Information gällande partiellt byte av köksstammar

Så fungerar partiellt stambyte

Det normala är att man byter stammar i hela fastigheten med 30-60 (typiskt sett) års mellanrum. I Färjan byttes köksstammar på 70-talet och badrumstammar på 90-talet, detta är de enda totala stambyten som gjorts sedan husen byggdes i början av 30-talet. Typiskt sett när en stam börjar bli så dålig att den måste bytas, är det endast viss del som är dålig, en bra stam i bra gjutgods kan hålla nästan hur länge som helst. Så en stor del av den stam som rivs ut är ofta utan anmärkning. Vad man gör, när det är byggnadstekniskt möjligt, är att byta endast den utslitna delen, och då från ovanliggande bjälklagsgenomgång till underliggande, om flera sektioner är utslitna byter man antagligen hela stammen. Man byter till plaststam som går i brandsäker slits med brandsäkra bjälklagsgenomförningar (nödvändigt för att inte punktera befintliga brandceller). Konsten är att kunna göra detta utan extra kostnad (om man inte har ett standardiserat system för byte och upphandling blir ett antal enskilda byten väldigt dyrt jämfört med ett totalbyte). Detta har Färjan lyckats med.

Dock går detta av tekniska skäl inte att göra på samtliga stammar.

Färjan har dock en kontinuerlig uppföljning av stamkvaliteten och gör i alla lägen det som är mest ekonomiskt fördelaktigt.

Den stora fördelen med att göra ett partiellt stambyte är att det påverkar den boende väldigt lite jämfört med ett totalt stambyte, sist Färjan gjorde det tog hela bytet fyra dagar. På 90-talet då badrumsstammarna byttes var de boende evakuerade i sex veckor.

Stammar byts endast när det behövs och det finns ingen fast planering för vilka som skall bytas och när, utan det görs vid behov.