Minskning av klimatpåverkan

HSBs gemensamma klimatmål beslutades 2021 av förbundsstyrelsen och omfattar hela värdekedjan. Klimatpåverkan beräknas för alla verksamheter och skeenden inom HSB*. Målet är att nå nettonoll klimatpåverkan senast 2040, och uppföljningen sker genom fastställda nyckeltal. För att säkerställa att vi når vårt mål har HSB även antagit delmål om 25 procent reduktion av klimatpåverkan till 2025 och 50 procent till 2030.

HSBs klimatmål är validerat av Science Based Target initiative, vilket säkerställer en ambition i linje med Parisavtalets 1,5 °C-mål. HSB rapporterar därmed enligt SBTis rapporteringsstruktur och krav.

* Greenhouse Gas Protocols indelning: Scope 1 är de egna direkta växthusgasutsläppen. Scope 2 är de indirekta utsläppen från köpt energi. Scope 3 är de indirekta utsläppen, utöver köpt energi, som sker utanför företagets gränser. Här ingår till exempel leverantörers utsläpp.

Beräkning och redovisning av klimatmål

Den fullständiga redovisningen av HSBs klimatmål enligt SBTis rapporteringskrav presenteras här i HSBs Hållbarhetsberättelse. Beräkningar och redovisning av växthusgasutsläpp baseras på metodik enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). Total klimatpåverkan redovisas enligt marknadsbaserad metod för utsläpp från elanvändning.

Under 2025 har HSB implementerat ett systemstöd för klimatrapportering för bättre systematik och kvalitativ rapportering. De justeringar som genomförts i beräkningsmetodiken beskrivs närmare i avsnittet "Metodbeskrivning för beräkning av klimatpåverkan i värdekedjan".

Klimatpåverkan 2025

HSBs totala klimatpåverkan för 2025 uppgick till 331 153 ton CO2e*. Jämfört med basåret 2020 motsvarar detta en minskning med elva procent. HSB når därmed inte sitt delmål om en 25-procentig reduktion till 2025. Inom scope 1 och scope 2, där HSB har full rådighet, har arbetet med att minska klimatpåverkan gett god effekt. Den stora utmaningen för HSB är att den största klimatpåverkan uppstår i bostadsrättsföreningarna**, där HSB har begränsad rådighet. Detta gäller i synnerhet i de fall bostadsrättsföreningar inte har teknisk förvaltning eller köper energitjänster av HSB.

* CO2e avser koldioxidekvivalenter, d.v.s. totalt utsläpp av klimatgaser omräknat till koldioxidekvivalenter.

** Uppföljning av klimat och energi gäller de bostadsrättsföreningar som är medlemmar i HSB (medlems-brf:er.

Utsläpp fördelat per scope och i relation till omsättning

HSBs totala klimatpåverkan har minskat med elva procent jämfört med basåret 2020. I relation till omsättning har växthusgasintensiteten samtidigt minskat med sju procent.

Det är framför allt inom Scope 2 som den största reduktionen skett, där utsläpp från HSBs hyresfastigheter har minskat med 30 procent.

Även inom Scope 1, där drivmedel i HSBs fordonsflotta är den största utsläppskällan, visar en minskning med 23 procent. Det beror främst på en successiv övergång från fossila drivmedel till fordon och arbetsmaskiner med hybrid- eller eldrift.

Det är inom Scope 3 som utsläppsminskningen inte sker i den takt som krävs för att nå delmålet om 25 procent reduktion jämfört med basåret. Scope 3 visar en totalt minskning på tio procent och utsläpp från HSBs bostadsrättsföreningar utgör fortsatt den enskilt största utsläppsposten.

Energirelaterade utsläpp från bostadsrättsföreningar

Utsläppen från HSBs bostadsrättsföreningar står för 71 procent av HSBs totala klimatpåverkan och utgör därmed den största utsläppsposten. Jämfört med basåret har utsläppen ökat med tio procent i absoluta tal.

Klimatpåverkan för energi per ytenhet (kgCO2e/Atemp) har dock minskat med 18 procent. Det bör dock noteras att underlaget för 2020 sannolikt inte är fullständigt, då antalet medlems-brfer i beräkningarna troligen inte omfattar hela beståndet. HSB avser därför utreda hur dataunderlaget för basåret kan förbättras för att säkerställa mer tillförlitliga analyser framöver.

HSB använder den nordiska residualmixen* för att beräkna klimatutsläppen för bostadsrättsföreningarna när uppgift om elhandelsavtal saknas. Eftersom utsläppsfaktorn från den nordiska residualmixen är hög påverkar den resultatet avsevärt. Det är därför en prioriterad fråga att säkerställa att rätt elhandelsavtal ligger till grund för beräkningen, så att klimatutsläppen blir så korrekta som möjligt i relation till energianvändningen.

För 2025 har fossilfri el rapporterats i de fall bostadsrättsföreningarna tecknat sådana avtal, vilket är en förändring jämfört med tidigare rapportering. Fossilfri el som inte är förnybar redovisades tidigare som nordisk residualmix. Någon omräkning av basåret 2020 har inte genomförts, eftersom data om elavtal för bostadsrättsföreningarna 2020 inte funnits tillgängliga under rapporteringsperioden 2025. En utredning kring hur basårsdata kan justeras kommer att genomföras under 2026.

För att minska klimatutsläppen i relation till energianvändningen har HSB flera prioriterade fokusområden framåt. Det handlar bland annat om en utökad samverkan med bostadsrättsföreningar, fortsatt stöd för att möjliggöra energieffektivisering i fastigheter och en bättre samverkan med fjärrvärmebranschen för att minska utsläppen – genom exempelvis minska andelen plast i förbränningen.

* Residualmixen är det miljövärde som är kvar när man räknat bort den el som sålts med garanterat ursprung. Energimarknadsinspektionen tillhandahåller årligen beräkningen av den nordiska residualmixen som används i Sverige för el som inte ursprungsmärks med ursprungsgarantier.

Energirelaterade utsläpp i hyresfastigheter

Utsläppen från HSBs hyresfastigheter utgör tre procent av HSBs totala klimatpåverkan och har minskat med 30 procent sedan basåret. Även klimatpåverkan för energi per ytenhet (kgCO2e/Atemp) har minskat med 24 procent. Minskningen kan kopplas till flera faktorer, bland annat arbete med energieffektivisering i fastigheterna, utfasning av oljepannor och i vissa fall lägre emissionsfaktorer för fjärrvärmeanvändningen.

Nyproduktion

Byggbranschen står för en betydande del av Sveriges totala klimat- påverkan och minskade utsläpp från byggprocessen är ett av HSBs prioriterade områden. Enligt HSBs klimatmål ska nyproduktionen vara klimatneutral senast 2040. HSB har undertecknat Färdplan för fossilfri bygg- och anläggningssektor och är anslutna till Lokal Färdplan Malmö (LFM30) som har målsättningen att uppnå klimatneutralt byggande och förvaltning i Malmö redan 2030.

Klimatutsläpp per byggd yta

För HSBs nyproduktionsbolag, HSB ProjektPartner och HSB Bostad, har följande klimatmål fastställts:

2025: 20 procent minskning av klimatutsläpp per byggd yta jämfört med 2020. Omfattning enligt lagkrav klimatdeklaration från 2022 / HSBs maxtak.

2030: 50 procent minskning av klimatutsläpp per byggd yta jämfört med 2020. Omfattning hel byggnad, skede A1-A5*

2035: 75 procent minskning av klimatutsläpp per byggd yta jämfört med 2020.

2040: Netto noll klimatpåverkan i hela värdekedjan. 90 procent minskning av klimatutsläpp per byggd yta jämfört 2020.

För samtliga projekt med bygglovsansökan från 2022 och framåt gäller krav på ett maxtak för utsläpp per byggd yta. Taket är idag kopplat till byggstart enligt en trappa med årlig skärpning, vilken innebär att projekt med byggstart 2030 ska ha halverade utsläpp jämfört med bransch medianen för 2020** och ha minskat utsläppen med 90 procent till 2040.

Maxtaket följer omfattningen av byggdelar och livscykelskeden enligt gällande klimatdeklaration och mäts i kg CO2e/kvm BTA. Samtliga nyproduktionsprojekt har krav på livscykelanalys (LCA-beräkning) från tidigt skede, och klimatarbetet är integrerat i interna processer för genomförande, kvalitetssäkring och upphandling.

Genom att ställa krav på maxtaket i samtliga totalentreprenader säkerställs utsläppsminskningar genom en mängd åtgärder, exempelvis optimerade konstruktionslösningar, ökad andel förnybara, cirkulära och klimatförbättrade material, förnybar energi och minskat spill vid produktion samt kortare transportsträckor.

2025 års resultat visar en minskning på 13 procent för minskad klimatpåverkan per byggd yta jämfört basåret. Den största framgången återfinns i projekt med betongstomme, vilket utgör den stora majoriteten av flerbostadshus. Där har HSB ProjektPartner i snitt uppnått en reduktion på 20 procent jämfört med basåret och i HSB brf Mariehöjd 8 i Umeå uppnåddes hela 33 procent lägre klimatpåverkan (208 kg CO2e/BTA) jämfört med branschmedianen.

Det senare är ett resultat av en rationell och optimerad konstruktion, noggrann projektering och beräkning samt medvetna materialval med lägre klimatpåverkan - såsom klimatförbättrad betong, armering och isolering – samt låga utsläpp från byggarbetsplats och transporter.

* Följer standard för Livscykelanalys. A1-A5 omfattar samtliga skeden från råvaruutvinning till färdig byggnad. Ej drift och rivning.

** Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader, version 3, 2023_Malmqvist, Borgström et. al.

Total klimatpåverkan nyproduktion

Byggproduktionens klimatpåverkan redovisas för livscykelskedena A1-A5, det vill säga utsläpp från utvinning och tillverkning av material till färdig byggnad, inklusive produktion och transporter.

Utöver målet om minskad klimatpåverkan per byggd yta, som omfattar byggdelar enligt klimatdeklarationens omfattning, har HSB ett absolut klimatmål för nyproduktionen. Målet omfattar hela byggprojektet, även de byggnadsdelar som inte omfattas av kravet på klimatdeklaration samt schabloner för markarbeten.

Klimatpåverkan från transport och hantering av byggavfall rapporteras också, men redovisas under posten verksamhetsavfall. Teoretiska framtida utsläpp (användning av sålda produkter och slutbehlandning av använda produkter/rivning) från drift- och slutskedet för nyproducerade bostadsrättsföreningar redovisas separat i klimattabellen.

2025 uppgick de totala utsläppen av växthusgaser från HSBs nyproduktion (byggnader och markarbeten) till 41 729 ton CO2e i absoluta tal. Det är en reduktion på 34 procent jämfört med 2020, vilket innebär att målet om 25 procent reduktion överträffas. Betydande utsläppsminskningar i de genomförda projekten bidrar till resultatet men största delen av minskningen i absoluta tal förklaras av en lägre byggvolym. Den färdigställda byggnadsarean (BTA) var 28 procent lägre än basåret.

Metodbeskrivning för beräkning av klimatpåverkan i nyproduktion

HSBs beräkning och redovisning av växthusgasutsläpp baseras på metodik enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). Samtliga klimatposter har beräknats med nya data för 2025. För tre föreningar har klimatpåverkan beräknats med schablonvärden likt tidigare år. Data för pendlingsresor uppdateras i samband med att ny pendlingsenkät genomförs för klimatmålets delår: 2025, 2030, 2035 och 2040.

Emissionsfaktorerna för uträkning av klimatpåverkan uppdateras löpande. Källor för emissionsfaktorer redovisas i tabellen längre ned.

Förbättringar av klimatberäkningarna för nyproduktionen scope 3.2 och 3.5

Till årets rapport har schablonerna för att beräkna de byggdelar som ej omfattas av klimatdeklarationen (invändiga ytskikt, installationer och husunderbyggnad) uppdaterats. Syftet är att harmonisera HSBs beräkningar med den ökade kunskapen kring dessa byggdelars klimatpåver kan och de schabloner som idag används av branschen.

Liksom tidigare baseras schablonerna på IVL Svenska Miljöinstitutets beräkningsanvisningar, men nu enligt den senaste versionen: Anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt Version 2025–021). En expert hos IVL har konsulterats för korrekta justeringar.

Uppdateringen innebär att totalvärdet för övriga byggdelar blir lägre, eftersom husunderbyggnaden tidigare räknats dubbelt. De totala klimatutsläppen påverkas endast för projekt med projektspecifika beräkningar, som nu får ett något lägre påslag för övriga byggdelar. Därmed påverkas inte basårets totalresultat, men relationen mellan utsläpp inom klimatdeklarationens omfattning (som ökar något) och posten för övriga byggdelar (som minskar något) justeras.

En omräkning har också gjorts av utsläppen från transport och hantering av byggavfall för åren 2020–2022. Den följer nu den metodik och de emissionsfaktorer som infördes 2023, men som tidigare inte hade tillämpats retroaktivt. Korrigeringen innebär att utsläppen från byggavfall för basåret nästan halveras. Eftersom denna post är relativt liten påverkas dock nyproduktionsbolagets samlade utsläpp endast med cirka en procent.