Det vi äter har stor betydelse för klimatet. Enligt Livsmedelsverket står maten för ungefär en tredjedel av hushållens utsläpp av växthusgaser, och genom att ändra våra matvanor kan klimatpåverkan minska. Samtidigt väcker nya livsmedel frågor: Vad räknas egentligen som mat? Och hur långt är vi beredda att gå för att äta mer klimatsmart?
I HSB Living Lab har projektet Framtidens protein tagit sig an just den frågan. Fokus har varit mjölmask – ett livsmedel som fortfarande är ovanligt i Sverige, men som sedan början av 2020-talet är godkänt som livsmedel inom EU. Mjölmask lyfts ofta fram som en möjlig proteinkälla med lägre klimatpåverkan än flera traditionella animaliska proteiner.
– För oss på HSB Living Lab känns det både självklart och viktigt att utforska nya sätt att tänka kring hållbar konsumtion. I en tid där klimatfrågan är akut behöver vi våga testa nya sätt att leva en mer klimatsmart vardag. Vad vi äter är en väldigt stor del av det, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.
Från odlingstråg till tacofärs
Projektet har genomförts i HSB Living Lab tillsammans med VÄRT, ett Göteborgsbaserat hållbarhetslabb med fokus på livsmedel, grundat av Corina Akner. Syftet har varit att praktiskt undersöka hur mjölmask kan odlas i en boendemiljö och hur kunskap, exponering och gemensamma smakupplevelser påverkar människors inställning till nya proteinkällor.

Deltagarna fick lära sig att odla mjölmask i huset med stöd av projektledaren Corina Akner från VÄRT. De bjöds även in till två workshops där de steg för steg fick närma sig frågan: Vad krävs för att något som först känns främmande ska kunna bli mat?
I den praktiska delen installerades mjölmaskfarmen The Hive i HSB Living Labs öppna gemensamhetsyta. Odlingen sköttes av en liten grupp bestående av boende och projektledare. Att driva projektet i en vardagsnära testmiljö gjorde det möjligt att undersöka frågor om skötsel, ansvar, rutiner och acceptans i den miljö där människor faktiskt bor och lever sina vardagsliv.
Workshop – en viktig del av genomförandet
Vid det första tillfället låg fokus på att avdramatisera insekter som livsmedel och synliggöra de normer som styr våra matval. Deltagarna fick diskutera varför vissa råvaror känns okej att äta medan andra väcker motstånd, och jämföra mjölmask med mer etablerade proteinkällor som linser och bönor. Som ett första steg fick deltagarna arbeta med ”pasta-maskar”. Övningen fungerade som en brygga mellan det ovana och det bekanta, och gjorde det lättare att närma sig idén innan de introducerades för riktiga mjölmaskar.
Vid det andra tillfället flyttades fokus från samtal till faktisk smakupplevelse. Deltagarna fick laga mat tillsammans, smaka och reflektera över hur presentation, namn, sammanhang och social trygghet påverkar viljan att prova. Att mjölmasken integrerades i en välbekant maträtt, som tacos, gjorde steget mindre dramatiskt. Övningarna visade att projektets innovation inte bara låg i själva odlingen, utan också i metoden: att kombinera fakta, delaktighet, normkritiska samtal och gemensam matlagning för att sänka tröskeln till något nytt.
Insikter och resultat
Projektet visade att det är praktiskt möjligt att etablera och driva en småskalig mjölmaskodling i en boendemiljö som HSB Living Lab. Samtidigt blev det tydligt att odlingen kräver struktur, kontinuitet och initial vägledning. Skötseln visade sig inte vara särskilt tidskrävande – ungefär en timme i veckan räckte – men behövde organiseras med tydliga rutiner för utfodring, sortering, rengöring och skörd. En viktig lärdom var också att odlingen behöver ses som en produktionsenhet, snarare än något man bara ”tittar till” då och då.
Den kanske viktigaste insikten var att den tekniska delen inte var den största utmaningen. Det verkligt intressanta handlade om normer, känslor och föreställningar om vad som räknas som mat. Deltagarnas inställning förändrades först när kunskap kombinerades med samtal, tid att vänja sig vid tanken och möjligheten att provsmaka i ett tryggt socialt sammanhang. Att bara prata om klimatnytta eller proteininnehåll räckte inte för att sänka tröskeln tillräckligt.
Det visade sig också att formen spelar stor roll. Deltagarna hade lättare att acceptera mjölmask när den var mald, hackad eller integrerad som en ingrediens i något välbekant, medan hela maskar väckte större motstånd. Smaken beskrevs som relativt neutral och konsistensen upplevdes som mer positiv än väntat. Det pekar på att hindret inte främst ligger i smaken, utan i presentation och sammanhang.
En annan insikt var att förtroende och igenkänning påverkar acceptansen. När deltagarna fick se hur produkter med mjölmask skulle kunna presenteras i mer professionella förpackningar och med tydliga avsändare blev råvaran lättare att förstå. Namn, design och avsändare kan hjälpa till att flytta upplevelsen från ”främmande insekt” till ”möjlig ingrediens”.
Projektet pekade också på att bostaden kan vara en relevant plats för den här typen av omställning. HSB Living Lab fungerade som en testbädd där boende inte bara fick ta del av information, utan själva vara delaktiga i processen. Det skapade andra typer av insikter än vad en traditionell provsmakning hade gjort. Samtidigt blev det tydligt att ett långsiktigt engagemang kräver ansvarsfördelning, eldsjälar och en känsla av att projektet ägs av dem som deltar.
– Projektet har visat att mjölmaskodling i hemmet är fullt möjligt. Men för att verkligen börja konsumera mjölmask på större, samhällelig nivå är den största utmaningen att förändra attityder kring vad som är mat och inte. Att få testa i rätt sammanhang är avgörande för att nya proteinkällor ska bli en del av vår vardag, säger Corina Akner.
En av deltagarna på workshopen tillsammans med projektledaren Corina Akner. Foto: Paul Björkman.
Recept på kryddiga, honungsrostade maskcrisp
Ingredienser:
Gör så här:
Servera som ett härligt kryddigt snacks!
Framtidens protein är ett utforskande och praktiskt projekt som genomförts i HSB Living Lab tillsammans med VÄRT. Målet har varit att undersöka hur mjölmask kan fungera som en alternativ proteinkälla i en verklig boendemiljö och hur människor reagerar när nya livsmedel introduceras genom kunskap, delaktighet och smakupplevelser. Genom mjölmaskodling i en hemmalik miljö har projektet gett insikter om både den praktiska genomförbarheten och vad som påverkar acceptansen för nya proteinkällor.
Mjölmask som proteinkälla
Protein: ca 50 g per 100 g
Fett: rik på omättade fetter
Näringsinnehåll: järn, zink, magnesium, kalcium och vitamin B12
Klimatpåverkan: ca 3 kg CO₂e/kg. Motsvarande påverkan för kyckling är 7 kg CO₂e/kg, och 30 kg CO₂e/kg för nöt.