Projekt

Cirkulära kök - hur nyttjar vi effektivare hemmets hjärta?

Det sägs att vi aldrig lagt så mycket pengar på våra kök som idag – samtidigt som vi aldrig lagat så lite mat. Ett av forskningsprojekten i HSB Living Lab handlar om att detaljgranska hur människor egentligen använder sina kök.
– Kök är ett underforskat område, säger projektledaren Ulrike Rahe, professor i industridesign på Chalmers.

Projektet CIK, The Circular Kitchen (cirkulära kök) är i sin linda men tanken är att studera köket i sin helhet och undersöka hur möbler och apparater används. Vad gör folk i köket? Hur ofta öppnar och stänger de olika lådor? Syftet är att få fram bättre kök, ur ekonomiskt perspektiv (lägre pris eller åtminstone mer för pengarna), ekologiskt perspektiv (smartare hantering av avfall, energi, transport) såväl som utifrån en social dimension (goda möjligheter att umgås och trivas tillsammans med andra människor i köket).

Forskningsprojektet CIK visar att ett svenskt kök, i sin helhet eller delar av det, har en genomsnittlig livslängd på sju år, trots att det kunde ha hållit i 25 år. Enligt Ulrike Rahe är en del av förklaringen att dagens kök är svåra att anpassa efter förändrade behov.

En annan aspekt av dagens kök som hon förundras över är de dubbla väggarna. Alltså att svenska kök bygger på principen med köksskåp som är en låda med sex väggar (varav en är dörr) och när man sätter två skåp intill varandra blir det helt i onödan två skåpsväggar intill varandra. Ett sätt att bygga på som innebär att det går åt mer material än nödvändigt.

Det betyder också tyngre transporter - och transport av omfattande mängder luft eftersom logistiken i köksfabrikation bygger på transporter av ihopsatta köksskåp istället för platta paket. Det blir dessutom ett tyngre arbete att sätta upp köket. Och mer material hamnar på tippen när köket byts ut. Som jämförelse av materialåtgång kan man föreställa sig enkla köksmoduler på konsoller.

FAKTA

Forskningsprojektet CIK, Circular Kitchen (cirkulära kök), syftar till att utveckla kök som är billigare för konsumenten, bättre för miljön och skapar godare möjligheter att umgås och trivas tillsammans med andra människor.

Projektet genomförs i tät samverkan med ett universitet i Holland och finansieras delvis med hjälp av EU-bidrag. Det kommer att pågå under cirka fem år med pilottester både i Sverige och Holland.