbranschen, som HSB står bakom.

Samtidigt behöver branschen hantera utmaningar och risker till följd av klimatförändringar till exempel skador på fastigheter. Branschen har även växande sociala utmaningar till exempel boende som upplever otrygghet, ensamhet och svårigheter för förstagångsköpare att etablera sig på bostadsmarknaden.